Åbo går mot en oviss framtid, men måste våga göra investeringar för att staden ska växa och vara attraktiv. Det var borgmästare Minna Arves (Saml) budskap när Åbo stadsfullmäktige behandlade hennes budgetförslag för år 2023 och stadens ekonomiplan fram till 2026.
Enligt Arve präglas den kommunala ekonomin av stor osäkerhet, inte minst på grund av social- och hälsovårdsreformen. Egentliga Finlands välfärdsområde tar vid årsskiftet över ansvaret för vården och räddningsväsendet – och då flyttar också en stor del av den statliga finansieringen över från kommunerna till välfärdsområdet.
När statsandelarna till Åbo minskar blir staden mer utsatt för svängar i konjunkturerna, säger Arve till Yle Åboland.
– Vi kommer att vara mycket mer beroende av skatteinkomster och andra inkomster eftersom våra statsandelar minskar dramatiskt som en följd av social- och hälsovårdsreformen. Det betyder att vi kommer att få mer inkomster när det är bättre tider, och mindre inkomster när det är dåliga tider. Det gäller också att komma ihåg att arbets- och näringstjänsterna förs över till kommunerna år 2025, och i den reformen är finansieringen sådan att kommunerna får ett större ansvar när det är svåra tider. Allt det här gör planeringen av ekonomin mycket svårare.
Vad betyder det för kommunalt beslutsfattande att kommunerna blir mer konjunktursensitiva?
– Det betyder att vi måste tänka på ekonomin på lite längre sikt än ett år. Vi måste tänka på en treårsperiod varje gång vi gör budgeten. Vi måste också vara mer effektiva i hur vi använder pengar än nu.
Överskott nästa år – sedan vänder det
Trots pratet om ekonomisk osäkerhet uppvisar Arves budgetförslag för nästa år ett överskott på 15,9 miljoner euro.
– Vi får fortfarande en del skatteinkomster från år 2022 under år 2023, och de är mycket större än vi ursprungligen räknade med. Men år 2024 och 2025 ser väldigt dåliga ut, säger Arve.
I ekonomiplanen för de kommande åren förutspås ett underskott för åren 2024 och 2025. Åbo stads skuldsättning ökar också i jämn takt och förväntas överstiga en miljard euro om några år. Trots det innehåller Arves budgetförslag investeringskostnader på 221,2 miljoner euro nästa år och totalt 811,1 miljoner euro under åren 2023-2026.
Investeringarna under de kommande åren innefattar bland annat satsningar på skol- och daghemsbyggnader samt infrastruktur. Bland enskilda stora investeringar finns till exempel Åbos nya musikhus som beräknas bli färdigt i slutet av år 2025.
– Det handlar naturligtvis om stora satsningar, men samtidigt är de här satsningar som vi inte tidigare gjort. Vi har inte satsat så mycket på våra daghem och skolor som vi borde ha gjort, så vi måste göra det nu, säger Arve.
– När det gäller satsningarna på infrastruktur måste vi tänka att om vi över huvud taget har en framtid, och det har vi, måste vi satsa på tillväxt för att få skatteinkomster och investeringar från den privata sektorn. Det är det som infrastrukturinvesteringarna syftar till.
Yrttiaho och Sandelin röstades ned
Partierna i Åbo stadsfullmäktige har redan tidigare hunnit förhandla om nästa års budget under ledning av borgmästare Arve, så inga större överraskningar väntades till fullmäktigemötet på måndagen. Behandlingen av budgeten gick i huvudsak ut på att fullmäktigegruppernas ordförande klev upp i talarstolen och berömde sitt eget partis insatser under förhandlingarna.
Sannfinländarnas Juha Anttila och Centerns Mimmi Ruusunen kritiserade planerna på att bygga en spårväg i Åbo men föreslog inga ändringar i stadens budget eller ekonomiplan.
Vänsterförbundets Johannes Yrttiaho och Elina Sandelin, som båda uteslutits ur partiets fullmäktigegrupp, krävde 3 miljoner euro mer till servicehelheten för fostran och undervisning år 2023 men i omröstningen som följde blev de ensamma om sin åsikt. Yrttiahos och Sandelins andra ändringsförslag, som gick ut på att helt slopa det anpassningsprogram som ingår i budgeten, gick samma öde till mötes.
