Start
Artikeln är över 2 år gammal

Stark Nato-närvaro vid marinens huvudkrigsövning som börjar idag –forskare ser både politisk och militär nytta

Utöver marinens egna trupper och fartyg deltar sammanlagt ett tiotal fartyg och trupper från Sverige och flera Natoländer.

Vy över vattnet från en Jurmo-klass transportbåt.
Marinens huvudkrigsövning går under namnet Freezing Winds 22. Bild: Jani Saikko / Yle

Övningsupplägget är i flera avseenden unikt för finländska förhållanden och medför både militär och politisk nytta, konstaterar Ilmari Käihkö, universitetslektor och docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm.

– Den militära nyttan är att man övar tillsammans med andra länder, man brukar tala om interoperabilitet. I det här spända politiska läget är det förstås också viktigt att tänka på den politiska nyttan, påminner Käihkö.

Ruotsin merivoimien alus Bergassa.
Sverige deltar med tre fartyg, bland dem korvetten HMS Helsingborg. Bild: EPA-EFE/All Over Press

Både Finland och Sverige har nu observatörsstatus i Nato, men fullvärdiga medlemmar är vi ännu inte. I det här läget består den politiska nyttan av att ha utländska Natotrupper i Finland för att bygga upp en högre så kallad tröskeleffekt.

Övningen pågår från tisdagen den 22 november till fredagen den 2 december på Finska viken, Skärgårdshavet och norra Östersjön.

Östersjön blir viktigare för Nato

Ur Natos synvinkel är det värdefullt att redan nu fördjupa övningssamarbetet med Finland och visa stöd och gemenskap.

Till exempel deltar USA med en av sina slagkraftigaste robotjagare i Arleigh Burke-klassen, plus de omkring 150 marinkårssoldater som varit stationerade vid Nylands brigad under hösten. Dessutom deltar ett av amerikanska marinens spaningsplan av typen P-8 Poseidon.

Yhdysvaltojen ilmavoimien Poseidon P-8- lentokone Keflavikin tukikohdassa Islannissa.
Ett P-8 Poseidon-plan på Keflavik flygbas, Island. Bild: Jari Kärkkäinen / Yle

– Då Finland och Sverige blir medlemmar blir hela Östersjön mycket viktigare för Nato, så även Nato har intresse att bli bättre på att operera på Östersjön, konstaterar Ilmari Käihkö.

Hoppas på mångsidigare debatt

Finland har sedan i somras nästan oavbrutet haft besök av trupper från olika Natoländer. Vissa politiker och partier verkar ändå fortfarande betrakta permanent baserade trupper från andra Natoländer som något obekvämt. Ilmari Käihkö hoppas på en mångsidigare debatt kring ämnet.

– Det känns lite konstigt att utesluta olika alternativ då vi inte vet hur framtiden kommer att se ut. Det finns förstås andra lösningar som till exempel Norge har gått in för: inga andra Natomedlemmar får ha sina styrkor på permanent basis på norsk mark i fredstid En sådan lösning skulle också Finland kunna gå in för. Men då stänger man en dörr, då har man ett kort mindre i handen om det värsta inträffar, säger Käihkö.