Enligt general Amir Ali Hajizdeh, befälhavare för det iranska revolutionsgardets flygvapen, är roboten kapabel att ta sig igenom alla missilförsvarssystem.
Iran presenterade inga bildbevis på ett hypersoniskt vapen.
Det finns inte heller några rapporter om att Iran skulle ha testat ett dylikt vapen, och trots att Iran har utvecklat sin vapenindustri anser flera militäranalytiker i väst att landet tenderar att överdriva sin kapacitet.
Uppgiften väcker ändå oro enligt Rafael Grossi, chef för Internationella atomenergiprogrammet IAEA.
– Vi ser att alla dessa tillkännagivanden ökar oron och allmänhetens uppmärksamhet kring det iranska kärnenergiprogrammet, sa Rafael Grossi,
Förra veckan sa sig Iran ha testat en satellitbärraket man utvecklat, en så kallad Ghaem 100. Det är en bärraket som enligt iransk statsmedia kan transportera 80 kilogram tunga raketer upp i rymden.
USA kallade händelsen destabiliserande eftersom man misstänker att Iran kunde bestycka raketen med kärnvapen - trots att Iran fortsättningsvis påstår att man inte strävar efter att utveckla kärnvapen.
Iran stärker banden till Ryssland
Irans påstående om den hypersoniska raketen kommer efter att Iran i lördags erkände att det har levererat drönare till Ryssland. Enligt Iran gjordes det ändå före kriget bröt ut.
Både Iran och Ryssland är hårt sanktionerade: Iran efter att USA drog sig ur det så kallade kärnteknikavtalet (också kallat Iranavtalet) år 2015 och Ryssland sedan landet invaderade Ukraina i februari.
Länderna har svarat på sanktionerna genom att fördjupa samarbetet inom nyckelområden.
I onsdags besökte sekreteraren för Rysslands nationella säkerhetsråd, Nikolaj Patrusjev, Iran för diskussioner om ämnen så som ”kampen mot terrorism och extremism” och möjliga åtgärder för att motarbeta västs inblandning i ländernas angelägenheter.
Patrusjev anses vara en av Rysslands president Vladimir Putins närmaste medarbetare. Han är känd som en av de mest hökaktiga politikerna i Putins närmaste krets.
Dödläget kring kärnteknikavtalet fortsätter
Samtidigt som Iran stärker banden till Ryssland fortsätter dödläget kring förhandlingarna om kärnvapenavtalet. I somras såg det ut som att ett genombrott i förhandlingarna kunde vara nära, men bara veckor senare hade förhandlingarna åter strandat.
I det ursprungliga avtalet - som USA alltså drog sig ur under president Donald Trump år 2018 - ingick ursprungligen sex länder; Storbritannien, Kina, Frankrike, Ryssland, USA och Iran.
I korthet handlar överenskommelsen om sanktionslättnader i utbyte mot garantier på att Iran inte kan utveckla kärnvapen. I praktiken begränsar det hur mycket uran Iran får anrika, alltså lägger det band på landets kärnenergiprogram.
När USA drog sig ur avtalet införde landet stränga sanktioner mot Iran, något som ledde till att Iran trappade upp urananrikningen. Iran uppges i nuläget vara uppe i 60 procentigt uran, medan avtalet tillåter 3,67 procent.
Det innebär att Iran är betydligt närmare ett kärnvapen nu, trots att det är mycket som talar emot att Iran skulle lyckas utveckla ett sådant.
För att utveckla en atombomb krävs 90-procentigt uran, men Iran verkar enligt bedömare inte ha kompetens för att vare sig utveckla en utlösningsmekanism eller att miniatyrisera en potentiell bomb - åtminstone inte i nuläget.
Källor: Reuters, AFP