Det har talats mycket om vikten av att spara energi, både för att minska på risken för elbrist i vinter och för att skydda den egna plånboken.
Enligt stamnätsbolaget Fingrid var finländarnas elkonsumtion i september sju procent lägre än året innan, vilket är en större minskning än man väntat sig.
I Östnyland har vi varit ännu duktigare.
Sparsamma östnylänningar
För Borgå Energis del sjönk elöverföringen med 9 procent i september jämfört med samma tid året innan. Borgå Energis vd Måns Holmberg beskriver det som lite överraskande, så pass bra är siffran.
– Om någonting så var september månad aningen kallare än för ett år sedan, så det ser ut att verkligen finnas en tydlig effekt av att folk sparar energi, antingen på grund av att det varit så mycket uppe i media eller på grund av att priserna ligger högre nu än för ett år sedan, säger Holmberg.
När det är kallare ute går det åt mer energi för uppvärmning. Därför är det viktigt att jämföra tidsperioder med ungefär samma medeltemperatur.
Det finns ännu ingen statistik för oktober, men enligt Borgå Elnäts vd Magnus Nylander ser samma trend med energispar ut att fortsätta.
Lovisa, Lappträsk, Mörskom och Pyttis ligger alla inom området där Kymmenedalens el verkar, men det är svårt och skulle ta för lång tid att få fram statistik för enbart de kommunernas del, berättar Juha Kaariaho som leder enheten för elnätstjänster.
Tittar man på hela verksamhetsområdet för Kymmenedalens el, där sammanlagt 15 kommuner i fyra landskap ingår, så har kunderna använt 9,5 procent mindre el i september 2022 än under samma månad 2021.
I ren energi är det en besparing på 8,3 gigawattimmar (GWh), 8 300 megawattimmar (MWh) eller 8,3 miljoner kilowattimmar (KWh). En kilowattimme energi är ungefär vad en vanlig dammsugare drar under en timmes användning.
Kaariaho konstaterar att medeltemperaturen för september månad var ungefär den samma båda åren, så det går bra att jämföra siffrorna. Enligt väderprognosen ska medeltemperaturen för oktober i år också bli ungefär den samma som för samma månad i fjol.
Då Yle Östnylands reporter talar med Kaariaho är det torsdag, vilket betyder att det ännu är fem dagar kvar innan månadsskiftet. Med den osäkerhetsfaktorn i tankarna tar Kaariaho fram en preliminär uppskattning för energiöverföringen i oktober. Enligt uppskattningen använder kunderna vid Kymmenedalens el 10 procent mindre el jämfört med oktober 2021.
Bland Sibbo Energis kunder minskade elöverföringen i september med 5 procent jämfört med året innan, berättar Osmo Auvinen som är direktör för nätverksamheten vid Kervo Energi och dotterbolaget Sibbo Energi.
I ren energi är det för Sibbos del en besparing på ungefär en gigawattimme (GWh) eller 1 000 megawattimmar (MWh) jämfört med året innan.
Auvinen berättar att de mindre kunderna, som vanliga hushåll, har varit duktigare på att spara el än industrierna. Den sammanlagda besparingen är alltså 5 procent, men om man bara räknar med små kunder så har de lyckats skära ner på sin elförbrukning med ungefär 11 procent i september.
– Det här hjälper förhoppningsvis till med att minska på risken för eventuella elavbrott i vinter. Allt är hemåt, konstaterar Auvinen.
I Sibbo har man ännu inte uppgifter för oktober.
Lönar sig att spara
Att allt energisparande är bra, det konstaterar också Borgå Energis vd Måns Holmberg. Ju mer vi sparar, desto mindre är risken för elbrist.
– Risken för elbrist är betydligt högre i vinter än det har varit tidigare. Samtidigt ser jag det ändå som osannolikt att vi skulle stå inför en elbrist. Det är förstås bra att förbereda sig, och klarar man av att spara in på sin elkonsumtion så är det alltid hemåt, säger Holmberg.
Hur mycket el Finland behöver i vinter är beroende av tre saker: Hur den inhemska produktionen fungerar, hur mycket el vi kan importera från Sverige och hurdant väder det blir. Om det blir elbrist så är det allra sista alternativet att stänga av elen för konsumenter. Det skulle då handla om elavbrott på någon timme åt gången som skulle ambulera mellan olika områden.
– Vad gäller elbrist så är det mycket fråga om att inte förbruka el då situationen är som svårast för den nationella elbalansen, säger Holmberg.
Svårt kan det bli om det är väldigt kallt ute och det inte blåser och om det till på köpet är problem med någon av landets större produktionsanläggningar, så som problembarnet Olkiluoto 3.
Normalt sett brukar elförbrukningen vara högst under morgonen och efter klockan 16 på eftermiddagen och under kvällen. Den som använder börsel har säkert också märkt att elen kostar mest då efterfrågan är som störst.
– Om man klarar av att flytta förbrukningen bort från de timmarna då det normalt sett brukas mest el, så hjälper det till, säger Holmberg.
Det kan man göra till exempel genom att sätta på tvättmaskinen och diskmaskinen till natten istället för att tvätta under dagen. Andra vanliga spartips är att släcka belysningen när man inte är hemma och byta ut lamporna till ledlampor.
Värme = elförbrukning
Holmberg nämner också ett ganska konkret sätt att fundera ut vilka apparater och manicker det lönar sig att stänga av.
– Allt som går på el och genererar värme brukar dra ganska mycket el. Det innebär att ugnar, golvvärme, eluppvärmning och så vidare drar rimligtvis mycket el. Andra apparater som inte blir heta eller varma när man använder dem brukar dra mindre, säger Holmberg.
Det lättaste sättet att spara el är oftast att stänga av just de här varma manickerna. Om man värmer upp huset med el så kan man spara in ungefär fem procent av elräkningen genom att sänka inomhustemperaturen med en grad.
Hur mycket kan egentligen privathushåll inverka jämfört med stora industrier?
– Det är ju en mindre droppe i havet, men många bäckar små gäller nog här, säger Holmberg.
För privathushåll är det ofta svårare att göra stor skillnad i energianvändningen jämfört med stora industrier som genom automation lättare kan spara energi eller skjuta på tidpunkten för energiförbrukningen. Å andra sidan har stora industrier ofta redan försökt göra sin verksamhet så energieffektiv som möjligt.
Holmberg konstaterar att vi är vana med ett system där det har funnits mycket flexibilitet på produktionssidan, alltså att när någon tänder lampan så skruvas elproduktionen upp och det finns el tillgängligt hela tiden.
Många av de flexibla produktionsformerna, så som kolkraftverk, har lagts ner och ersatts med väderberoende produktion så som vindkraftverk.
– Ju mer vi kan få flexibilitet på konsumtionssidan, desto bättre är det för marknaden och en själv, säger Holmberg.
Spara energi så vinner både miljön och din plånbok – här kan du testa om du har koll!