På måndagen avgick tolv skepp med spannmål från ukrainska hamnar, trots Rysslands beslut att dra sig ur spannmålsavtalet med Ukraina.
Efter Rysslands besked om att man säger upp avtalet om fri lejd för matexport på söndagen färdades inga fartyg genom de humanitära korridorerna i Svarta havet.
Men FN, Turkiet och Ukraina kom trots detta överens om en färdplan för 16 spannmålsfartyg som färdas längs med humanitära korridorer i Svarta havet under måndagen. Det här rapporterade bland annat Reuters.
Beslutet att fortsätta med transporterna grundar sig i att Ukraina, Turkiet och FN menar att civila skepp inte får vara en måltavla i kriget och att det finns risk för hungersnöd om spannmålsexporten inte fortsätter.
Turkiet, Ukraina och FN har enligt uppgift också meddelat ryska tjänstemän om färdplanen för skeppen.
Drog sig ur spannmålsavtalet
Det var i lördags som Ryssland meddelade att de drar sig ur spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina.
I ett brev till FN, som Reuters tagit del av, framgår det att avtalet är ”upphävt på obestämd tid”.
Anledningen till detta var den ukrainska regimens attack mot ryska fartyg utanför Sevastopol på Krim på lördag morgon, enligt det ryska försvarsministeriet.
Ryssland kallade attacken för ett terrordåd och anklagade också ”brittiska experter” för att ha deltagit i dådet. Det ryska ministeriet menar att de nu inte kan garantera säkerheten för civila skepp.
Ukraina har i sin tur varken erkänt eller förnekat att de står bakom attacken mot de ryska krigsfartygen på Krim.
Ukrainas minister Dmitrij Kulebo har däremot anklagat Ryssland för att använda attacken, som enligt Kulebo skedde 220 kilometer från de humanitära korridorerna i Svarta havet, som en ursäkt för att dra sig ur spannmålsavtalet.
Spannmålsavtalet har motverkat hungersnöd
I samband med att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i februari fastnade miljoner ton ukrainska spannmål, som annars skulle ha exporterats via Svarta havet framför allt till länder i Afrika och Mellanöstern.
Detta ledde till en global livsmedelskris och att miljontals människor i världen hotades av akut hungersnöd, samtidigt som spannmålspriserna sköt i höjden.
Spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina medlades fram med hjälp av Turkiet och FN i slutet av juli och är ett av få diplomatiska framgångar sedan kriget i Ukraina inleddes.
Avtalet har gjort det möjligt för runt 9 miljoner ton ukrainskt spannmål att exporteras under de senaste månaderna och avtalet ledde till att livsmedelspriserna sjönk.
Ett avtal kantat av problem
Spannmålsavtalet skulle inledningsvis vara i kraft i 120 dagar, fram till 19 november. Därefter fanns det möjlighet till förnyelse så länge som ingen av parterna motsatte sig det.
I samband med att avtalet skrevs under satte man ihop ett gemensamt koordineringscenter (Joint Coordination Centre - JCC) bestående av tjänstemän från FN, Turkiet, Ryssland och Ukraina. Detta koordineringscenter ansvarade för att inspektera spannmålsfartygen och övervaka fartygens rutter.
Spannmålsfartyg har således kunnat färdas från tre ukrainska hamnar genom humanitära korridorer i Svarta havet sedan början av augusti.
Men redan innan lördagens besked har det kommit signaler från Ryssland att man inte är intresserade av att förlänga avtalet. Ryssland har bland annat krävt att sanktionerna mot exporten av rysk konstgödsel först skulle lyftas.
Det har också kommit rapporter om logistiska problem från både Ryssland och Ukraina och Ukraina har anklagat Ryssland för att blockera 200 exportfartyg.
Starka reaktioner från omvärlden
Rysslands besked om att de drar sig ur spannmålsavtalet har mötts av starka reaktioner från omvärlden.
USA:s president Joe Biden har kallat Rysslands agerande för ”skandalöst” och säger att det kommer leda till ökad svält i världen. USA:s utrikesminister Antony Blinken anklagade också den ryska ledningen för att använda mat som vapen.
EU:s utrikeschef Josep Borrell har uppmanat Ryssland att ändra sitt beslut och Natos talesperson Oana Lungescu har också krävt att Ryssland backar från beslutet.
”President Putin måste sluta att använda mat som vapen och upphöra med sitt illegala krig mot Ukraina. Vi uppmanar Ryssland att ompröva sitt beslut och förnya avtalet omgående, så att maten kan nå dem som behöver det mest”, sade Lungescu i ett uttalande.
Höjda spannmålspriser och ökad risk för matosäkerhet
Det ryska beslutet förväntas leda till höjda spannmålspriser runt om i världen och en större risk för matosäkerhet, främst i länder i Afrika och Mellanöstern som är beroende av spannmålsimport.
Reuters rapporterade på måndagen att Australien, som exporterar en stor andel vete till Asien, sannolikt inte kommer kunna fylla den brist som uppstår om spannmålsavtalet inte fortgår.
– Vi måste se hur situationen fortlöper. Det är oklart om Ukraina kommer fortsätta att exportera spannmål och vad som händer med den ryska exporten, säger en Singapore-baserad handlare till Reuters.
Ukrainas majsexport till Europa förväntas också påverkas.