En ensamstående förälder med två barn som bor i huvudstadsregionen behöver 2 856 euro i månaden för att leva ett drägligt liv. Bor familjen någon annanstans i Finland är summan några hundralappar mindre.
I veckan inföll den stora skattedagen, dagen när privatpersoners inkomster blir en offentlig fråga. Hjälper det att stirra sig blind på vad någon annan tjänar, och finner vi lycka i stora eller små summor? Centret för konsumentforskning vid Helsingfors universitet har kommit fram till hur mycket pengar man behöver – allra minst – för att vara lycklig.
– Tabellerna som vi gjort baserar sig på vad konsumenten tänker. Det är gjort i fokusgrupper där man tillsammans gått igenom vad som är en hyfsad minimibudget, säger Petteri Repo som är forskningsdirektör på centret för konsumentforskning vid Helsingfors universitet.
Han poängterar att människor är olika och lever på olika ställen i landet, och att summorna är minimisummor.
– Det går att njuta av mycket mer än ett minimum också.
Den eviga frågan ifall pengar ger lycka är svår att svara på så länge en exakt lycka inte kan mätas. Däremot finns det faktorer som påverkar, faktorer som förändras med tiden.
– Jag tror att det viktiga för en konsument är att hitta en balans i det man har i form av ekonomiska resurser och vad man kan göra med dem, säger Repo.
Gissa – har du mer eller mindre pengar på fickan än grannen?
Vi konsumerar på nya sätt
Lyckan är subjektiv medan den ekonomiska realiteten för en person är ett faktum. Lyckan påverkas bland annat av drömmar och upplevelser. Alltid gör våra upplevelser oss ändå inte lyckliga, utan vi blir besvikna.
– Det hänger samman med konsumtionssamhällets tendens att förnyas. Folk vill ha nya saker, tjänster och upplevelser hela tiden. Varför det är så här är både svårt att förklara och förstå, säger Petteri Repo.
Han säger att det är ett spel att ha eller vilja ha något nytt, men ändå vara nöjd med det man har. Vad man vill ha och har varierar mycket. Repo säger att ungdomar som nyss flyttat hemifrån tenderar ha mindre att röra sig med. När de är i arbetslivet blir ekonomin starkare och de kan kanske lägga undan något att njuta av senare.
– Varje hushåll har en livscykel.
Stora förändringar är ändå inget som en vanlig konsument kan påverka. De här förändringarna kan till exempel vara sjukdom, arbetslöshet eller skilsmässa.
Vi vill inte vara kapitalister utan popstjärnor
Enligt Petteri Repo har både våra konsumtionsvanor och det vi ekonomiskt beundrar förändrats över tid. Nu fäster vi mycket uppmärksamhet vid de varor och tjänster vi köper och använder det en längre tid.
– Men mycket av det vi konsumerar är vardagliga saker; vi äter, bor och rör oss.
Det som ändrat mest är att vi nu lägger mera pengar på fritidsaktiviteter som kurser och gym. Vi sätter också pengar på strömningstjänster, något som inte fanns tidigare.
Konsumtionssamhället har förändrats på andra sätt än vad vi lägger pengar på. När man tidigare såg upp till högre klass är det nu popstjärnors och influerares liv vi drömmer om
– Sociala medier har bidragit till att vi känner oss fattigare. Det kan handla om både pengar och upplevelser, vi vill leva ett annorlunda liv och vill ha spänning, säger Repo.
Forskningen kring att ekonomiskt ha ett drägligt liv fokuserar ofta på att klara sig bättre än med ett minimum, att kunna leva fritt utan att vända på varje slant.
– Om sedan vissa personer har massvis med pengar vet jag inte om är så intressant, de är inte längre konsumenter utan kanske investerare eller företagare. Personligen tycker jag det är viktigt att de flesta har det bra och klarar sig.
Repo säger att det finns många strukturer som styr och ser efter hur vi har det. Det är sedan en annan fråga om dessa strukturer är bra eller om de kunde förbättras.
– Här kommer fördelningen av förmögenhet in. Men jag vet inte hur mycket det egentligen skulle påverka samhället om vi skulle dela från de riktigt rika till de som inte har pengar, säger Repo.
Hur mycket pengar behöver du per månad för att leva ett lyckligt liv? Svara i kommentarerna!