Den kyrkliga samfälligheten i Karleby består av sex församlingar och äger totalt 83 fastigheter. Innan elpriset sköt i höjden kostade uppvärmningen av byggnaderna ungefär 500 000 euro per år.
Nu har det gemensamma kyrkofullmäktigen tagit beslut om ett energisparprogram. Församlingarna kommer att sänka temperaturen i byggnader som inte används så ofta och stänga vissa lokaler och kyrkor över vintern.
– Vi vill dra vårt strå till stacken för att spara energi. Vi har inte riktigt vågat räkna på hur mycket uppvärmningen skulle kosta med de nya elpriserna. Snabbt blir det flera miljoner, säger Per Stenberg som är kyrkoherde i Karleby svenska församling.
Samfälligheten har mestadels långa elavtal som gäller ännu nästa år. Men man vill vara solidarisk, säger Stenberg, och inget säger att elpriserna kommer att sjunka.
Församlingarna har räknat på två scenarier, att elpriset höjs mångdubbelt eller att elen inte räcker till i vinter. Hur som helst måste man ta till åtgärder säger Stenberg.
Elpriset kan stiga med 500 procent
Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland äger ungefär 8500 byggnader och 17 000 hektar skog.
De totala fastighetskostnaderna ligger på 260 miljoner euro i året, varav uppvärmningen stod för ungefär 55 miljoner euro. Innan elpriset sköt i höjden.
– Det finns en hel del att tänka på när energipriset rusar i höjden, säger diplomingenjören Bengt Avellan i Tusby som arbetat som energikonsult för Kyrkostyrelsen.
Vilka kostnader ska kyrkan vänta sig i vinter?
– Det är en bra fråga. Jag kan ta mig själv som referens, mitt elavtal gick ut i början på september och mitt nya elavtal är 500 procent dyrare.
Avellan säger att en del församlingar har långa avtal och att man slagit ihop församlingar och upphandlar el och fjärrvärme i större partier. Men prishöjningarna är ändå märkbara.
Landsortskyrkor står kalla i vinter
Stenbergs församling har två kyrkor, stadskyrkan som är en tegelkyrka invigd 1960 och den medeltida sockenkyrkan i sten. De kommer att vara uppvärmda i vinter, men i träkyrkorna på landsbygden vrider man ner termostaten.
Den som vill gifta sig eller ordna dop eller begravning kan alltså möta på patrull och bli hänvisad till församlingshemmet.
– I värsta fall kan det vara så. Vissa kyrkor kommer att vara stängda i vinter. Det är stora luftmassor som ska värmas så det är ett dyrbart nöje att hålla dem uppvärmda, säger Stenberg.
Per Stenberg säger att det inte heller är så enkelt att skruva upp och ner värmen i kyrkorna. Instrument så som de stora kyrkorglarna tar skada av snabba temperaturväxlingar.
Församlingarna kommer att flytta förrättningar till församlingshemmen och centrera verksamhet och köksfunktionerna till de lokaler som uppvärms.
Karleby kyrkliga samfällighet har också tre lägergårdar, varav en står kall om vintern. Den som deltar i veckoslutslägren på lägergårdarna får inte heller bada el bastu i vinter.
Bengt Avellan säger att Karlebyförsamlingarnas initiativ låter bekant. Många församlingar tänker just nu i samma banor.
– Alla åtgärder hjälper till och Karleby är på inget sätt ensamt i detta. Men det grundläggande problemet är ändå fastighetsstocken, säger Avellan.
Bengt Avellan säger att de stora träkyrkorna var byggda för att vara kalla. I något skede har man sen installerat någon typ av värmekälla.
– Kyrkorna är varken välisolerade eller energieffektiva, det är hus som det blåser igenom. Värmesystemen är inte alltid de bästa och fungerar ofta så att det är varmt uppe i taket och kallt nere i bänkarna där församlingsmedlemmarna sitter, säger Avellan.
Eldar man alltså åt kråkorna?
– Ja, så är det tyvärr ofta.
Den stora fastighetsmassan är grundproblemet
Bengt Avellan säger att kyrkans problem i ett nötskal är att en tredjedel av pengarna går åt till att underhålla byggnader och fastigheter.
– Då kan man fråga sig om det är det som kyrkan ska syssla med. Den grundläggande frågan är om man måste äga alla fastigheter man använder, eller kunde man hyra in sig, säger Avellan.
