Enligt ändringar i förvaltningsstadgan som Vasa stadsfullmäktige har godkänt är språkkraven som krävs av Vasa stads personal inte lika strikta i framtiden.
Den mest konkreta ändringen är att det i fortsättningen är möjligt i en del arbetsuppgifter istället för krav på språkkunskaper anföra att de räknas som merit. Det här medför att det inte är nödvändigt med ett språkintyg.
Orsaken till förändringen är enligt Vasa stads personaldirektör Tuulikki Kruhse-Poutanen antalet sökande.
– Alla i arbetsgruppen som beredde det nya språkprogrammet poängterade hur våra språkkunskapskrav är alltför strikta och att det därför är svårt att få sökande till stadens tjänster, säger Tuulikki Kruhse-Poutanen.
Det är svårt att få sökande till stadens tjänster.
Goda kunskaper i båda inhemska språken förutsätts även i framtiden av den högsta ledningen och av de som arbetar med krävande kundbetjäning. För övrig personal är kraven goda kunskaper i det ena inhemska språket och nöjaktiga kunskaper i det andra inhemska språket.
– Vi har lagt märke till att det är få som söker de tjänster där vi kräver goda kunskaper i bägge inhemska språken. Har vi haft nöjaktiga kunskaper i ett av de inhemska språken har det varit mycket fler sökande, säger Tuulikki Kruhse-Poutanen.
En till förändring i reformen gäller sysselsättningsmöjligheterna för personer med ett främmande språk som modersmål. I en del arbetsuppgifter ställs det inga formella språkkunskapskrav i de inhemska språken.
Tuulikki Kruhse-Poutanen tillägger att målet med reformen dessutom är att uppmuntra personalen att lära sig språk på arbetsplatsen.
– Vi vill att fler lär sig olika språk på arbetsplatsen. Vi har i stadgan skrivit att vi förbinder oss att ordna språkkurser för vår personal för att trygga de språkkunskaper som behövs i våra olika uppgifter, säger Tuulikki Kruhse-Poutanen.
Hans Frantz kritisk mot förändringarna
SFP-politikern Hans Frantz har varit kritisk mot den här förändringen en längre tid, och anser att svenska fortsättningsvis borde vara ett krav.
– I en tvåspråkig stad där den språkliga minoriteten är ganska stor och det svenska partiet är störst i staden så ska man ju kunna kräva goda språkkunskaper av en stor del av sin personal. Jag tycker inte det är för mycket krävt, säger Frantz.
Enligt Frantz handlar det om att få sökande från den finska delen av Finland.
– Den stora grejen är ju att man hela tiden utgår från att det är sökande från den finska delen av Finland som man vill ha hit. Man är rädd för att de inte kommer eftersom de är rädda för våra språkkrav. Därför har det gått så här med de nya språkkraven, säger Frantz.
I Vasa kan man kräva goda språkkunskaper av en stor del av sin personal.
Franz menar också att det finns en uppenbar risk för att det här systemet kommer att leda till att den svenska betjäningen inom de olika ämbetsverken fungerar sämre i framtiden. Han är därtill kritisk mot att bevilja dispenser.
– Dispens har ju beviljats åt läkare hittills, men i Vasa tycker jag det ger fel signaler om man låter sökande förstå att du kan anhålla om dispens eftersom du kommer att få det. Dispens borde man ta till om inget annat fungerar, säger Frantz.
Finns det enligt dig något bra med den här förändringen?
– Om man nu upplever att man får för få sökande och man får fler i framtiden så är det ju en bra sak. Men ur svenskans synvinkel är det inte bra om det blir sämre betjäning i den tvåspråkiga staden Vasa. Vi får se om några om det blir bättre eller sämre i och med den här förändringen, säger Frantz.