Således godkände Åbo stadsfullmäktige till slut borgmästare Minna Arves budgetförslag för år 2023 och ekonomiplan för åren 2023–2026 utan ändringar.
Musikhusets kostnadskalkyl uppe i 89 miljoner
Efter behandlingen av budgeten och ekonomiplanen fortsatte stadsfullmäktige bolla med miljoner. Nästa punkt i föredragningslistan var godkännandet av projektplanen för det nya musikhuset som ska byggas på Självständighetsplan bredvid Åbo stadsteater.
I projektplanen beräknas musikhuset kosta 89,0 miljoner euro. I slutet av oktober var kostnadskalkylen ännu 82,7 miljoner euro men förra veckan godkände Åbo stadsstyrelse en kostnadsökning på 6,3 miljoner euro. I tilläggssumman ingår bland annat en restaurang på byggnadens tak, ny scenteknik samt ett reservkraftsaggregat.
Det ursprungliga kostnadsmålet för musikhuset var 62,2 miljoner euro men summan har ökat i takt med att planeringen framskridit. Flera ledamöter i stadsfullmäktige beklagade sig över kostnadsökningen – särskilt som det inte är frågan om någon unik företeelse i Åbos byggprojekt.
– Jag får en känsla att stadens tjänstemän, eventuellt på uppmaning av någon, bereder dessa projekt lite i underkant. Som exempel har vi Logomobron som kostade mer än den skulle kosta, och snedhissen upp på Kakolabacken som också kostade mer än planerat. Som ett lite äldre exempel kan jag nämna Kuppis ishall som också kostade mer än vad som ursprungligen var tanken, sade Socialdemokraternas Jarmo Rosenlöf.
Också Samlingspartiets Olli Manni grämde sig över de skenande byggkostnaderna, men enligt honom är det inte läge att trycka på bromsen nu.
– Det är naturligtvis oerhört förargligt att kostnaderna för byggande har ökat så här mycket. Men eftersom vi redan beslutat oss för att bygga musikhuset: låt oss nu göra det ordentligt, sade Manni.
Vänsterförbundets Johannes Yrttiaho och Elina Sandelin ville att stadsfullmäktige förkastar musikhusets projektplan och kostnadskalkyl, men också denna gång led de ett nederlag i fullmäktiges omröstning
När fullmäktige behandlade en detaljplaneändring som möjliggör byggandet av en så kallad kulturflotte i Aura å var Vänsterförbundet däremot enat i sitt motstånd mot planändringen. I fullmäktiges omröstning om saken fick partiet stöd av Pauli Kossila från enmannagruppen Förnuftets röst men när resten av salen röstade för detaljplaneändringen blev det ett godkännande beslut även på denna punkt.
Jethro Rostedt beviljades avsked från fullmäktige
På måndagens möte beslöt Åbo stadsfullmäktige också enhälligt att bevilja Rörelse Nus enda ledamot Jethro Rostedt avsked från stadsfullmäktige. Rostedt begärde tidigare i november avsked från fullmäktige på grund av personliga skäl. Rostedt uppgav då att orsaken till hans avskedsbegäran är att han flyttar bort från Åbo.
Jarkko Wallinkoski ersätter Rostedt som Rörelse Nus ledamot i stadsfullmäktige och som medlem i Åbos byggnads- och tillståndsnämnd. Wallinkoski representerade Rörelse Nu i fullmäktigesalen på måndagen.
Jethro Rostedt är inte den enda Rörelse Nu-representanten som hoppar av Åbo stadsfullmäktige mitt i mandatperioden. Också Noora Koivisto som varit ersättare i fullmäktige beviljades avsked på måndagen. Även Koivisto hade begärt om avsked med hänvisning till personliga skäl.
Artikeln uppdaterad den 15.11.2022 klockan 00.57 med mer information om Åbo stadsfullmäktiges möte på måndagen.