Artikeln är över 2 år gammal

Simlärare i Åboland om barnens simkunnighet: ”Allt äldre barn har utmaningar med att lära sig simma”

Enligt den färska simkunnighetsundersökningen är lite mer än hälften av Finlands sjätteklassare simkunniga. Yle Åboland frågade simlärare i regionen vad de tänker om undersökningens resultat.

Två barn simmar i en simhall.
Bildsättningsbild. Bild: Vadim Demianovich/ Mostphotos

Enligt en färsk undersökning kan 55 procent av elever i årskurs sex (11–13-åringar) simma på ett sådant sätt att de räknas som simkunniga. Simkunnighet innebär att man kan simma oavbrutet 200 meter, varav minst 50 meter på rygg.

När samma undersökning gjordes år 2016 var 76 procent av sjätteklassarna simkunniga. Simkunnigheten bland sjätteklassare har alltså minskat med 21 procent på ungefär sex år.

Emelia Karlsson som jobbar som klasslärare och simlärare i Pargas är inte förvånad över undersökningens resultat.

– I simskolorna märker vi att allt äldre barn har utmaningar med att lära sig simma och att allt äldre barn kommer till simskolan som icke-simkunniga, säger Karlsson.

Varannan 12-åring kan inte simma – coronaåren försämrade barns simkunskaper

För Vivica Reuter som studerar vid Åbo Akademi och jobbar som simlärare i Pargas var det överraskande att simkunnigheten minskat så dramatiskt på en så kort tid. Hon betonar att hennes bild av simkunnigheten däremot kan vara lite skev eftersom hon inte har erfarenhet av dem som inte är simkunniga.

– Många av dem som går i simskola har börjat när de var små, så jag har i princip sett dem växa upp under de år som de gått simskolan. Simskolorna är också ofta fullbokade och väldigt populära, så därför är resultaten överraskande för mig, säger Reuter.

Simkunnighetsundersökningens resultat är också oroväckande, tycker Reuter.

– Simkunnighet är en viktig medborgarfärdighet i vårt land där det finns så många sjöar och där många bor vid kusten, så det är nog oroväckande att så många inte kan simma, säger Reuter.

Karlsson är inne på samma bana.

– Simning är en kunskap och kompetens som alla i Finland bör besitta. Det är viktigt att man känner sig trygg i vattnet och kan rädda sig själv och andra ifall olyckan inträffar, säger Karlsson.

En kvinna med brunt hår och glasögon ler och ser in in kameran.
Emelia Karlsson. Bild: Linda Storsjö

Utmanande att engagera och motivera äldre barn att lära sig att simma

Undersökningens resultat förklaras till stor del av att coronapandemin och restriktionerna har haft en betydande inverkan på simundervisningen i skolan och simmandet på fritiden.

Så hur mycket arbete kommer det krävas att öka barns simkunnighet nu, efter de effekter som pandemin haft på simundervisningen?

Emelia Karlsson hoppas att undersökningens resultat är en tillfällig svacka i statistiken.

– Vi får hoppas att de som börjar skolan nu igen får den rätta simundervisningen i skolorna och att det finns engagerade föräldrar som vill att barnen ska lära sig simma. Men det är klart att det kommer krävas en hel del arbete, säger Karlsson.

Enligt Vivica Reuter skulle det vara logiskt att kompensera den simundervisning som fallit bort under coronaåren med ungefär lika mycket simundervisning nu. Hur mycket extra undervisning som behövs varierar dock mellan kommunerna och beroende på om barnen börjat med simskola redan tidigare eller om de nu börjar helt från noll, poängterar Reuter.

– Det här är nog en stor uppgift för simskolorna och simundervisningen. Jag hoppas verkligen att det finns kapacitet att ordna med mera undervisning, säger Reuter.

En ljushårig kvinna med mörk rock står ute på en snöig gata.
Vivica Reuter. Bild: Maria Lammassaari / Yle

Arbetet med att förbättra barnens simkunnighet har också sina utmaningar.

