De två rivalerna inför presidentvalet, högerns Jair Bolsonaro och vänsterns Luiz Inácio ”Lula” da Silva, befinner sig i en polariserad kapplöpning. Den innefattar allt från ödmjuka böner till uppvaktning av evangelikala pastorer och en kamp mot mem som kopplar dem båda till satanism.
Enligt opinionsundersökningsbyrån Datafolha anser 59 procent av människorna i Brasilien att religionen är en viktig faktor för hur de röstar.
Lula kom på första plats i presidentvalets första omgång den 2 oktober – men med en snävare marginal än väntat. Han fick 48 procent av rösterna medan Bolsonaro fick 43 procent.
Presidentvalet på söndag kan eventuellt avgöras av den kristna konservativa väljargruppen.
Starkt emotionella argument används i valkampanjen
Det sydamerikanska jättelandet med 215 miljoner invånare är världens största katolska land och har en blomstrande, politiskt mäktig evangelikansk gemenskap.
Analytiker bedömer att Bolsonaro framgångsrikt har lyckats föra in kampanjen på sin hemmaplan genom att göra religionen till en central fråga.
Den 67 år gamla tidigare armékaptenen Jair Bolsonaro är konservativ katolik och har länge haft nära band med det evangelikanska samfundet. Han har gjort religionen till en central del av sin omvalskampanj. Hans paroll är ”Gud, land, familj och frihet”.
Bolsonaro, som ligger en aning efter Lula i opinionsmätningarna, är mycket populär bland evangelikalerna där han stöds av 65 procent medan 31 procent stöder Lula.
(Begreppet evangelikal används om en kristendomstolkning (eller kyrkobildningar) som med rötter i 1700- och 1800-talens väckelserörelser betonar bibelns auktoritet och tillförlitlighet, nödvändigheten av personlig omvändelse, ett helgat, moraliskt liv och nit för mission och evangelisation.)
Lula da Silva är också katolik, men har hållit en lägre profil i trosfrågor. Under den senaste tiden har han dock blivit allt mer högljudd i samband med att han utsatts för en desinformationskampanj där han anklagats bland annat för att vilja stänga kyrkor.
Nu försöker Lula lugna evangelikalernas rädsla då det gäller känsliga frågor kring abort och genus.
Bolsonaros hustru aktivt engagerad i den religiösa kampanjen
Jair Bolsonaro döptes i Jordanfloden 2016 av en framstående pingstpastor, och han är nära allierad med ledarna för några av landets största kyrkor. Som president höll han sitt löfte om att utse en strikt religiös domare till högsta domstolen.
Hustrun Michelle har varit en av Jair Bolsonaros stora tillgångar i valkampanjen. Då Bolsonaro officiellt lanserade sin kampanj i augusti inledde också hans hustru en stödkampanj inför hänförda folkmassor. Hon har framställt valet som ”ett andligt krig mellan gott och ont”, och stämplar Lula som ”djävulen”.
Bolsonaro backas också upp av inflytelserika pastorer som betecknar Lula som ”lögnare” och ”alkoholist” inför 10 miljoner följare på sociala medier.
Lula inte lika bekväm med att använda religionen som argument
Om ekonomin skulle utgöra en centralare fråga kunde Lula sannolikt befinna sig i en bekvämare position.
Den 77 år gamla Lula är en karismatisk person, tidigare president (2003-2010) och fackföreningsledare.
Han är faktiskt också mer populär än Bolsonaro bland katoliker (med ett stöd på 57 procent mot 37 procent för Bolsonaro) – men han måste kämpa hårt för att vinna över de konservativa evangelikala väljarna.
Lula da Silva har till exempel tvingats backa efter att i april ha sagt att abort borde vara en rättighet. Uttalandet väckte ett ramaskri i ett land där undersökningar har visat att 70 procent av befolkningen är emot abort i de flesta fall.
Lula har försäkrat att han personligen motsätter sig abort. Abort är förbjudet i Brasilien, förutom i fall av våldtäkt, incest eller då det finns risk för moderns liv.
Lula har utsatts för en hård desinformationskampanj
Lula da Silva har utsatts för en våldsam desinformationskampanj från Bolsonaros allierade, med virala inlägg på sociala medier som anklagar honom för dödssynder.
Lula har till och med tvingats gå ut och dementera uppgifter på sociala medier där det hävdas att han har en pakt med djävulen.
Lula anklagas för att föra fram en ”marxistisk ideologi” för att förstöra den traditionella familjen.
