Det är slutet av november men vattnet flyter fritt i Enare älv i Karigasniemi, alldeles invid den norska gränsen. Temperaturen kryper bara knappt under nollstrecket.
Naturen beter sig inte som förr. Gamla tecken gäller inte längre.
Mitt hjärta är hemma här i lugnet där bilar kör förbi två gånger per dag och de oftast är plogbilar.
Anni-Sofia Niittyvuopio, Sofe Hánsa Sampo Ánne-Sofe
– Klimatförändringen är konkret på fjället. Nu har vi inte en aning om hurudan vårvintern blir.
– De senaste två tre åren har vi sett mycket kritiska förhållanden för renskötseln. Renarna har inte hittat föda eftersom det varit så mycket snö. I snön har det funnits flera islager. Ibland har det regnat på vårvintern och fjället har frusit till is.
Två månaders hårt arbete med renskiljningen är till ända. Vid renskiljning skiljs renarna i en sammanblandad hjord efter de olika ägarna. Nu är tid för vila. För Anni-Sofia betyder det lyxen att bara sköta sitt vanliga dagsjobb. För tillfället att ordna en festival.
På hösten och vårvintern domineras livet av renskötseln.
– Jag vaknar tidigt. Gör morgonens jobb. Åker på renskiljning och vid pauser sitter jag på golvet i stugan och sköter jobbärenden. Sedan pågår jobbet vid renskiljningsgärdet igen till sent på natten och så börjar det om.
Renkalven var för liten och svag för att återvända till skogs efter renskiljningen. Ibland blir renkalvarna som stannar hemma i hägnet så tama att de följer sina ägare i hälarna. Ännu har den skygga kalven inte fått ett namn.
Många unga samer ger upp de traditionella näringarna. Anni-Sofia har studerat i Rovaniemi men återvände till Karigasniemi och stannar kvar där generationer före henne levt.
– När man ett och ett halvt år gammal åkt ut till renarna första gången insvept i renfällar är renskötseln inte bara ett jobb. Den är själva livet och grunden för alla värderingar, drömmar och rädslor.
Renskötseln ställs inför svåra utmaningar som klimatförändring, gruvdrift, skogsavverkning och i viss mån turism.
– I praktiken är det omöjligt att samsas med gruv- och skogsindustrin på samernas områden eftersom vi behöver en orörd och ren natur.
Anni-Sofia är ordförande för sametingets ungdomsråd. För tillfället gäller kampen den nya sametingslagen som splittrar regering och riksdag. Sametinget har antagit lagen med stor majoritet och vädjar till finländska politiker att erkänna samernas rätt att definiera sig själva.
– Sametingslagen är livsviktig för oss och handlar om huruvida andra än samer ska bestämma i enda officiella organ som har rätt att fatta våra beslut. Unga samer har mycket mod och vilja att slåss för sina egna rättigheter. Vi vill utveckla utbildning, sjukvårds- och mentalvårdstjänster på samiska.
Jag har gått grundskolan på samiska och samiska är mitt modersmål. Jag vill vara med och påverka eftersom jag vill att alla samiska barn ska ha möjlighet att växa upp till samma liv som jag. Men också att mina blivande barn ska ha de rättigheter jag inte hade.
Vår kamp för ursprungsfolkens rättigheter är inte bara en kamp för oss. Om vi får det här att fungera i Finland kan också ursprungsfolk i andra delar av världen få större möjlighet att värna om sin rätt att definiera sig själva.