– Diskussionen om Kina borde egentligen ha kommit igång för länge sen. Som tidigare korrespondent i landet har jag och mina kolleger länge frågat oss hur det är möjligt att man i de flesta andra länder redan länge har diskuterat problemen kring Kina, men inte i Tyskland, säger Steffen Wurzel.
I sex år var Wurzel Kinakorrespondet för rundradiobolaget ARD. Han hade gärna stannat en tid till, men hans pressackreditering drogs in av de kinesiska myndigheterna.
I dag är Wurzels kommentarer efterfrågade på hemmaplan. Efter att det stod klart hur hårt energiberoendet av Ryssland slog till mot Tyskland har frågan nämligen varit om beroendet av Kina kan komma att få ännu värre följder.
– Internationella studier visar att Tyskland nog till en del är beroende av Kina, men det här gäller främst för vissa enstaka branscher. Inom bil-, kemi- och verkstadsindustrin är beroendet störst, men att vi är helt utlämnade till Kina kan jag ändå inte skriva under, säger Wurzel.
Allmänt talas om att de två tyska bolag som är starkast bundna vid Kina är biltillverkaren Volkswagen samt kemijätten BASF.
Måste exakt veta vad man ger sig in på
Då jag träffar Steffen Wurzel har han kort tidigare lett en diskussion kring Kina och de nya utmaningarna för Tyskland. Forumet är mässan Global Connect i Stuttgart.
Här kretsar det mesta kring utländska marknader och tysk export och handeln med Kina får i år en särskild uppmärksamhet.
– Vissa företag har länge varit rätt naiva gällande Kina. Man har kanske inte riktigt bemödat sig om att förstå landet och marknaden, säger Bernhard Weber viceordförande för Kinanätverket i förbundslandet Baden-Württemberg i sydvästra Tyskland.
Weber lärde känna Kina som student i början av 1980-talet och han har bott i landet i trettio år. Nu senast fungerade han som Baden-Württembergs ombud i landet, med uppgift att hjälpa regionens företag på den kinesiska marknaden.
– Som företag är det viktigt att se till att det som man producerar i Kina också är menat för den kinesiska marknaden. Det minskar på beroendet. Viktigt är också att syna leveranskedjorna i sömmarna och där identifiera var det kan finnas ett beroende. Det här tror jag att företagen har lärt sig under de senaste månaderna, säger Weber.
För Baden-Württemberg, med sina omkring elva miljoner invånare, är Kina den näst viktigaste exportmarknaden efter USA. Det här hänger bland annat ihop med att Mercedes Benz-gruppen och otaliga av bilindustrins underleverantörer har sin hemvist i förbundslandet.
”Bristande Kinakompetens”
Diskussionen kring det tyska Kinaberoendet tog på allvar fart efter att det blev klart att förbundskansler Olaf Scholz godkände en delvis försäljning av en hamnterminal i Hamburg till det kinesiska rederiet Cosco.
Scholz ställde sig bakom affären trots säkerhetstjänstens varningar och trots ett kompakt motstånd inom den egna regeringen.
– Diskussionen om hamnen har tydligt visat hur lite Kinakompetens vi har, säger Bernhard Weber.
Han poängterar att man i Tyskland måste utveckla en större förståelse för vem man egentligen har att göra med för att på så sätt kunna se vilka kinesiska investeringar kan vara farliga med tanke på infrastrukturen.
– Det är förstås omöjligt att helt veta hur förbundskanslern tänker, men säkert såg han det här som ett sätt att upprätthålla fortsatt goda kontakter till Kina, säger Steffen Wurzel.
På den här punkten efterlyser han ändå mer mod av Tyskland.
– Vi måste stå mer rakryggade och självsäkra gentemot Kina. Det här betyder att slå fast vad vi vill och vad vi är beredda att satsa och det här måste vi självsäkert och rakryggat också göra helt klart för den kinesiska ledningen.
Efterlyser klarare regler för investeringar
Som exempel lyfter Wurzel fram Japan som också bedriver mycket handel med Kina, men samtidigt har klart definierade röda linjer i sin politik. Reglerna för handel och investeringar står klara redan från början.
Det här skulle ha besparat Tyskland hela hamnskandalen, men också den flera år långa diskussionen kring om kinesiska Huawei ska få delta i utbyggnaden av 5G-nätet och i så fall på vilket sätt.
Det här är diskussioner som i många andra västländers ögon sätter den tyska Kinapolitiken i ett tveksamt ljus. Man befarar att säkerhetsfrågor behandlas på samma sätt som gällande Ryssland och energin.
Enligt Steffen Wurzel borde man i sin Kinapolitik också ta övriga Europa mer i beaktande.
– Då Scholz besökte Peking i början av november skulle det ha varit bättre om han förutom en affärsdelegation hade tagit med sig den franske presidenten Emmanuel Macron eller någon av EU-ledarna. På så sätt förstår jag kritiken från utlandet att Tyskland igen kör sitt eget race.
Kinastrategi på kommande
Rysslandsberoendet gällande energin och nu diskussionen kring Kina har i vilket fall som helst lett till att man söker nya marknader och lösningar.
Förbundskanslern var nyligen både i Vietnam och Singapore. Det nya modeordet heter differentiering.
Att helt bryta med Kina kan och kommer man förstås ändå inte att göra, det har också förbundskanslern i flera repriser slagit fast.
– Det talas mycket om ”decoupling”, alltså ett fullständigt brott med Kina, men jag ser det nog som viktigare att varje bolag för sig identifierar var ett beroende kan finnas och hur långt man utgående från det kan gå, säger Weber.
Hur den tyska regeringen exakt vill gå vidare med sin Kinapolitik torde klarna under nästa år då man presenterar en genom tiderna första Kinastrategi.
– Jag hoppas att Kina fortfarande kan ses som en viktig handelspartner, men att man samtidigt inte räds kritik. Viktigt är i alla fall att dörrarna förblir öppna också i fortsättningen, säger Bernhard Weber från Kinanätverket i Baden-Württemberg.