Nyheterna från Ukraina är fulla med uppgifter om hur viktiga de västliga vapenleveranserna är för Ukrainas framgångar på slagfältet.
Samtidigt är det den ekonomiska krigföringen som syns mest i den europeiska vardagen. Rysslands energikrig mot Europa känns i allas vår plånbok som kraftig inflation, stigande räntor och höga energipriser.
Men också väst har gjort allt man kan för att belägga Ryssland med handelsrestriktioner för att försämra Rysslands förutsättningar att fortsätta dödandet i Ukraina.
Mikael Wigell som är forskningsdirektör på Utrikespolitiska institutet och expert på geoekonomi sammanfattar att det centrala målet med de västerländska sanktionerna.
– Det är att försvaga Ryssland ekonomiskt och på sikt försvaga den ryska militären så att inte Ryssland materiellt kan upprätthålla sin militär på samma sätt som tidigare. På det viset vill man göra Ryssland svagare så att det inte kan attackera andra länder på samma sätt som det har attackerat Ukraina nu.
Redan då sanktionerna infördes visste man att ekonomiska sanktioner inverkar långsamt på ett stort och delvis självförsörjande land som Ryssland.
Även om dessa långsiktiga effekter på sikt kan visa sig vara ödesdigra för Ryssland verkar det inte bekomma Putin och hans anhängare särskilt mycket när de styr krigsföringen i Ukraina.
Till exempel verkar den ryska statsledningen inte beröras av att Ryssland har förlorat den internationella företagsvärldens förtroende och ligger ännu mer efter än tidigare när det gäller utveckling av teknologi och innovationer.
– Rysslands förutsättningar att få i gång sådan produktion kommer nog att vara mycket dåliga en lång tid framöver. Det är klart att allt det här påverkar Rysslands möjligheter att få en ekonomi som de kan använda för att understöda och finansiera ett anfallskrig, säger Niklas Lindqvist som är chef för rysslandsenheten vid Utrikesministeriet.
En del effekter redan nu
Därför är det viktigt att fråga om vi kan se klara effekter av sanktionerna redan nu när det snart gått nio månader sedan Rysslands anfall.
Det tycker Niklas Lindqvist att han ser.
– Till exempel importen av varor till Ryssland har minskat ganska mycket. De försöker producera mera saker själv men kvaliteten blir inte riktigt den samma som hos många importvaror. Det börjar också bli svårt att få tag på reservdelar till bilar. Försäljningen av västmärken inom bilbranschen har kraschat totalt.
Mikael Wigell säger också att sanktionerna redan försvagar Rysslands ekonomi väldigt mycket.
– Det ser man i dagens läge på att bruttonationalprodukten går back. Vi ser att investeringsgraden i den ryska ekonomin går väldigt mycket tillbaka. Man har inte längre tillgång till kapital på samma sätt som man hade tidigare. Man får inte lån från utlandet. Man får inte utländsk valuta.
Det är ändå svårt att veta exakt hur stor den ekonomiska nedgången är. Dels kan man inte lita på de ekonomiska siffror som Ryssland publicerar. Dels har Ryssland slutat ge ut siffror på import och export.
– Olika forskningar kring hur stor effekten är på Ryssland utgår från den statistik som finns i de västländer som ännu idkar handel med Ryssland. Man tittar så att säga på spegelbilden på hur mycket som exporteras till Ryssland eller importeras från Ryssland, säger Niklas Lindqvist.
Därför varierar uppskattningarna om hur mycket stryk Rysslands ekonomi tar av de västliga handelsrestriktionerna.
– Det har talats om en fyraprocentig nedgång både det här året och nästa år. Det finns också uppskattningar på upp till 8 procent. Då rör det sig såklart om mycket stora summor, säger Niklas Lindqvist.
Mikael Wigell påpekar att Ryssland teknologiskt kommer att förlora väldigt mycket då landet inte mera får tag på vitala komponenter.
– Det biter på längre sikt också på den ryska militären. Man kommer inte längre att kunna uppgradera sin militära utrustning på samma sätt när man inte har tillgång till västerländsk teknik. Ryssland är de facto ganska beroende av västerländsk teknik också militärt.
– Vi ser det redan nu i problemen att ersätta det militära material som man blir av med i Ukraina. Ryssland har väldigt svårt att upprätthålla det militärtekniska för tillfället.
Kapital- och bränslerestriktioner effektiva
De hittills mest effektiva restriktionerna är enligt Mikael Wigell kapitalrestriktionerna.
– Det att man frusit den ryska centralbankens tillgångar gör att Ryssland håller på att bli ganska kapitalfattigt. Det skapar inflation, minustillväxt och gör att man inte kan upprätthålla en viss typ av investeringsgrad.
Därför ser Wigell att kapitalrestriktionerna kommer att få Rysslands infrastruktur att börja falla sönder på sikt.
– Ryssland har helt enkelt inte tillgång till utländsk valuta för tillfället och kan inte idka handel åtminstone med västländerna.
– Det syns förstås för den ryska konsumenten redan i dag speciellt genom att de har allt sämre tillgång till högteknologiska produkter. De får ersätta dem med sämre varianter som antingen är inhemska eller importerade till exempel från Kina.
När det gäller framtiden tror Mikael Wigell att kommande sanktioner mot Rysslands oljehandel kan få snabba negativa effekter på Rysslands ekonomi.
– Ifall man i Europa och USA får ihop ett starkt paket när det gäller energisanktioner mot Ryssland och verkligen kraftigt begränsar oljeexporten från Ryssland kommer det ganska fort att synas i Rysslands statskassa.
Den ryska statskassan finansierar pensioner, arbetslöshetsersättningar och olika sociala utgifter.
– Ryssland har en väldigt statsdominerad ekonomi. Ifall statens kassa börjar sina syns det i vanliga människors liv väldigt fort.
Mikael Wigell tror att det också kan få snabba effekter på kriget i Ukraina.
– Det blir förstås svårare att finansiera armens material och manskap. Ryssland håller sig med många professionella soldater och det blir förstås då svårare att betala soldaterna deras löner. Det kan synas i deras stridsmoral.