En lördagsmarknad har lockat stora mängder människor till en holme i ett deltaområde i norra Malaysia. Den lugna stämningen livas upp av en kvinnlig discjockey som spelar och också sjunger glada malajiska låtar.
– Jag har alltid älskat att sjunga. Därför kommer jag hit varje lördag, för det finns inte många andra tillfällen för kvinnor att uppträda, berättar Faridah Kassim.
Alla som är på plats är muslimska malajer. Kvinnorna har utan undantag täckt sitt hår och sin nacke med en sjal.
– Det måste vi göra för att undgå att bli bötfällda. I den här delen av Malaysia är det obligatoriskt för oss muslimska kvinnor att täcka hår och nacke när vi befinner oss utanför våra hem, förklarar Faridah Kassim.
Kultur förbjuds och könen skiljs åt
Marknaden ordnas i delstaten Kelantan. Den styrs av Malaysias islamiska parti PAS som vill förvandla hela landet till en fundamentalistisk islamisk nation i stil med till exempel Iran och Afghanistan.
När det gäller frågor på gräsrotsnivån har delstaterna en rätt långtgående självbestämmanderätt. PAS har därför av religiösa skäl kunnat förbjuda till exempel traditionell dans på allmänna platser.
Också en del andra kulturformer med långa anor har förbjudits. Kvinnor och män får inte heller sitta i samma biografer, och i varuhusen och stora livsmedelsbutiker måste det finnas skilda kassaköer för kvinnor och män.
I delstater som inte styrs av PAS skulle sådana regler inte accepteras. I Kelantan är partiets linje däremot populär.
– PAS förstår hur viktig religionen är. Här är det inte som i huvudstaden Kuala Lumpur och andra delar av landet där det råder villervalla, konstaterar Rahida Minah som arbetar inom Kelantans förvaltning.
Regnskog skövlas i stor skala
Rahida Minah säger att segregationen mellan könen inte oroar henne, för hon tycker att avsikten är att skydda kvinnorna. Hon anser också att många malaysier vill svartmåla PAS och Kelantan.
– De påstår att Kelantan inte är en välskött delstat. De säger att en hel del människor här är fattiga, men det stämmer inte, konstaterar hon.
Statistiken visar ändå att Kelantan är den klart fattigaste delstaten i Malaysia. Det finns nästan inga industrier och inte heller några framgångsrika privatföretag som har sitt ursprung där.
Förvaltningen finansierar sin verksamhet bland annat genom att bevilja tillstånd åt skogsbolag att hugga ned ovärderlig regnskog. På landsvägarna ser man betydligt fler långtradare lastade med tjocka stockar än i andra delar av Malaysia.
Fredagarna ägnas åt religionen
För närvarande styr PAS tre av Malaysias elva delstater. Kelantan betraktas allmänt som partiets högborg.
Kelantans invånare anses vara speciellt fromma. Där har partiet suttit vid makten ända sedan år 1990 då det bestämde bland annat att de för muslimerna viktiga fredagarna är helgdagar.
Till skillnad från det övriga Malaysia infaller veckosluten i delstaterna som styrs av PAS därför inte på lördagen och söndagen utan på fredagen och lördagen. Rahida Minah säger att moskéerna tack vare det är proppfulla när det ordnas fredagsböner.
– Jag önskar att fredagarna görs till helgdagar i hela landet. I många muslimska länder såsom Saudiarabien har invånarna på fredagarna alltid kunnat koncentrera sig enbart på sin tro, konstaterar hon.
Malajisk enklav i mångkulturellt land
Beslutet att ändra på helgdagarna har försvårat privatföretagens verksamhet. Delstaterna som styrs av PAS och det övriga landet har bara fyra gemensamma arbetsdagar i veckan.
Det privata näringslivet domineras i oproportionerligt stor skala av Malaysias kinesiska minoritet. Nästan alla framgångsrika privatföretag är grundade av kineser.
Knappt 60 procent av malaysierna är muslimska malajer. Ungefär 23 procent är kineser medan drygt tio procent hör till många olika kristna eller muslimska urspungsfolk och sju procent är indier.
Också i det avseendet avviker Kelantan kraftigt från det övriga landet. Där är nämligen mer än 95 procent av de knappt två miljoner invånarna muslimska malajer.
– När jag besöker Kuala Lumpur upplever jag att jag inte är i mitt hemland. Där finns det så mycket utlänningar och annat folk, kommenterar Rahida Minah.
Minoriteterna måste vara på alerten
Med annat folk menar Rahida Minah dem som hör till de kinesiska och indiska minoriteterna. I huvudstaden bildar de sammanlagt mer än hälften av invånarna.
Relationerna mellan de olika folkgrupperna har blivit allt mer spända under de senaste åren. Det anses i stor utsträckning bero på att de politiska beslutsfattarna har fört Malaysia i en mer och mer renlärig islamisk riktning också utanför Kelantan.
PAS framgångar i delstatsvalen har föranlett de övriga malajiska partierna att förändra sin inställning till islam. Nuförtiden tävlar de sinsemellan om vilket av dem som är redo att i allra högsta grad ta de fundamentalistiska muslimernas önskemål i beaktande.
– Vi måste därför ständigt vara på vår vakt för att försöka se till att politikerna inte börjar kränka våra grundläggande rättigheter. På lång sikt är vår livsstil definitivt hotad, säger Cheah Yao-hua som driver ett gym i Kelantans huvudstad Kota Bharu.
Skolorna bidrar till splittringen
Islamiseringen har haft en direkt inverkan också på skolsystemet. I de allmänna skolorna ägnas en allt större del av undervisningen åt studier i islam.
Det har lett till att största delen av familjerna som hör till de etniska minoriteterna inte placerar sina barn i allmänna skolor. I stället går de i indiska, kinesiska eller internationella skolor där man inte fäster mycket uppmärksamhet på religion.
– Också mina barn kommer att gå i en kinesisk skola. De har ingen nytta av att studera islam i stället för att lära sig till exempel matematik eller engelska, konstaterar Cheah som har en tre år gammal dotter och en femårig son.
Cheah tillägger att det är tragiskt att skolsystemet har blivit segregerat. Han betonar att det skulle vara positivt om barnen i skolorna kunde bli bekanta med de andra etniska gruppernas seder och bruk.
Populära sultaner förespråkar tolerans
Ända sedan självständigheten år 1957 har de politiska beslutsfattarna utan undantag varit muslimska malajer. Till en början fäste de i regel inte mycket uppmärksamhet på religionen, så islamiseringen anses vara ett förhållandevis nytt fenomen.
Idag är det malajernas traditionella härskare, sultanerna, som i första hand efterlyser religiös tolerans. Sju av de elva delstaterna leds formellt av en sultan.
Sultanernas befogenheter är begränsade, men flertalet av malaysierna hyser stor aktning för dem. Politikerna struntar ändå vanligen i sultanernas vädjan om återhållsamhet.
PAS gratulerade till exempel den ökänt fundamentalistiska talibanrörelsen bara några timmar efter att den kom till makten i Afghanistan för ett drygt år sen. I själva verket var PAS den första utländska instansen som framförde sådana gratulationer.
Det anses visa i vilken riktning PAS vill föra också sitt land. De etniska minoriteterna hoppas innerligt att de andra malajiska partierna i fortsättningen inte följer samma linje som PAS.