Åländska bolaget Flexens vill bygga en vätgasanläggning i Karleby. Tanken är att göra vätgas och ammoniak av vind- och solkraft.
Det finns flera saker som talar för en anläggning i Karleby. Dels att det planeras mycket vindkraft i regionen, dels att ett vätgasrör mellan Sverige och Finland kommer att gå via Karleby.
Målet är att ta tillvara och lagra vind- och solkraft i form av vätgas.
– Att vidareförädla till andra bränslen när det blåser tillräckligt kommer att vara väldigt bra. Både ur lönsamhetssynvinkel, men också för den gröna omställningen, säger vd Berndt Schalin på Flexens.
Ammoniak behövs för gödsel
Från vätgas ska Flexens framställa ammoniak som kan användas i till exempel gödsel.
– Efterfrågan på grön ammoniak har ökat dramatiskt på grund av att hela Europas industri för framställning av gödsel har varit beroende av rysk ammoniak och rysk naturgas, säger Schalin.
Tack vare den senaste teknologin går det att producera ammoniak med god lönsamhet.
– Vi får en lokal produktion av en väldigt kritisk förnödenhet. Utan ammoniak (gödsel, reds anm) föder vi inte åtta miljarder människor på den här jorden, påpekar Schalin.
På sikt räknar han med att grön ammoniak också kan användas som drivmedel inom sjöfarten.
Vätgas och ammoniak hanteras redan i Karleby
Utvecklingsdirektören Jonne Sandberg, på Karleby stad, tycker att det är mycket roligt att få välkomna ett sådant här projekt.
– Det handlar om en betydande investering. Vätgas är en del av den gröna energin och framtiden och det stärker vårt industriella kluster.
Enligt Schalin var det flera faktorer som gjorde att valet föll på Karleby
– Här finns väldigt bra infrastruktur för kemisk industri, som det här närmast påminner om, hantering av gaser och vätskor och sådant.
På storindustriområdet finns dessutom redan i dag både vätgasproduktion och ammoniakhantering. Det finns även ånga, bra elnät och en bra hamn, motiverar Schalin.
Karleby ligger dessutom vid det vätgasrör som Finland och Sverige planerar att bygga.
– Det finns ett initiativ som heter Nordic hydrogen route som ska bygga 1 000 kilometer lång pipeline från Vasa till Örnsköldsvik och upp till Kiruna på svenska sidan – där det finns andra vätgasprojekt. Många andra platser i Finland där det planeras vätgasproduktion ligger inte vid det här röret, säger Schalin.
Investeringsbeslut väntas år 2026
Gasgrid och svenska Nordion publicerade i april en gemensam plan för hur projektet kunde planeras vidare och de första investeringsbesluten väntas komma år 2026.
Hur säkert är det att er fabrik blir av?
– Klart jag måste säga att det är säkert att det blir av. Saker kan hända under resans gång, men tecknen står rätt i skyn kring det här nu.
Enligt Schalin pågår som bäst väldigt intressanta diskussioner med internationella finansiärer för projektet.
Hur avgörande är det att man bygger mera vindkraft för att anläggnigen ska bli av?
– Det måste finnas tillräckligt, men om de planer som nu finns förverkligas så är det ingen flaskhals för oss.
Enligt Schalin räcker det om ens hälften av vindkraftprojekten blir av.
Vätgasledningen tillsammans med Sverige är också viktig, men inte avgörande, enligt Schalin.
– Den är viktig och vi utgår från att vi med det här projektet hjälper till att få fart på de planer som finns. Det är lite av höna-ägg frågor. Gasgrid är väldigt tacksamma att det kommer sådana här projekt och vi är väldigt tacksamma att Gasgrid går vidare med vätgasröret.
Men även om röret inte blir av så räknar Flexens med att fabriken blir lönsam, man måste bara investera lite mer i vätgaslager i regionen.
Flexens har reserverat en sex hektar stor tomt för en vätgasanläggning på 300 megawatt. Anläggningen kommer att vara den största i sitt slag i Finland. Den anläggning för grön vätgas som planeras i Kristinestad är på 200 megawatt.
Fabriken ska stå klar år 2027 enligt planerna.
Artikeln uppdaterad 15.11.2022 kl. 11:19 med citat av Berndt Scahlin och Jonne Sandberg, samt med mer utförlig information.