– Allt äldre barn som inte kan simma deltar i simundervisningen, och då måste man anpassa undervisningen efter deras ålder. En 12-åring tycker kanske inte att det är jätteroligt att lära sig att flyta och glida eftersom de kan uppleva det som barnsligt. Det är en utmaning för oss simlärare att fundera på hur vi ska engagera och motivera de barn som är äldre att lära sig att simma, säger Karlsson.

Skillnader i simkunnighet mellan könen

I undersökningen, som gjordes för sjätte gången, märktes för första gången skillnader i kunskaper mellan könen bland elever i årskurs sex. Tre av fem pojkar, varannan flicka och två av fem icke-binära elever uppgav att de är simkunniga.

Karlsson har själv märkt att det finns en osäkerhet bland flickor när det gäller simkunnigheten, och att detta kan vara en förklaring till att det finns skillnader i simkunnighet mellan könen.

– Flickor kan uppleva att de inte vågar, eller att de blir utpekade av någon orsak. Man känner sig inte tillräckligt bra och på så vis känner sig osäker i simningen, säger Karlsson.

Simning är en kunskap och kompetens som alla i Finland bör besitta. Det är viktigt att man känner sig trygg i vattnet och kan rädda sig själv och andra ifall olyckan inträffar.

Emelia Karlsson, simlärare

Reuter tror att skillnaden i simkunnighet mellan icke-binära elever och pojkar och flickor kan bero på att man inte känner sig bekväm i omklädningsrummet.

– Icke-binära elever kan känna sig obekväma med att vara avklädda framför andra människor i omklädningsrummet. Och då funderar jag nog som simlärare på vad jag kunde göra för att de ska känna sig så bekväma som möjligt, säger Reuter.

Måste hitta alternativa lösningar för simundervisningen

Många av eleverna som svarade på enkäten säger att osäkerheten i simhallen påverkar deras vilja att simma. Osäkerheten gäller exempelvis den egna kroppen och många upplever att det känns obekvämt att byta om och duscha inför andra.

Karlsson betonar att det är viktigt obekvämheten i simhallen uppmärksammas, främst av vuxna, och att man skapar en trygg miljö för barnen där de kan vara sig själva.

– Man måste försöka hitta alternativa lösningar på ett sätt där man ändå lyckas med simundervisningen, säger Karlsson.

Barns fötter vid kanten av en simbassäng.
Simkunnighet innebär att man oavbrutet kan simma minst 200 meter, varav 50 meter på rygg. Arkivbild. Bild: Mostphotos

För dem som är obekväma med att byta om framför andra kunde man erbjuda mindre omklädningsrum eller låta barnet byta om på toaletten, säger Karlsson.

Elevernas obekvämhet i omklädningsrummet är bekant för Reuter som jobbat mycket med simundervisning för invandrare.

– Delvis handlar det nog om en vanesak, en del elever har blivit mer bekväma med omklädningsrummet så småningom. I duschrummet kan obekvämheten vara lite svår att undvika, men då har många bytt om på toaletten och exempelvis duschat hemma i stället. Det är inte optimalt med tanke på simhallens regler, men det viktigaste är ändå att de lär sig simma, säger Reuter.

Vad borde simskolorna och simundervisningen i grundskolan fokusera extra mycket på i fortsättningen, i ljuset av undersökningens resultat?

– Se eleverna och deras behov och anpassa undervisningen enligt det. Om det exempelvis finns osäkra elever i gruppen ska man verkligen försöka inkludera och se dem och uppmuntra dem för att de ska känna att de lyckas i undervisningen, säger Emelia Karlsson.

– Satsa på mera simundervisning, för man måste simma för att lära sig det, man kan inte lära sig det bara i teorin. Det behövs också diskussioner i skolan om hur man ska göra elever bekvämare med simundervisning. För mig som är bekväm i simhallen är det till exempel svårt att veta hur jag bäst ska hjälpa någon som känner sig obekväm, så diskussioner om de olika behoven kunde hjälpa oss nå bättre lösningar, säger Vivica Reuter.

Simkunnigheten har blivit sämre