I rika länder är konsumtionen hög, vilket ger stora utsläpp. En stor del av dem uppstår utanför landets gränser, men räknas inte till landets utsläpp. Det betyder att när vi till exempel talar om Kinas höga utsläpp per capita, så beror en del av dem på oss. Det är vi som har köpt de varor som orsakat utsläppen.
Men nationella utsläpp beräknas enligt FN:s, EU:s och Finlands klimatpolitik regionalt, så att målet för utsläppsminskningarna är de utsläpp som sker inom varje land. Det förutsätter en nationelll klimatpolitik där ekonomi- och samhällsstruktur ska bli fossilfri inom landets gränser.
Klimatpanelen betonar att om vi ska uppnå Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader borde rika industriländer minska sina utsläpp snabbare än utvecklingsländer. Vi borde helt enkelt sänka vår konsumtion till en skäligare nivå.
I den finländska klimatplanen KAISU 1 från år 2017 är målet att medborgarnas koldioxidavtryck minskar med 50 procent fram till år 2030 i jämförelse med 2005. Då är det biffen, bilen och bostaden vi talar om.
Men de politiska beslut som tagits hittills räcker inte till att säkra Finlands klimatåtgärder, konstaterar Finlands Klimatpanel. För det krävs att också konsumenterna aktivt väljer koldioxidsnåla alternativ och att samhället ökar tillgången på dem. Nedsmutsande alternativ ska kosta mera.
Hushållens konsumtion utgör nästan hälften av alla utsläpp
Syftet med Klimatpanelens rapport är att identifiera de konsumtionsval som finländare kan göra för att påskynda minskningen av sin klimatpåverkan jämfört med de åtgärder som beskrivs i den klimatpolitiska planen. Hushållens konsumtion har en stor betydelse.
Rapportens siffror är från 2015 då de finländska hushållens konsumtionsutsläpp var 66 procent av Finlands sammanlagda konsumtionsutsläpp. I de siffrorna ingår inte energi- och industriutsläpp. Finlands sammanlagda utsläpp år 2015 var 55 miljoner ton och av den siffran utgör hushållens konsumtionsutsläpp 45 procent.
Stor potential att minska utsläpp om vi minskar köttätandet
Den största minskningspotentialen för ytterligare konsumtionsrelaterade utsläpp hänger ihop med matvanor. Stora utsläppsminskningar kan ske särskilt om en ökande andel konsumenter övergår till en mer växtbaserad kost i linje med kostrekommendationerna och minskar mängden rött kött med två tredjedelar. Däremot kan vi äta mera inhemsk vildfisk.
Speciellt män kunde potentiellt minska utsläppen eftersom de äter mer rött kött än kvinnor. Det kunde minska utsläppen för mat med 20-40 procent.
Om hälften av finländarna skulle minska sin köttkonsumtion med en tredjedel skulle utsläppen minska med 1,5 -2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. En halvering av kött- och mjölkkonsumtionen skulle minska behovet av odlingsmark med 800 000 hektar.
De inhemska utsläppen kan dock inte minska om inte livsmedels- och jordbrukspolitiken reagerar på förändringar i konsumtionen. Klimatpanelen konstaterar att den nuvarande jordbrukspolitiken med arealstöd håller produktionen oförändrad.
Det finns stora möjligheter för ytterligare utsläppsminskningar om ett stort antal konsumenter börjar välja livsmedelsprodukter, varor och tjänster med lägre koldioxidavtryck. Då kommer allt fler företag att reagera på den ökade efterfrågan på koldioxidsnåla produkter genom att trappa upp sina utsläppsminskningar.
Minskningen av utsläpp från boende är på god väg
Då det gäller boende konstateras att den som bor på hyra har mindre möjligheter att inverka på sina utsläpp än den som bor i eget hus. De energisnålaste sätten att värma hem är jordvärme, värmepumpar eller solpaneler, alla förnybara energiformer utan förbränning. Att spara energi och minska inomhustemperaturen minskar också utsläppen.
Oljeuppvärmningens utfasning inom bostadssektorn uppskattas ha en utsläppsminskningspotential på 0,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det nuvarande stödet för byte av oljeuppvärmning fungerar. I offentliga byggnader föreslås att oljeuppvärmning borde förbjudas från och med år 2030.
Bilen har huvudrollen i hushållens transporter
Den genomsnittliga konsumentens koldioxidavtryck är till stor del resor med personbil. Det bästa sättet att minska transportutsläppen är att minska mängden utsläpp per körda kilometer. Istället borde användningen av kollektivtrafik göras mer lockande.
Det förutsätter en attitydförändring hos allmänheten och målmedvetna åtgärder när det gäller samhällsplanering. Dyrare bensin är också en styrande åtgärd.
Flygresor ökar individens koldioxidavtryck betydligt. En enskild utrikesresa med flyg kan motsvara ett helt år av vardagstransporter. Men internationella flygresor räknas inte i Finlands utsläpp.
Varors kolfotspår borde märkas så att konsumenten kan välja rätt
Ett sätt att snabba på minskningen av konsumenternas utsläpp är att tydligt märka ut varor med lågt koldioxidavtryck.
Hit hör både både varor och tjänster. Hushållens konsumtion består av privat konsumtion och offentlig konsumtion. Till offentlig konsumtion räknas bland annat skolor, hälsovård, offentlig administration och försvarsmakt.
I sin privata konsumtion har konsumenten möjlighet att göra olika slags val som minskar utsläppen för alla slags produkter, utom mediciner. Det här genom att köpa endast det man behöver och förlänga ägodelars användningstid genom att reparera och vårda dem.
En halvering av kött- och mjölkkonsumtionen skulle minska behovet av odlingsmark med 800 000 hektar.
Finlands Klimatpanel
Som stöd för konsumenternas val behövs bättre information om varors och tjänsters koldioxidavtryck och internationella spelregler för det. Samhället kunde försvåra valet av varor med med högt avtryck genom att belägga dem med en ”koldioxidskatt”.
Från 9 till 4,6 ton per person och år till 2030
Hushållens utsläpp har uppskattats i detalj med hjälp av ENVIMAT-modellen som bygger på en miljöanpassad input-output-analys av den finska ekonomin år 2015. Hushållens koldioxidavtryck per capita uppskattades då till cirka 9 ton koldioxidekvivalenter, varav cirka hälften uppstår i utlandet till följd av finsk import.
Om EU:s klimatmål uppfylls beräknas det totala koldioxidavtrycket från hushållens konsumtion beräknas med 39 procent, vilket leder till ett koldioxidavtryck på 5,3 ton koldioxidekvivalenter per capita år 2030.
De konsumentval som Klimatpanelen presenterar skulle leda till en total utsläppsminskning på cirka 3,7–4,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Det är 0,6–0,7 ton koldioxidekvivalenter per capita mer än vad som skulle uppnås med Finlands nuvarande klimatpolitiska planer. Efter de extra åtgärderna skulle hushållens koldioxidavtryck per capita vara cirka 4,6 ton år 2030.
Med en fungerande klimatpolitik skulle konsumentens koldioxidavtryck minska även om konsumenten inte medvetet anstränger sig för att minska de utsläpp hen producerar. Men Klimatpanelen konstaterar att de nuvarande politiska åtgärderna inte verkar vara tillräckliga för att Finland ska kunna nå sina klimatmål.