Start
Artikeln är över 2 år gammal

Nu ska korken hållas på – så här förändras mjölkburkar och flaskor efter EU:s plastdirektiv

Senast till sommaren 2024 ska alla plastflaskor under tre liter och även kartongburkar med plastkork ha en kork som inte lossnar från förpackningen. Det här enligt EU:s direktiv.

Så här förändras flaskor efter EU:s plastdirektiv.

– Det här har krävt tusentals timmars arbete, säger Sinebrychoffs upphandlingschef Petri Selenius.

Designen är fortfarande bara delvis klar och exteriören är egentligen lite hemlig, men Selenius har ändå lovat att presentera uppfinningen.

Flaskan har en stor skillnad från vad du är van vid: när du öppnar korken lossnar den inte utan klickar fast på sidan av flaskan och fastnar.

En ny typ av kork, som inte lossnar från plastflaskan.
Sinebrychoffs korkprototyp använder någon tiondels gram mer plast än den gamla korken. Bild: Esa Syväkuru / Yle

Hela bryggeribranschen har haft bråttom med att komma på liknande lösningar.

I och med EU-direktivet måste korken sitta kvar på flaskorna under hela användningen – och på grund av det är man tvungen att göra en ny design på de välkända flaskorna.

Kravet på fastsittande kork gäller alla plastflaskor under tre liter och även mjölk- och juiceburkar i papp med plastkork.

Det är en del av direktivet som syftar till att minska mängden plastavfall i miljön och öka återvinningen av plast. Det är samma direktiv som sett till att en del engångsplast, bland annat plastsugrör och engångsbestick, tagits bort från marknaden.

Nu är plastsugrör historia – i dag träder EU:s förbud mot engångsplast i kraft i Finland, plastprodukter får märkning

En liten kork med miljonkostnader?

När EU-kommissionen för första gången meddelade att man ville uppdatera korkarna, ställde bryggeribranschen sig på tvären.

Man befarade att returmaskinerna inte skulle känna igen de nya flaskorna och de skulle behöva bytas ut.

Man bedömde också att förändringen kunde kräva dyra uppdateringar i bryggeriernas produktionslinjer och i kanalplasten som används för flasktransport.

Dessutom misstänkte man att korkförändringen oundvikligen skulle öka mängden plast, vilket strider mot målen med hela direktivet.

Allt detta skulle ha inneburit kostnader på upp till tiotals miljoner euro.

– Vi fruktade verkligen det värsta, att det här skulle orsaka riktigt stora kostnader för branschen. Även om den allra slutliga korklösningen ännu inte är klar verkar det som att vi kommer att nå dit med lägre kostnader än befarat, säger Selenius.

Rader av flaskor på Sinebrychoff-fabriken i Kerava.
Rader av flaskor på Sinebrychoff-fabriken i Kervo. Bild: Esa Syväkuru / Yle

Länge var det oklart hur kravet på fastsittande korkar ens skulle implementeras i praktiken. Den europeiska standarden, eller tekniska riktlinjer, färdigställdes i oktober efter en lång kamp.

– I praktiken definierar det korkens rivkraft, det vill säga hur hårt korken måste stängas på flaskan. Det fanns många meningsskiljaktigheter mellan länderna om detta. Italien skulle till exempel ha velat ha lättare korkar, eftersom de redan hade sådana på marknaden, säger ledande expert Janne Kalli från Finlands Standardiseringsförbund SFS.

Den finländska oron för ökningen av mängden plast- och flaskreturmaskiner verkar dock ha lösts.

Tusentals arbetstimmar har lagts ner på att den nya korken ska vara så lik den gamla i både utseende och funktionalitet – så att dyra förändringar inte behöver göras.

Nu ökar mängden plast på sin höjd bara med någon tiondels gram eller inte alls, uppger bryggerierna.

– De största kostnaderna uppstår för korktillverkarna, som måste förnya korkverktyg. I vår ända pratar vi om tiotusentals euro, uppskattar Hartwalls inköpschef Asko Sipola.

I Finland returneras de allra flesta flaskorna redan med korken på

Plastkorkar är en av de vanligaste typerna av skräp på stränderna i EU-länder.

I Finland går dock redan över 90 procent av flaskorna tillbaka till återvinning och de allra flesta med kork.

För Finlands återvinningsmål kommer regleringen därför knappast att ge några betydande fördelar, bedömer Hartwalls Asko Sipola.

– Redan i dag returnerar konsumenterna 90 procent av flaskorna med korkarna kvar på flaskan. Det kommer inte att ske någon betydande förändring i hur många korkar som returneras till returmaskinen.

Inget land fick heller något undantag, även om Finland försökte få ett sådant med tanke på sitt välfungerande pantsystem.

Det gjorde bryggeriindustrin frustrerad, särskilt eftersom kostnaderna befarades stiga.

– Vår första reaktion var att det här är meningslöst för Finland. Men i övriga Europa lämnas de flesta flaskor inte tillbaka och återvinningsgraden är sämre. Sett till hela Europa kommer detta att kunna minska plastavfallet, säger Selenius på Sinebrychoff.

Direktivet kräver att produkterna ska ha fastsittande korkar senast sommaren 2024, men konsumenterna kommer att hitta förändrade flaskor och burkar på hyllorna redan innan dess. Valio har till exempel berättat att det kommer att ske förändringar redan i början av nästa år.

Bryggerier är lite mera försiktiga när de talar om tidtabellen. Hartwall har talat om nästa år och Sinebrychoff uppger att de nya flaskorna kommer ut på marknaden ”i god tid”.

Det här är en översatt och bearbetad artikel av Yle Uutisets Muovipullot ja maitotölkit muuttuvat pian – tältä näyttää uusi juomapullo, jolla pakkausvalmistajat vastaavat EU-sääntelyyn. Översättningen är gjord av Emil Friman.

Artikeln uppdaterades 5.12.2022 klockan 13.10, ordet förordning byttes till direktiv.