Mahrous Elshawadfi har jobbat med pizza sedan 1991. Då flyttade han från Egypten till Tyskland där han lärde sig allt om branschen.
När han flyttade till Finland 1998 drev han först i några år en finsk pizzakedjas filial. Men för 18 år sedan tog han steget ut och öppnade eget: Pizza Carneval slog upp dörrarna i Lappträsk.
Och det har gått riktigt bra. Så pass bra att han sommaren 2019 beslöt sig för att utvidga till Lovisa.
Där har det ändå varit lite kämpigare att få igång verksamheten. Samtidigt som han öppnade började en gaturenovering precis utanför, när den var över förlamades världen av coronapandemin.
Men under pandemin har försäljningen i Lappträsk ökat med 30 procent.
– Lappträskborna är som min familj, jag saknar dem. De för glädje med sig varje gång de stiger in genom dörren, säger Elshawadfi.
Orsaken till att han pratar om saknad är att han under de tre senaste åren mest jobbat i Lovisarestaurangen. Där jobbar han tolv- till fjortontimmarsdagar, mest för att han inte hittar någon som han kan anställa.
– Jag har två lediga platser, men ingen som söker, säger han.
Duktiga anställda och en förstående fru
Elshawadfi har också tidigare pratat om hur svårt det är att hitta folk att anställa. Han lär ut yrket bara den sökande är intresserad av att jobba.
Men de flesta tycker inte att lönen är tillräckligt bra. Några ukrainare har också frågat efter jobb, men då de inte hade ett gemensamt språk så kunde Elshawadfi inte anställa dem.
Tre duktiga anställda har han ändå, och två chaufförer som han kan kalla in då det behövs köras ut mat.
Mahrous Elshawadfi säger att utmärkelsen till Årets företagare i Lappträsk känns rolig och motiverande.
– Jag jobbar sex dagar i veckan. Den sjunde dagen har jag tid att springa en del ärenden. Man bara måste orka, säger företagaren som vägrar ge upp.
Mahrous Elshawadfis fru är också företagare och han säger att han har mycket att tacka henne för. Genom åren har hon många gånger hjälpt honom förstå Finlands byråkratiska regler och hon har varit förstående då han varit frånvarande medan barnen var små.
– Lappträskborna är mitt folk. Jag kommer själv från landet och trivs bra där mitt bland dem. Jag är säker på att det finns bra typer bland Lovisaborna också men jag har inte lärt känna dem på samma sätt ännu.
Mahrous Elshawadfi ser ljust på framtiden.
– Jag hoppas på att vi kommer att växa och få fler anställda. Jag fortsätter åtminstone – jag är seg, jag är jätteseg, säger han med ett skratt.