Bengt Avellan säger att det handlar om en historisk utveckling. Ännu på 80-talet var kyrkan välbeställd och kunde skaffa sig både ett och annat.
– Men så småningom blir ägandet en belastning, säger Avellan och jämför med ett bilköp. Så fort man rullar ut från bilaffären börjar servicebehovet att ticka.
I dag beräknar Avellan med att kyrkan har ett reparationsunderskott på 1,2 miljarder euro.
I de mindre församlingarna skyfflas ansvaret för fastigheterna ofta över på ekonomicheferna som redan har mycket på sina bord och sällan byggnadsteknisk utbildning.
– Ofta blir fastighetssidan lite styvmoderligt behandlad, säger Avellan.
Svår process att sälja av byggnader
Per Stenberg är inne på samma spår som Bengt Avellan. Stenberg säger att kyrkan har samma problem som många kommuner. Man har samlat på sig fastigheter. Samfällighetens fastighetsstrategi går ut på att minska ägandet.
Men det är inte så enkelt att sälja, många fastigheter har ett känslovärde.
– Alla är ense om att vi har för många fastigheter. Men sen när det ska tas beslut om att avyttra en viss fastighet, då bränner det till i det egna skinnet och man måste fundera på sin egen verksamhet, säger Stenberg.
Stenberg frågar sig om det är klokt att äga en fastighet som används ett par gånger i veckan. Men samtidigt kan en samlingspunkt vara mycket viktig för en specifik stadsdel eller by.
– Under de senaste åren har vi avyttrat en del fastigheter. Processen har varit lång och svår, men det går att göra, säger Stenberg.
Alla prognoser säger att kyrkans inkomster minskar undan för undan i och med medlemsflykten, så det gäller att se om sitt hus säger Stenberg.
I Karleby har församlingen ändå duktiga skattebetalare och i år har färre medlemmar än tidigare skrivit ut sig ur kyrkan.
– Jag antar att det beror på osäkerheten i världen. Man vill ha något bestående i livet och funderar inte i första hand på att lämna kyrkan, säger Stenberg.
Tänka om när det gäller kyrkorna
Men hur ska församlingarna göra med sina stora kyrkor i framtiden. Har kyrkan råd att hålla dem uppvärmda, eller ska man lägga lapp på luckan?
– Visst är det något speciellt med de gamla kyrkorna och det är inte heller enkla att avyttra. Jag tror att vi måste tänka om och börja använda dem också för andra sammankomster, säger Stenberg.
Det kan också handla om att lyfta ut bänkar och möblera om. Ännu i dag sätter sig Museiverket ofta på tvären när man vill bygga om kyrkorummet.
Per Stenberg säger att i England har myndigheterna tänkt om när valet står mellan att möblera om i kyrkorummet eller låta kyrkorna förfalla.
Bengt Avellan är inte lika övertygad om möjligheterna att använda kyrkorna mera mångsidigt. Enligt honom är det är rent ut ofta lite rosenröda drömmar.
– Om man till exempel funderar på ett kafé så finns det krav på rinnande vatten och avlopp. Det är inte världens enklaste sak att få inbyggt i en gammal kyrka, säger Avellan.
Den egna kyrkan är viktig för många
Per Stenberg säger att det går bra att till exempel gifta sig i ett församlingshem, även om en vigsel i kyrkan kan kännas mera festlig.
Vad skulle du säga om att hålla Sockenkyrkan kall och bara använda den om somrarna?
– Steget dit är ganska stort, men visst kan det hända att vi i framtiden måste tänka i sådana banor, säger Per Stenberg.
Det sitter inte i väggarna?
– Nej, det gör det inte. Men det som streamningen under pandemin helt tydligt visade är att för många är min kyrka och min församling och gudstjänsten från den egna kyrkan är viktig, säger Stenberg.
Per Stenberg säger att många valde att följa den lokala streamade gudstjänsten, trots att Yle sänder fina gudstjänster från olika kyrkor i landet.
Så litegrann sitter det kanske ändå i väggarna och många vill vigas, låta döpa sina barn eller jordfästa anhöriga i den egna barndomskyrkan.
– Nu står vi i min kyrka där jag är uppvuxen. Sen gifte jag i mig i sockenkyrkan och har jobbat mycket där. Nu har jag mitt hjärta på båda ställen, men det här är den kyrka där jag växte upp, säger Per Stenberg.