Tofufabriken ligger i en rad faluröda hallar i skogen nära Ekenäs. Nytt för i år är den gröna kupolen som sticker upp längst bak på tomten.
Det är det nya biogasverket som fått namnet Globen. Sojafiber och vassla som blir över i tofutillverkningen förs över i rör till biogasanläggningen.
– Där bryter bakterier ner den här massan som bildas och av det bildas metangas. Metangasen sparas under kupolen och den bränner vi för att producera värme för att koka sojamassan som fibrerna kommer ifrån, berättar utvecklingsdirektör Stig Westerlund.
En stor fördel med att ha biogasanläggningen bredvid fabriken är att resterna från sojaproduktionen kan gå direkt in i kraftverket och inte kyls ner under någon transportsträcka.
– Det är ett slutet system. Det kommer in sojabönor, och ut kommer det tofu. Från sojabönan producerar vi både tofun och energin som vi behöver för att producera tofun, säger Westerlund.
Största delen av energin som kommer ur biogasverket är ånga som behövs för att koka soja, men det som blir över används för värme och el.
I ett litet rum vid kraftverket finns en stor V8-motor som bränner metangas när produktionen av gas är mer än vad som behövs för att producera ånga.
– Vi hoppas på att 80 procent av vårt elektricitetsbehov kan produceras här i Globen, säger vd Jouko Riihimäki.
Vi går vidare till en faluröd container. Inne finns en skinande ny ånggenerator. Det är här som största delen av metangasen används.
Generatorn bränner gasen och skapar mycket snabbt och effektivt ånga som behövs i produktionen.
– Vi kokar sojamassan som vi producerar tofu av med ångan, berättar Westerlund.
Vi får inte gå in i fabriken, och det är förbjudet att fotografera produktionen. Men vi får kika in genom ett fönster på fabriksgolvet med de blänkande maskinerna.
– Här pressas tofun och vasslan kommer ut, och den vasslan går in i kraftverket. Det är samma som när man tillverkar ost, förklarar Westerlund.
Sedan förs den heta vasslan och sojafibrer som filtrerats bort i rör till biogasverket och så fortsätter cirkeln sin gång.
Det som blir kvar efter att sojaresterna gått igenom biogasanläggningen används som gödsel.
Ekologiskt tänk blev ekonomiskt lönsamt på grund av läget på energimarknaden
Jalofoods började planera biogasverket 2016. Vd Jouko Riihimäki berättar att det inte såg så ekonomiskt lönsamt ut med ett kraftverk när de bestämde sig för investeringen i januari 2021.
De kunde inte ana vilken stor förändring i energimarknaden som skulle komma ett drygt år senare.
– Elpriserna var lägre och nu är det högre så nu är det ur ekonomisk synvinkel bättre, säger Riihimäki och tillägger att det är bra med en balans mellan den ekonomiska och ekologiska synvinkeln.
– När vi fattade beslutet såg det ut som att det blir plus minus noll. Men för att våra värderingar är som dom är beslöt vi att vi vill göra det här. Det för oss framåt i det ekologiska syftet som är väldigt viktigt i vår verksamhet, fortsätter Stig Westerlund.
För att klara den dyra investeringen i ett kraftverk samarbetar tofufabriken med energibolaget One1.
Jouko Riihimäki berättar att kraftverket kostade ungefär 1,3 miljoner euro, en omöjligt stor summa för Jalofoods.
– Vi har en omsättning på lite över 4 miljoner euro så det var omöjligt att investera 1,3 miljoner euro bara i biogasverket. Det var en jättebra lösning att ta One1 med, säger Riihimäki.
Jalofoods köper ånga, elektricitet och värme av energibolaget med ett 20 års avtal.
För ett litet företag som Jalofoods gäller det att hela tiden utveckla och investera. Under de fem följande åren vill man fördubbla verksamhetens volym.
Biogasverket på samma tomt innebär att verksamheten knyts till Raseborg.
Nästa stora investering blir robotar för packningssidan. Robotarna kommer att kosta 200 000 euro och ska vara i användning i februari 2023.
