Av sammanlagt 45 församlingar i Borgå stift är det egentliga val i 29 församlingar, medan 16 församlingar har så kallade sämjoval, vilket innebär att det finns så få kandidater att alla som ställer upp väljs in i förtroendeorganen, berättar Lucas Snellman, ledande sakkunnig i kommunikation vid Kyrkostyrelsen. I valet väljs kandidater både till kyrkofullmäktige och församlingsråd. På kartorna nedan kan du se var i Svenskfinland kandidaterna faktiskt konkurrerar om platserna i församlingsrådet.
Det varierar från församling till församling vilka frågor som är aktuella i det här valet, säger Patrik Hagman, teolog och författare, som jobbar vid Linköpings stift i Sverige. Enligt honom kan det till exempel handla om vad som ska göras med församlingens kyrkobyggnad eller hur många anställda en församling ska ha.
– Sedan finns det de övergripande frågorna, som kan vara viktiga för många som inte har en jättestark personlig koppling till kyrkan, som till exempel att viga samkönade par i kyrkan. Det avgörs i grunden i det här valet, man väljer in sådana kandidater som sedan väljer människor till kyrkomötet, säger Patrik Hagman.
Han säger att man bäst får en uppfattning om de frågor som rör ens egen församling via den valkompass som finns inför församlingsvalet.
Enligt Lucas Snellman tar man fasta på tre centrala teman i den nationella kampanjen för valet. Det första handlar om att få mångkunniga personer, som kan göra sitt bästa för den egna församlingen, till församlingsrådet och gemensamma kyrkofullmäktige.
– Ett annat tema som man lyfter fram är ensamhet. Det är en aktuell fråga i samhället överlag, och här behöver kyrkan komma in och hjälpa situationen på sitt sätt.
– Ett tredje tema handlar om medkänsla och diakoni, och den hjälpverksamhet som kyrkan har.
Valdeltagandet förväntas bli lägre än tidigare år
Det finns en risk att valdeltagandet blir lägre än tidigare, i och med att det har varit relativt svårt att hitta kandidater som vill ställa upp i valet, säger Hagman.
– Ofta är det så att personer som ställer upp också är aktiva i att uppmuntra folk att rösta, säger Hagman.
Enligt honom tenderar konservativare personer både ställa upp som kandidater och gå till valurnan i allmänhet i högre grad i förhållande till alla röstberättigade.
– De konservativare grupperna tenderar att vara bättre organiserade, så det finns bland kandidaterna – och också ofta bland de som röstar - en slagsida åt det konservativare hållet, jämfört med alla de som har rösträtt, säger Hagman.
Snellman uppger att färre personer har förhandsröstat i år än för fyra år sedan, och enligt honom antyder det här att valdeltagandet kommer att bli lägre.
– Personligen sa ja för rätt länge sedan att valdeltagandet skulle ligga på 12,6 procent, men vi får se hur nära jag kommer, säger Snellman.
Artkeln har uppdaterats. Bildtexten till bilden med församlingar i Österbotten kompletterades med Solf församling, där det också blir konkurrens om platserna i församlingsrådet.