Med mindre än 40 dagar kvar till social- och hälsovårdsreformen ordnade Social- och hälsovårdsministeriet en offentlig lägesuppdatering på tisdagen. Både välfärdsområdesdirektörer och ministrar gav sin syn på läget.
Det var ett så stort gäng att även begränsade inlägg per person tog över 1 timme och 45 minuter.
Budskapet från direktörerna var att inget är klart från dag ett, och att det nu behövs arbetsro för att reformen ska kunna visa att den ger förväntad utdelning. Det finns en bred oro beträffande finansieringen. Alla utom Norra Savolax räknar med att gå med förlust nästa år.
En välfärdsområdesdirektör beskrev nuläget som att huset är inflyttningsklart, man kan bo där, men det saknas en hel del inredning.
I Österbotten är allt klart på strategisk nivå, enligt Marina Kinnunen som är direktör för Österbottens välfärdsområde.
– Vi vet att vi kommer att ha riskområden som it och är tvungna att göra upp en plan B, säger Marina Kinnunen.
Enligt henne kan det uppstå problem, till exempel med löneutbetalningen.
– Men vi vet hur vi ska hantera det.
Systemintegration oroar
Social- och hälsovårdsminister Krista Kiuru (SDP) berättar att ministergruppen som ansvarar för reformen också har funderat en hel del på riskerna med att koppla ihop många olika datasystem. Patientdata behöver till exempel kunna överföras på ett smidigt sätt.
– Det är en av våra sårbarheter, säger Kiuru.
Hon konstaterar att det finns stora skillnader mellan de olika områdena. Vissa har börjat systemintegrationen i ett tidigare skede medan andra nu får bråttom.
Enligt Kiuru är finansieringen den största utmaningen. Gemensamt för alla är enligt henne den stora omsorgs- och vårdskulden som uppstod under coronapandemin, och som ytterligare växte på grund av övertidsförbudet under arbetsmarknadskonflikten tidigare i år.
– Vi måste lösa vårdskulden. Nu ber vi att man sköter alla sjuka, fler än man tänkt, men med mindre pengar.
Det går inte, enligt Kiuru.
– Regeringen ska återkomma till den här helheten.