Förslaget om att införa en terminsavgift vid högskolor presenterades den 8 december, men nyheten hamnade då lite i skymundan. Förslaget är en del av ett jättelikt sparpaket som ministeriet lagt fram.
Enligt ministeriet skulle en terminsavgift leda till bättre resurser vid högskolorna. Högskolorna skulle därför kunna satsa mer på utbildningens kvalitet och utveckla forskningen.
Bakgrunden till förslaget är att finländarnas utbildningsnivå sjunkit jämfört med andra OECD-länder, men staten har inte råd att göra stora satsningar för att höja utbildningsnivån.
En terminsavgift skulle också sporra studerande att få fart på studierna, enligt ministeriet. Samtidigt skulle det kräva utveckling av ett bättre stödsystem. Enligt ministeriet kunde studerande finansiera sin utbildning genom studielån. Lånet skulle betalas tillbaka först när den examinerades inkomster är tillräckligt höga.
I dagens läge betalar alla medborgare utanför EU och EES en terminsavgift för att studera vid finländska högskolor. Per läsår betalar de mellan 2 000 och 18 000 euro.
Rektorer positiva till förslaget, men avgiften får inte leda till ojämlikhet
Enligt ministeriets förslag får högskolorna själva besluta om de skulle börja kräva terminsavgifter. Högskolorna skulle på egen hand också besluta hur stor summan skulle vara.
Högskolorna kunde också få ta ut olika avgifter beroende på vilket studieområde det handlar om. Högskolerektorer som Yle Uutiset talat med ställer sig positivt till förslaget så länge avgifterna inte påverkar jämlikheten.
Rektorerna konstaterar att den finländska utbildningen är byggd på jämlikhet och att den är gratis. En eventuell terminsavgift får inte leda till social ojämlikhet, eller ojämlikhet överlag.
– Fördelen i det finländska samhället är att medborgarna kan genomföra sin utbildning från grundskola till doktorsexamen gratis, säger Vesa Saarikoski, rektor vid Jyväskyläs yrkeshögskola.
Rektor Jukka Mönkkönen vid Östra Finlands universitet säger att en terminsavgift inte får leda till att högskolorna delas in i högklassiga och ”billiga” skolor. Han påpekar att våra högskolor i nuläget är av relativt jämn kvalitet och att alla får lika kvalitativ utbildning oberoende av var den studerar.
Metropolias rektor Riitta Konkola säger att det skulle vara viktigt att högskolorna gemensamt kommer överens om samma principer för avgifterna.
– Det borde inte finnas någon fluktuation. Det skulle vara svårt ur de sökandes synvinkel.
Idé: Studerande betalar själva endast om de avlägger en andra examen
Alla rektorer som Yle Uutiset talat med är överens om att man måste göra något mer för att höja utbildningsnivån eftersom det inte finns tillräckligt med pengar i den statliga kassan.
Rektorerna ställer sig positivast till en modell där studerande själva bara skulle betala för en andra examen som de avlägger.
– En ganska stor del av studieplatserna fylls av studerande som redan har avlagt en examen. Även om antalet nybörjarplatser är större vid högskolor än i gymnasier, så har vi varje år ett stort antal unga som blir utan studieplats, säger Mönkkönen.
Vesa Saarikoski säger att det i en del fall skulle finnas grund för att studeranden själv eller hens arbetsgivare betalar för dens studier och forskning.
Artikeln baserar sig delvis på Yle Uutisets artikel Korkeakoulujen rehtorit voisivat harkita lukukausimaksuja, mutta ”halpakouluja” ei haluta skriven av Laura Kangas.
