Det är många sökande till den svenskspråkiga polisutbildningen, men bara en handfull fyller antagningskraven.
– Nästan 200 personer sökte in till utbildningen som börjar i januari, men som det ser ut nu kommer hälften av studieplatserna fyllas, säger kommissarie Christian Romberg vid den svenskspråkiga polisutbildningen i Tammerfors.
Den svenskspråkiga utbildningen ordnas med ett och ett halvt års mellanrum. Målet är att 24 nya studerande ska inleda sina studier.
Urvalsprovet till utbildningen består av flera delar. En del sökande faller bort direkt vid det fysiska testet.
– Det finns olika gränser man måste klara av, och om man inte kommer upp till en viss nivå kan vi inte erbjuda utbildning, säger Romberg.
Inte aktuellt att lätta på antagningskraven
Trots att polisyrkeshögskolan har svårt att fylla antalet studieplatser, finns det inte planer att ändra på antagningskraven. Däremot kan strukturen i urvalsprovet ändras.
– Det pågår diskussioner för att se hur vi kan få in olika kompetenser i polisorganisationen, men att lätta på antagningskraven är inte aktuellt.
För att bli antagen till utbildningen krävs en viss nivå i urvalsprovet, finskt medborgarskap, avgångsbetyg från gymnasium eller yrkesskola, körkort i klass B, lämpligt hälsotillstånd samt ett inte allt för gediget brottsregister.
Risk för brist på tvåspråkiga poliser
Om antalet antagna studerande till utbildningen fortsätter vara låg, kan det leda till brist på tvåspråkiga poliser i framtiden.
– En del av våra äldre kollegor går i pension och vi förväntas ersätta dem. Det är viktigt att vi har yrkeskunskap på svenska också i framtiden.
Enligt Romberg kan pandemin vara en orsak till att studieplatserna inte fylls. Under pandemin kunde polisyrkeshögskolan inte rekrytera nya sökande på samma sätt som tidigare.
– Vi har intensifierat vår rekryteringsprocess under hösten för att korrigera svackan i antalet antagna. Det är viktigt att vi når ut till gymnasier och yrkesskolor för att sprida information om yrket och locka nya sökande.