B 7 betyder asiat, B 8 afrikan. Koder finns också bland annat för rom, tiggare, arab och ryss. Det finns ingen kod för en vit person.
Vi hör att kodlistorna används vid åtminstone två stora väktarföretag, Reila som är S-gruppens eget väktarföretag och Securitas.
Listorna som Svenska Yle har fått se skiljer sig en aning beroende på vilket företag och vilken lokal det handlar om.
Två väktare går med på att tala om hur de används, men de vill vara anonyma eftersom de är rädda för repressalier. Vi kallar dem A och B.
Koderna används i intern kommunikation
– Det var en del av introduktionen som jag fick i min första större butiksmiljö. Där fick jag höra om koderna första gången och där fick jag se dem på papper. Men de har också använts på andra platser jag jobbat på, säger väktare A.
Väktaren säger att listorna fanns på en vägg på arbetsplatsen.
– De är där ännu också vad jag vet, säger väktare B.
Koderna används internt bland väktarna för att beskriva olika personer och situationer.
– De används för att lätt kunna beskriva en person på ett sådant sätt att det går att säga ute bland människor utan att man får konstiga blickar. Det låter inte så bra om man säger ”titta, den där mörkhyade snattaren där”, säger väktare B.
Väktarna förväntas sedan bevaka personen eller gruppen genom att följa efter dem på området.
– Det var kanske en sak som jag minst tyckte om med jobbet. När man håller på med kameraövervakning har man inget annat än utseendet att gå på. Fast det handlar ju bara om gissningar. När jag hade jobbat en tid som väktare märkte jag att jag började kategorisera människor och ibland också etniska grupper, säger väktare B.
Också väktare A tycker att det är jobbigt att kategorisera personer utifrån deras utseende.
– Jag skulle själv vilja undvika det. Jag vill inte behandla människor som endast en del av en viss grupp. Jag brukar själv undvika det så mycket jag kan.
Det finns också studier som tyder på att väktare känner press att reagera på personer utifrån deras etniska tillhörighet.
I en färsk pro gradu-uppsats, skriven av Emil Järvinen, upplevde väktare att personal vid affärer och köpcenter skapade ett tryck för att de skulle reagera med lägre tröskel på personer med invandrarbakgrund.
I Järvinens avhandling kom det inte fram att väktarna använder sig av kodlistor, men tidigare studier tyder på att koder för olika etniska grupper används internt inom säkerhetsbranschen då väktare talar om olika människogrupper och riktar olika aktioner mot personerna.
Väktarföretag: Vi har ingen allmän kodlista
Väktarföretagen Securitas och Reila Palvelut vill inte ställa upp på en intervju om kodlistorna. Företagens representanter går endast med på att svara på frågor per e-post.
Securitas vd Jarmo Mikkonen, som också är ordförande för väktarbranschens förbund Suomen Vartioliikkeitten Liitto, skriver att det inte finns en allmän kodlista, men att kodlistor används för lokala behov.
Mikkonen menar att syftet med listorna är att kunna beskriva en person så noggrant som möjligt.
”Uppdragen har olika koder. Förfaranden som riktar sig till personer definieras i lagen och man kan endast rikta åtgärder mot en person utifrån personens agerande. Koderna som används får inte vara diskriminerande eller kränka människovärdet”, skriver Mikkonen.
På en fråga om hur Securitas instruerar sina väktare om etnisk profilering svarar Mikkonen fåordigt att ”etnisk profilering är förbjudet”.
Reila: Vi vidtar åtgärder vid behov
När Svenska Yle kontaktar Reila säger chefen för bolagets affärsverksamhet, Mikko Koskinen, att han inte hört talas om kodlistor med olika etniciteter. Företaget börjar utreda frågan efter att Svenska Yle tar kontakt.
”I Reilas verksamhet har det inte instruerats att man ska använda kodlistor. Vi har inte heller en allmän kodlista i användning. I säkerhetsbranschen finns det ändå en tradition av att använda kodlistor. Då vi undersökte saken identifierade vi att listor har tagits i bruk på åtta av de 300 platser där vi verkar”, skriver Koskinen per mejl.
Koskinen säger att företaget vidtar åtgärder vid behov.
”Om vi upptäcker osaklig användning av listorna ingriper vi omedelbart och korrigerar missförhållandena. Efter att det kom fram att kodlistor används, har vi gett instruktioner om att osakliga listor inte får användas”, skriver han.
Nya uppgifter för Diskrimineringsombudsmannen
För Diskrimineringsombudsmannen är det en nyhet att koderna används av väktarföretag.
– Det här är nytt för oss, det här har vi inte känt till trots att vi arbetat med frågor om etnisk profilering länge, säger Robin Harms som är specialsakkunnig vid Diskrimineringsombudsmannen.
Harms säger att Diskrimineringsombudsmannen tänker gå vidare med ärendet.
– Det är nu upp till bevis för väktarföretagen att säga hur man använder koderna och varför det är motiverat. För oss som myndighet blir det sedan en fråga att avgöra utgående från diskrimineringslagen och förbudet mot diskriminering ifall väktarbolagens motiveringar är lagenliga och godtagbara.
Du kan kommentera artikeln till klockan 16 i dag.