Av tradition brukar den sittande presidenten ta stryk i mellanårsvalet.
Lägg därtill en historiskt hög inflationstakt, en utbredd väljaroro för den ökande brottsligheten och president Joe Bidens relativt låga popularitetssiffror och demokraterna hade all orsak i världen att frukta det värsta i årets val.
När det här skrivs är det ännu omöjligt att säga vilket parti som vinner majoriteten i vare sig senaten eller representanthuset – kongressen två kammare – men så här mycket är klart: demokraterna är på väg att ta en avvärjningsseger.
Det blir åtminstone ingen promenadseger för republikanerna i kampen om representanthuset och demokraterna ser ut att ha goda chanser att behålla en hårfin majoritet i senaten.
Partiet har redan säkrat segrar både i senats- och guvernörsvalet i den livsviktiga vågmästardelstaten Pennsylvania. Demokraterna behåller också guvernörsposterna i bland annat Michigan och Wisconsin, två andra delstater som torde ha en stor betydelse i presidentvalet 2024.
För det här valet har hela tiden handlat om mer än bara de kommande två åren.
Nästa presidentval ligger bara två år ifrån och hur det valet går till avgörs redan nu.
Vad gör Trump?
Mellanårsvalet har beskrivits som ett ödesval för den amerikanska demokratin.
En av de stora frågorna har varit hur stor framgång de republikaner som köpt Donald Trumps lögner och vägrat erkänna Joe Bidens presidentvalsseger får i mellanårsvalet.
Ett hundratal av de här republikanerna väljs in, det vet vi redan nu.
Samtidigt kan vi också redan notera att mellanårsvalet inte blir den triumf som Donald Trump drömt om, då flera av kandidaterna han valt att stödja har stora problem att bli invalda i sina respektive val.
En intressant fråga är således vilka slutsatser Trump drar av mellanårsvalet de kommande dagarna?
Ex-presidenten som älskar att stå rampljuset har lovat ge ett ”mycket stort besked” den 15 november, vilket allmänt tolkats som han då sannolikt tillkännager sin kandidatur i nästa presidentval.
Men hur låter det från Trump ifall republikanernas mellanårsval slutar i en stor beskvikelse i förhållande till förhandsförväntningarna? Och hur påverkar det stödet för Trump?
Bland republikaner riktar man redan de första anklagande fingrarna mot Trump.
DeSantis mot Trump?
En annan republikan som torde blir föremål för allt starkare presidentspekulationer är Floridaguvernören Ron DeSantis, som med överlägsen röstmajoritet återväljs till sin post.
DeSantis har länge setts som Trumps främsta republikanska utmanare i ett eventuellt primärval och han har inte själv gjort något för att dämpa spekulationerna.
Att DeSantis inte uteslutit en presidentkandidatur bekräftades än en gång också i samband med valkampanjen. Då han frågades om han binder sig till att tjäna ut sitt guvernörsuppdraget de kommande fyra år ifall han återväljs svarade han med djup tystnad.
DeSantis framfart har också noterats av Trump, som vid mer än ett tillfälle kommit med mer eller mindre subtila gliringar i riktning mot Floridaguvernören.
Också orosmoln för demokraterna
Demokraterna har trots en sannolik avvärjningsseger ingen orsak att dra en lättnadens suck.
Partiet behöver bara se mot delstater som Ohio och Florida för att glömma firandet – två delstater som under president Barack Obamas tid ännu fanns inom demokraternas räckhåll men som republikanerna i dag har ett allt starkare grepp om.
Skribenten är Svenska Yles f.d. USA-korrespondent.