Lula har också uppvaktat evangelikalerna, och undertecknade nyligen ett ”löftesbrev” i samband med ett kampanjevenemang som blev ett slags bönemöte i Sao Paulo. Han har fått både beröm och fördömanden för sina religiösa närmanden. En del anklagar honom för att utnyttja tron för att vinna röster.
Lulas anhängare har å sin sida med hjälp av sociala medier spridit inlägg där Bolsonaro kopplas till frimureri, satanism och kannibalism.
Presidentvalet kan få följder för Amazonas regnskog
Presidentvalet kan starkt påverka ödet för Amazonas, världens största regnskog.
Ursprungsbefolkningen och miljöaktivister oroar sig för vad som kommer att ske om Bolsonaro får fortsätta att styra Brasilien. Avskogningen har ökat i alarmerande takt under Bolsonaros regim.
De vill inte se valet enbart som en kamp mellan två populistiska personer som har polariserat landet. De vill betona jämställdhet och miljöfrågor, och försöker konfrontera den mäktiga jordbrukssektorn som beskylls för avskogningen av Amazonas.
Att skydda Amazonas är avgörande eftersom regnskogen i hög grad absorberar uppvärmande växthusgaser.
Förstörelsen i Amazonas regnskog nådde förra året den högsta nivån sedan 2006, enligt regeringens rymdforskningsbyrå INPE. Preliminära data indikerar att avskogningen ökade med ytterligare 23 procent under de första nio månaderna under år 2022.
Vilka miljölöften ger Bolsonaro?
Bolsonaro har inte utlovat några större miljösatsningar om han fortsätter som president. En representant för hans liberala parti säger till nyhetsbyrån Reuters att kampanjansvariga inte har svarat på mediernas frågor om miljön.
Bolsonaros policy uppges vara att betona brasilianarnas rätt att utveckla naturresurser i Amazonas. Samtidigt hävdar kampanjmakarna att det finns dokumenterade uppgifter om att militären, polisen och andra myndigheter försöker bekämpa avskogning och skogsbränder. Data visar ändå att man under Bolsonaros ledning har misslyckats med att minska förstörelsen av regnskogen.
Bolsonaro har stoppat en process där avsikten har varit att avgränsa markområden för olika stammar. Illegala gruvarbetare och skogshuggare har allt mer invaderat ursprungsbefolkningens mark och har till och med dödat stammedlemmar.
Bolsonaro, som tillträdde i början av 2019, har aktivt stött gruvdrift och kommersiellt jordbruk i Amazonas med motiveringen att det bidrar till en utveckling av regionen ekonomiskt och till bekämpandet av fattigdom. Bolsonaro har också minskat på miljötillsynsmyndigheternas möjligheter att verka, minskat deras budgetar och personal och har dessutom gjort det svårare att straffa miljöbrottslingar.
Bolsonaros offentliga kritik av miljöskydd har också uppmuntrat illegala skogshuggare och ranchägare att utarma skogen eftersom de inte behöver vara rädda för att regeringen kommer att straffa dem, bedömer både forskare och miljövänner.
Vilka miljölöften ger Lula?
Lula da Silva har lovat att stoppa förstörelsen av Amazonas. Han har lovat att få ner avskogningen till noll och att återuppbygga regeringens miljömyndigheter.
I Lulas valkampanj jämförs förslaget med återuppbyggnad efter ett krig - det vill säga återuppbyggnad efter den miljöförstörelse som den nuvarande regeringen anses vara skyldig till.
Lula har sagt att miljön kan skyddas enbart genom ekonomiska åtgärder som minskar på hunger och fattigdom.
Eftersom Brasiliens regering står inför en budgetåtstramning är det dock oklart hur Lula ska bekosta sin politik.
Lula tillträdde som president 2003 då avskogningen låg nära rekordnivåer. Hans administration stärkte den federala miljövårdaren Ibama och skapade byrån ICMBio. Under hans sista ämbetesår 2010 hade avskogningen minskat med 72 procent och låg nära rekordlåga nivåer.
Lula stödde dock också den massiva vattenkraftsdammen Belo Monte i Amazonas. Dammen förstörde flodernas livsmiljöer och fördrev ursprungsbefolkningen.
Ursprungsbefolkningen och grupper anslutna till dem har i stort sett stött Lula, som lovar att ge dem befogenhet att skydda sina landområden från miljöförstöring.
Källor: AFP, Reuters