Det oberoende ryska opinionsinstitutet Levada släppte i slutet av förra veckan resultatet av sin senaste undersökning gällande de ryska attityderna i förhållande till kriget i Ukraina.
Undersökningen visar att många ryska invånare känner sig oroade över situationen i Ukraina och allt fler vill se fredsförhandlingar.
Samtidigt står fortfarande en majoritet bakom de ryska militära styrkornas agerande i Ukraina.
Fler oroar sig över utvecklingen i Ukraina
Enligt Levada-centrets senaste siffror är 58 procent av den ryska befolkningen ”mycket oroade” över den senaste tidens utveckling i Ukraina.
I augusti var motsvarande andel bara 37 procent. Men efter den ryska regeringens besked om mobilisering steg andelen kraftigt till 56 procent i september.
– Både personer som är för och de som är emot kriget kan svara ”ja” på frågan om de är oroade över utvecklingen i Ukraina, säger Markku Kangaspuro, direktör vid Alexanderinstitutet.
– Men när man ser på svaren på de andra frågorna i undersökningen verkar den här oron hänga ihop med en känsla av att vara emot kriget.
30 procent uppgav i oktober att de är ”ganska oroade” över situationen i Ukraina, medan endast 11 procent svarade att de inte är särskilt oroade eller inte oroade alls.
Fler äldre personer (55 år och äldre) än yngre uppgav sig vara oroliga över situationen i Ukraina.
Fortsatt stort stöd för de ryska styrkornas agerande
Samtidigt är stödet för den ryska arméns agerande i Ukraina fortfarande stort bland den ryska befolkningen. Det här stödet har heller inte ändrat märkbart under de senaste månaderna.
I oktober svarade 44 procent att de ”definitivt stöttar” den ryska arméns agerande och 29 procent att de ”tämligen stöttar” agerandet. I februari, när kriget i Ukraina utbröt, låg motsvarande andelar på 48 respektive 20 procent.
Endast 20 procent av de tillfrågade i oktober svarade att de inte stöder de ryska militära styrkornas handlingar - delvis eller alls - medan 8 procent valde att inte svara på frågan.
Kangaspuro lyfter samtidigt att de här resultaten bör tolkas med försiktighet, eftersom personer som kritiserar den ryska armén riskerar hårda straff.
– 15 år är ett ganska långt straff för att ha pratat illa om den ryska armén, säger han.
– Men det är säkert många som också stöder de ryska styrkorna och som tror att Ryssland egentligen befinner sig i ett krig mot väst, vilket Putin påstått i flera av sina tal.
Majoritet stöder mobiliseringen
Den partiella mobiliseringen åtnjuter också ett stöd av majoriteten av den ryska befolkningen, enligt Levada-centrets undersökning.
56 procent uppgav att de stöder mobiliseringen helt eller delvis, medan 48 procent svarade att de inte stöder mobiliseringen, delvis eller alls.
Stödet för mobiliseringen är minst bland dem som tillhör den yngsta åldersgruppen (18-24 år), Moskvabor, personer som anser att Ryssland utvecklas i fel riktning och bland dem som inte stöder den ryska presidentens handlingar.
I dessa grupper var det 58, 51, 76 respektive 79 procent som inte stöttade den partiella mobiliseringen.
Fler ryssar vill se inledandet av fredssamtal
Levada-institutet har också ställt frågan om de tillfrågade anser att krigshandlingarna i Ukraina ska fortsätta eller om fredssamtal bör inledas.
För andra månaden i rad har det skett en ökning i andelen som stöder påbörjandet av fredssamtal.
I augusti stöttade 48 procent fortsatta krigshandlingar. Andelen sjönk till 44 procent i september och till 36 procent nu i oktober.
I den nyaste undersökningen var det således 57 procent som delvis eller helt var för ett inledande av fredsförhandlingar, medan motsvarande andel låg på 44 procent i augusti.
– Trots den ryska propagandan har det framgått att det inte handlar om en liten specialoperation i separatistområden i Ukraina, utan om ett fullskaligt krig. Dessutom påverkar mobiliseringen en så pass bred grupp i Ryssland och kriget börjar också kännas av i de ryska invånarnas plånböcker, säger Kangaspuro.
– Det här ändrar folks uppfattning av kriget.
Andelen som vill se inledandet av fredssamtal är störst bland 18–24-åringarna. I den här åldersgruppen vill 68 procent se fredsförhandlingar. Motsvarande siffra bland de som är 55 år och äldre är 52 procent.
– De yngsta åldersgrupperna är mest oroliga och också de som påverkas mest av mobiliseringen, säger Kangaspuro.
Besked om delvis mobilisering ledde till ökad pessimism
Levada-institutet publicerade nyligen resultatet av en annan undersökning som undersökte den ryska allmänhetens känsloläge.
Undersökningen konstaterade bland annat att den ryska moralen upplevt ett stort tapp sedan beskedet om en delvis mobilisering tillkännagavs i september.
Samtidigt har känslor som spändhet, irritation och rädsla ökat. Andelen som känner sig ”spända och irriterade” gick från 17 till 32 procent från juli till september.
– I samband med att kriget fortsätter kommer det också fler dödade och sårade. Samtidigt är det fler som känner av konsekvenserna i ekonomin, säger Kangaspuro.
Runt hälften av de tillfrågade svarade ändå att de kände sig optimistiska gällande framtiden och 69 procent uppgav att de kände sig fria i Ryssland.
Resultaten bör tolkas med försiktighet
Levada-institutets undersökning gällande attityderna till kriget i Ukraina utfördes mellan 20 och 26 oktober 2022. Sammanlagt 1604 personer, från både mindre och större städer runt om i Ryssland, intervjuades personligen hemma.
Levada-centret är en privat oberoende organisation som grundades år 2003. Centret är ett av Rysslands mest pålitliga opinionsinstitut och stämplades år 2016 av ryska myndigheter som ”utländsk agent”.
Kangaspuro påpekar ändå att resultaten bör tolkas med försiktighet.
– Resultaten baserar sig på svar från ganska få intervjuade, så felmarginalerna blir därmed större. Tidigare har det också varit många som tackat nej till att delta i de här undersökningarna.
Kangaspuro påpekar även att Ryssland inte kan klassas som ett tryggt och säkert ställe att uttrycka sina åsikter på i dag.
– Därför är det ändå anmärkningsvärt att man kan se ett så tydligt ställningstagande för fredssamtal i den här undersökningen.
