En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Jyri-Pekka Mikkola är professor i teknisk kemi och hållbar utveckling vid Åbo Akademi, och han är även professor vid kemiska institutionen vid Umeå universitet. Han bor i ett egnahemshus som byggdes på 1860-talet i stadsdelen Kärsämäki i Åbo, och han har under de år han bott i huset satsat på flexibla energilösningar.
Allt som allt har han sex olika sätt att värma upp sitt hem – och det har lönat sig. Trots de höga elpriserna landade elräkningen för de tre senaste månaderna på 86 euro.
– Jag vill på ett flexibelt sätt kunna välja mellan olika värmekällor så att det blir så förmånligt som möjligt. Det är också en säkerhetsfråga, eftersom det är bra att inte vara beroende av ett system. Saker och ting kan förändras bara över en natt, politiska händelser och krig kan leda till att det som tidigare varit den billigaste energikällan plötsligt är den dyraste, säger Mikkola.
I Jyri-Pekka Mikkolas hus finns det flera kakelugnar, och så här under vinterhalvåret är de i aktiv användning. Mikkola berättar att det är härifrån som största delen av värmen i huset kommer. I köket finns en vedspis, som han ofta brukar använda för matlagning, vilket också samtidigt värmer upp rummet.
– Att elda med ved är en del av det cirkulära kretsloppet, man släpper bara ut den koldioxid som har lagrats i träden. Det är också billigt, beroende på var man får tag på sin ved, men det är också en mysfråga. Strålningsvärmen från elden känns mycket bättre än konvektiv värme från elelementen.
I huset finns också helt vanliga värmeelement som drivs av direkt el. Dem har Mikkola inte slagit på överhuvudtaget under de senaste 20 åren, men de finns där om det skulle bli en riktigt kall vinter.
Övervåningen klarar sig utan extra värmekälla
I farstun finns det däremot ett lite speciellt element, som Mikkola själv kallar för värmeackumulator. Det är en plåtlåda som innehåller järnoxid, och den värms upp med hjälp av nattelektricitet.
Den kan alltså lagra värme under natten då elektriciteten är som billigast, och den avger sedan värmen under dagen.
Just nu är den ändå inställd på lägsta nivå, eftersom temperaturen utomhus bara är runt nollstrecket. Det finns ett likadant element i övervåningen, men det har inte varit påslaget på många år, eftersom varmluften i huset rör sig uppåt och där ändå brukar vara tillräckligt varmt.
– I flervåningshus stiger värmen ju uppåt, så det är sällan jag använder någon extra värmekälla i övervåningen, säger Mikkola.
Jyri-Pekka Mikkolas hus värms också delvis upp med hjälp av en oljebrännare. Brännaren marknadsfördes egentligen som ett bra sätt att värma upp sommarstugor, men Mikkola berättar att han såg brännaren som ett bra komplement till uppvärmning med eld och el.
Mikkolas oljebrännare går på eldningsolja, men det går också att använda andra bränslen i vätskeform.
I källaren finns en tank där det ryms 1 200 liter, och oljan har fraktats dit med hjälp av en tankbil. En tank brukar räcka två till två och ett halvt år, och det är oljebrännaren som står för basvärmen i huset.
– Den har väldigt bra verkningsgrad, och jag har dessutom gjort verkningsgraden ännu bättre genom att ta tillvara på avgaserna i ett system som jag har byggt själv. När vi inte är hemma brukar vi ha allt avstängt utom oljebrännaren, så att vattenrören inte fryser.
”Det är inte raketvetenskap”
Förutom de lite mer speciella lösningarna som Mikkola har hemma hos sig, som värmeackumulatorer och oljebrännare, så finns det också någonting som blir allt vanligare i finländska hem – en luftvärmepump. Den brukar vara påslagen under vinterhalvåret, och den hjälper till att sprida värmen från kakelugnarna i huset, berättar Mikkola.
Förutom oljebrännare, vanliga värmeelement, en värmeackumulator, en luftvärmepump och kakelugnar har Mikkola också så kallade elektriska strålningsvärmare som kan användas om det verkligen krisar. De påminner om värmelampor som brukar användas på uteserveringar.
– En gång under en väldigt kall vinter i början av 90-talet använde jag strålningsvärmare för att snabbt få upp värmen i huset under en veckas tid. Men jag vet inte om det är helt tillåtet, det är lite brandfarligt.
Mikkola planerar också att installera solpaneler i framtiden, men i så fall vill han hellre installera dem på en separat byggnad på gården, eftersom det enligt honom är en högre brandrisk om man har solpaneler på hustaket.
Mikkola är själv expert på kreativa energilösningar, men han säger att vem som helst skulle kunna använda sig av samma system.
– Det enda som behövs är sunt förnuft, det är inte raketvetenskap. Man ska fundera på vilka system som är förmånligast för en själv. Men en kakelugn skulle jag bygga oavsett bara det är möjligt, det är alltid bra att kunna elda med ved. Det finns till exempel skorstenspaket som man kan installera där hemma.