– Tyvärr, inte en chans. Det är fullt upp just nu och han har ingen lucka i kalendern.
Det är svaret från en pressperson när Svenska Yle försöker få tag på den kanske mest omtalade politikern i Danmark just nu, den tidigare konservativliberala statsministern Lars Løkke Rasmussen.
– Vi är som ett startupföretag, det är mycket som händer nu, säger presspersonen från Moderaterne.
Rasmussen, som helt enkelt kallas Lars Løkke i Danmark, var statsminister från 2015 till 2019. Då representerade han det konservativliberala partiet Venstre, ett parti han lämnade i början av 2021 efter att ha varit medlem i 40 år. Orsaken var att han inte fick fortsätta som partiledare efter förlustvalet 2019.
I juni 2021 meddelade Lars Løkke att han skulle starta ett nytt parti, ett mittenparti som kallar sig själva för Moderaterne. Det uttalade målet är att verka för att bryta låsningarna mellan höger- och vänsterpartierna och för första gången skapa ett brett mittensamarbete i dansk politik.
Trots att partiet grundades för ett drygt år sedan har det på kort tid fått en stor andel av väljarna på sin sida. I en opinionsundersökning som publicerades tidigare den här veckan var partiet tredjestörst i landet och plötsligt finns det experter som tror att Lars Løkke kan utmana om statsministerposten när Danmark går till val den första november.
Det här har fått flera danskar att dra paralleller till fiktionens värld och succéserien Borgen. I serien heter statsministerkandidaten Birgitte Nyborg och hon leder ett litet mittenparti som heter De Moderate och blir statsminister.
Och likheterna med Lars Løkke tar inte slut där. Likt den äkta statsministern lämnar hon också sitt gamla parti efter att ha varit statsminister och bildar ett nytt.
Erik Holstein, politisk kommentator på danska tidningen Altinget, har Lars Løkke sett för mycket på Borgen?
– Han har helt säkert inspirerats av Borgen. Han vill gärna lyckas med konststycket att vara den nya Birgitte Nyborg.
Kan han bli statsminister?
– Det tror jag inte. Men man ska aldrig räkna ut Lars Løkke Rasmussen. Han är en taktiskt duktig politiker som kan få ut det bäst möjliga ur omöjliga situationer. Det är otroligt viktigt för honom att sitta med de avgörande mandaten och få inflytande.
För tillfället finns det tre officiella statsministerkandidater i Danmark. På högersidan finns både De Konservatives Søren Pape Poulsen och Jakob Elleman-Jensen från Venstre. Tillsammans har partierna ett mindre stöd än Socialdemokraterna och den sittande statsministern, den tredje statsministerkandidaten, Mette Frederiksen.
Men för tillfället verkar det vara svårt att bilda en regering utan Lars Løkke Rasmussens stöd, då ingen sida inom politiken når över de 90 mandat som behövs för att bilda en regering. Alltså ser Lars Løkke ut att kunna bli kungamakare, och han har inte valt sida än.
Vilka är de viktigaste frågorna inför valet den första november?
– Det är ett krisval. Vi har inflationskris, energikris och en säkerhetspolitisk kris. Det överskuggar allt annat. Så i förlängningen handlar valet om ledarskap och om vem som är kompetent nog att leda Danmark genom den här krisen, säger Erik Holstein.
När Sverige gick till val var integration och kriminalitet stora frågor, när Danmark går till val är dessa frågor inte lika viktiga. Varför då?
– Lite fräckt kan man säga att svenskarna är 20 år efter oss danskar. När Anders Fogh Rasmussen blev statsminister med stöd av Dansk Folkeparti år 2001 var utlänningspolitiken den största frågan. Under åren som följde stramade man åt den danska utlänningspolitiken, speciellt om man jämför med Sverige, säger Holstein.
Dansk Folkeparti är Sannfinländarnas systerparti i Danmark och kunde påverka den danska politiken då de fick inflytande, precis som Sverigedemokraterna nu kan påverka den svenska politiken sedan de blivit stödparti till landets högerregering. Flera av de åtgärder man nu tar till i Sverige är en kopia av det man redan gjort i Danmark, menar Holstein.
Trots att invandringen och kriminaliteten har debatterats flitigt under flera år är de flesta etablerade partier nu i stort överens i de viktigaste frågorna. Därför blir utlänningspolitiken ingen stor valfråga enligt Holstein.
Det här är också en av orsakerna till att Dansk Folkepartis stöd har minskat radikalt och partiet riskerar hamna under riksdagsspärren i årets val, trots att de var ett av landets största partier för bara några år sedan.
– De danska socialdemokraterna har fört en hård utlänningspolitik och på så vis vunnit tillbaka väljare. Men så har också Dansk Folkeparti fått konkurrenter ute på högerkanten, så det finns flera grunder till varför det inte går så bra för dem, säger Erik Holstein.
Så, vem kommer att vinna valet och bilda en regering?
– Det är en otroligt svår fråga. I nästan alla tidigare val hade jag kunna ge något svar, men det här är det mest oförutsägbara valet på årtionden. Men jag tror att statsminister Mette Frederiksen behåller posten, men i vilken konstellation är svårt att säga.