Två minderåriga skadades i lördagens knivhuggning i stadsdelen Fyrstranden i Åbo. Den ena fick lindriga skador, medan den andra fick livshotande skador och vårdas på sjukhus. Dessutom misshandlades en tredje person.
Yle Åboland tog sig till köpcentret Hansa i Åbo för att prata med ungdomar om vad de tänker om ungdomsvåldet, som varit mycket i rubrikerna i år.
– Det väcker nog rädsla, och det blir särskilt skrämmande om man känner den som blivit offer för till exempel en knivhuggning, säger Adalmiina som är 16 år gammal.
Adalmiinas kompis Julia, som också är 16 år gammal, instämmer i att våldet väcker rädsla.
– Det är tråkigt att så många i vår ålder har hamnat på fel väg i livet och att de också förstör andras liv genom sina val och handlingar, säger Julia.
Våldet bland unga har påverkat Julias och Adalmiinas trygghetskänsla.
– Jag rör mig inte ensam i Åbo centrum eller på områden där det är mycket ungdomar eftersom det känns otryggt, säger Adalmiina.
– Det är nog lite skrämmande att gå ensam förbi ett stort ungdomsgäng när det är mörkt ute, för man funderar nog på ifall just de ungdomarna är våldsamma, säger Julia.
Adalmiina och Julia berättar att de undviker exempelvis parkeringsplatsen vid Samppalinna utebad och vid K-Citymarket i Kuppis.
– Jag skulle nog inte gå ensam dit, för det är många unga som samlas där och det har skett oroligheter där tidigare. Man kan bli rånad eller hotad, säger Julia.
Också Hansakvarteret upplevs som en otrygg plats. Det berättar 15-åriga Arttu som tagit sig till köpcentret med kompisarna Jasper, 19, och Jan-Erik, 18.
– Hansakvarteret känns otryggt eftersom det rör sig så mycket unga där och för att en del av de unga bär på kniv, säger Arttu.
I allmänhet upplever Arttu ändå att Åbo är en trygg stad att röra sig i, bara man rör sig med rätt personer och inte gör dumheter.
”Unga samlas i centrum och på allmänna platser nu mer än tidigare under coronapandemin”
18-åriga Alisa säger att ungdomsvåldet lett till att hon inte känner sig trygg att röra sig ensam på kvällarna.
– Jag undviker till exempel gränder som är mera avlägsna, säger Alisa.
Hon upplever att ungdomsvåldet är ett fenomen som kan vara svårt att påverka och hon känner oro om hennes syskon ska röra sig ensamma i Åbo.
Alisa tror att ungdomar kan bete sig våldsamt eftersom de känner ett utanförskap i samhället.
– Det kan också hända att ungdomar som kommer från socioekonomiskt svagare områden lättare kan drivas till att råna andra ungdomar, säger Alisa.
Julia tror att unga beter sig våldsamt för att de vill ha makt och status genom våld.
– De vill verka mer självsäkra, övertygande och skrämmande i andras ögon, säger Julia.
Julias kompis Adalmiina tror att coronapandemin kan vara en förklaring till att det skett så mycket ungdomsvåld på senaste tiden.
– Unga samlas i centrum och på allmänna platser nu mer än tidigare under coronapandemin, säger Adalmiina.
Behövs mera hjälp för ungdomar som mår dåligt och bättre övervakning av otrygga platser
Hur önskar då de unga att man skulle ta tag i ungdomsvåldet och försöka motverka det?
– Man kunde satsa på mera belysning och kameraövervakning på de mer avlägsna platserna, och kunde också försöka påverka mera i skolorna, säger Alisa.
– Det bästa man kan göra är att hjälpa de unga. De som mår dåligt borde få prata om sina problem, i stället för att ta till våld mot andra, säger Adalmiina.
– Man borde prata mera öppet om de här sakerna, och fokusera mera på de bakomliggande orsakerna än själva våldet. Då kunde tröskeln bli lägre för människor att prata om det, säger Julia.
– Jag vet inte hur man borde lösa det här. Man har ju nog försökt få ett slut på våldet, men det har inte fungerat, säger Arttu.