Den ryska centralbanken meddelade på fredagen att den beslutat att bibehålla styrräntan på samma nivå som i september, det vill säga 7,5 procent.
Beslutet att bibehålla räntan hänger ihop med de ryska invånarnas inflationsförväntningar och den partiella mobiliseringen.
Chefen för den ryska centralbanken, Elvira Nabiullina, höll också en presskonferens efter att banken publicerat beslutet.
Första gången räntenivån bibehålls sedan kriget i Ukraina utbröt
Det är första gången sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari som räntan behålls på samma nivå.
I samband med att kriget i utbröt chockhöjde den ryska centralbanken räntan från 9,5 procent till 20 procent för att minska riskerna för den finansiella stabiliteten.
Men sedan dess har centralbanken sänkt räntan sex gånger, nu senast till 7,5 procent i september.
Genom att minska på styrräntan, och därmed lånekostnaderna, har man enligt Bloomberg kunnat undvika en skarp recession i Ryssland, trots de ekonomiska sanktioner som landet är föremål för.
Man har också kunnat sänka styrräntan under året eftersom centralbankens bild varit att nedgången i de ryska affärsaktiviteterna skett långsammare än väntat och eftersom inflationen i Ryssland minskat.
Ökad risk för stigande inflation igen
Beslutet att nu bibehålla räntan på samma nivå som föregående månad kommer i samband med att risken för snabbare inflation ökat, bland annat efter att Kreml inledde en mobilisering av reservister i september.
– Under den senaste månaden har olika händelser skett och risker har ökat. Vilken påverkan detta får för ekonomin och priserna är tvetydigt, sa den ryska centralbankens chef Elvira Nabiullina under en presskonferens efteråt.
Den nedgång i den ryska inflationen, som föranledde den ryska centralbankens räntesänkningar sedan februari, har egentligen fortsatt. Men redan i september sa Nabiullina att hon var orolig för det ryska inflationsläget.
Det är både mobiliseringen i landet och konsumenternas prisförväntningar, som ökat under de senaste månaderna, som gjort att risken för stigande inflation också ökat.
Under presskonferensen sa Nabiullina att man nu vill skicka en ”neutral signal” till marknaden gällande räntenivån.
– Kursen framöver kommer bero på de ekonomiska data som inkommer, på inflationen och på förväntningar gällande inflationen, säger Nabiullina.
Mobiliseringens effekt på inflationen osäker
Citigroups ekonom Ivan Tjakarov sa till Bloomberg att den ryska centralbanken har flera makroekonomiska anledningar till att fortsätta sänka styrräntan, men inte tillräckligt för att göra det just nu.
– Tillkännagivandet av den partiella mobiliseringen har lett till ökad osäkerhet, vilket historiskt sett har haft en tendens att leda till att man inte minskar på räntenivån.
Kopplingen mellan den ryska mobiliseringen av reservister och en möjlig inflation eller deflation är i nuläget oklar.
Mobiliseringen kan teoretiskt sett leda till prishöjningar och löneökningar, det vill säga inflation, i samband med att det blir brist på arbetskraft i olika sektorer och därmed också brist på produkter.
Men mobiliseringen kan också få motsatt effekt. I samband med att de ryska konsumenterna hushåller mer med sina inkomster, ökar sannolikheten för deflation.
I sitt uttalande skriver också den ryska centralbanken att den tror att mobiliseringen leder till att konsumenternas efterfrågan minskar, vilket dämpar inflationen, men till fler restriktioner på utbudssidan, vilket ökar inflationen.
Balanserar mellan inflationsrisk och behov av stimulering
Enligt den ryska centralbankens prognos kommer inflationen i landet att ligga på 12-13 procent i slutet av detta år. Enligt prognosen kommer inflationen sedan fortsätta att minska under 2023.
Den ryska centralbanken måste ständigt balansera mellan att tillgodose den nationella ekonomins behov av stimulans för att motverka de negativa effekterna av västerländska sanktioner och risken att stimulansen leder till högre inflation.