Sveriges nya utrikesminister Tobias Billström (M) tror inte att explosionen i Istanbul kommer att påverka landets Natoansökan. Det misstänkta terrordådet kommer bara några dagar efter att den svenska statsministern Ulf Kristersson besökte Turkiet för att diskutera landets Natoprocess.
Turkiet anklagar PKK och syriska PYD för att ligga bakom dådet. Båda organisationerna har förnekat sin inblandning i dådet.
– Vi står sida vid sida med Turkiet precis som vi gör med alla länder som bekämpar terrorism, säger utrikesminister Tobias Billström till SVT.
Sveriges nya regering går Turkiet till mötes
Sedan Sveriges nya högerregering tillträdde i början av oktober har landets Natoprocess varit av hög prioritet. För att Sverige och Finland ska utöka antalet Natoländer till 32 måste Turkiet släppa in dem i försvarsalliansen.
Utrikesminister Tobias Billström har i flera omgångar upprepat att Turkiet är en demokrati, om än med allvarliga problem. Han har också sagt att Sverige tar avstånd från de kurdiska organisationerna PYD och YPG i Syrien, organisationer som Turkiet klassar som terrorister.
Det här menar Aras Lindh, analytiker på det svenska utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram, att är en skärpning från den tidigare regeringens linje.
– Absolut är det det. Turkiet har lyckats få den svenska utrikesministern att gå ett steg längre än vad som krävs av Sverige inom ramen för memorandumet från Madrid, säger Lindh.
I trepartsavtalet mellan Turkiet, Finland och Sverige som undertecknades i Madrid i somras står det att Finland och Sverige ska ta Turkiets säkerhetshot på allvar och inte stödja PYD och YPG.
– Den förra regeringen slog visserligen an på en liknande linje men det handlade framförallt om att vi inte tänker stödja dessa organisationer, den nya regeringen går ett steg längre och säger att organisationerna är tvivelaktiga och kanske har någon slags koppling till PKK, säger Lindh.
Lindh säger att det i nuläget är för tidigt att säga om explosionen i Istanbul påverkar förhandlingarna med Turkiet.
– Det kommer i ett väldigt känsligt skede apropå Turkiets syn på hur Sverige betraktar PYD och YPG.
Utlämningarna avgör inte ländernas Natoansökningar
Om det var president Sauli Niinistös resor till och samtal med olika Natoländer under våren som krattade manegen för Sverige och Finlands Natoansökningar så är det nu Sverige som verkar vara mest aktivt då det kommer till att tillfredsställa Turkiet.
Turkiet har flera gånger pekat ut Sveriges inställning till kurdiska rörelser som en stötesten för att släppa in landet i Nato.
Den inställsamma tonen mot Turkiet verkar också ha haft en viss effekt i Ankara, menar Aras Lindh.
– Den här regeringen försöker lansera sig själva som en pragmatisk regering som är villiga att visa sig inställsamma mot Turkiet för att kunna föra processen framåt. Det tror jag att man noterar i Ankara och min bedömning är att tonläget har förändrats lite grann i mer konstruktiv riktning, även om det är långt kvar innan ett medlemskap kan komma på tal, säger han.
Frågan om eventuella utlämningar av personer som Turkiet anser vara terrorister från Finland och Sverige har debatterats kraftigt under hösten. I trepartsavtalet står det att Finland och Sverige ska se över de utlämningsförfrågningar som inkommit från Turkiet, men de ska bedömas i ljuset av internationell rätt.
Aras Lindh tror inte att Finlands och Sveriges Natoansökningar kommer att stå och falla på de eventuella utlämningarna.
– Turkiet inser att frågan om utlämningar är en omöjlig väg framåt för Sverige och Finland. Det är frågor som inte är upp till en regering att besluta, det är upp till respektive lands rättsväsende. Så länge de trycker på punkten om utlämningar så signalerar det att de har för avsikt att fortsätta med vetokortet tills de har fått någonting annat mer görbart i utväxling, säger Lindh.
Turkiet vill uppnå annat med Natoveto
Turkiets veto mot ett finskt och svenskt Natomedlemskap fungerar främst som ett medel för att uppnå andra mål, tror Aras Lindh.
President Recep Tayyip Erdoğan använder exempelvis processen för att flytta fokus från att det går dåligt för den turkiska ekonomin inför valet nästa år.
– Det här kan vara ett sätt att stärka den egna profilen inför valet som kommer nästa år. Det bekräftades under presskonferensen med Ulf Kristersson då Erdogan sade att den turkiska regeringen kommer att behöva visa för sina väljare att man tar frågorna som berör Turkiets säkerhet på allvar, säger Lindh.
Turkiet kan också använda Natovetot som ett kort både i förhandlingar med USA och med Ryssland, menar Lindh. Av USA vill Turkiet ha uppdaterade stridsflygplan, medan man från ryskt håll vill ha ett medgivande för en ny militär operation mot YPG i Syrien där Ryssland har närvaro.
– Jag tror att själva Natovetot är ett sätt för Turkiet att försöka få utväxling för egna intressen även om man inte har klart för sig exakt vad det är man hoppas få ut. Man testar och ser var man lyckas, säger Lindh och fortsätter:
– Det finns en poäng med att ha lite is i magen och se vart det här tar vägen. Turkiet närmar sig sin valrörelse, Turkiet hoppas få eftergifter från annat håll. Man kan sitta lite still i båten och se vilken vändning det här kan ta så småningom.