BRYSSEL Dagarna inför toppmötet har präglats av intensiva förhandlingar och överenskommelser i sista stund, för att se till att stats- och regeringscheferna kan ägna sig åt de stora linjerna.
Lyckas man avverka diskussionerna under en toppmötesdag – som lovat – återstår att se.
Nya EU-regler för statsstöd – motdrag till USA:s gröna industripolitik?
Den europeiska oron över amerikansk protektionism ser ut att få en viktig roll under förhandlingarna i Bryssel.
Det var i augusti som den amerikanske presidenten Joe Biden godkände den så kallade IRA-lagen (Inflation Reduction Act) som handlar om stora satsningar på klimatvänlig teknologi i USA, och innefattar bland annat subventioner för elektriska fordon som tillverkas i Nordamerika.
Det ledde till starka invändningar till en början från de stora europeiska biltillverkarländerna Frankrike och Tyskland. Men snart var det många fler i Europa som menade att USA:s miljösatsningar diskriminerar europeiska företag och bryter mot Världshandelsorganisationen WTO:s regler.
EU:s motdrag presenterades i går i sin senaste form av kommissionsordförande Ursula von der Leyen.
Enligt förslaget borde unionen bland annat lätta på reglerna för statsstöd från 2023 och några år framöver, när det gäller miljösatsningar.
– Vi vill förstås inte ha ett handelskrig, konstaterade statsminister Sanna Marin i Bryssel i går.
Marin poängterade att Finland stöder sådana modeller där man kan ta till redan existerade medel för att säkerställa den europeiska konkurrenskraften, och inte skapa nya betalningsmekanismer.
Nästa steg i EU-utvidgningen handlar om Bosnien
Det är på förhand klart att Bosnien-Hercegovina kommer att få kandidatstatus under det här toppmötet. Att utvidgningen går vidare var införstått efter att Ukraina och Moldavien i somras fick samma status.
Det ryska anfallskriget har satt fart på den expansionsprocess som hade legat i dvala i åratal, i rädslan för att det östra grannskapet dras in i Kinas eller Rysslands famn.
En kandidatstatus är ändå ingen automatisk garanti för EU-medlemskap.
De etniska problemen och motsättningarna är fortfarande mycket svåra i Bosnien-Hercegovina. EU-kommissionens egen landsrapport visar att det har skett mycket få framsteg, till och med tillbakagång, i reformarbetet.
Kommissionen har lagt fram 14 punkter som måste åtgärdas innan landet ens kan börja förhandla om en anslutning till EU.
Att också Kosovo i går undertecknade sin ansökan om EU-medlemskap innebär att alla länder på västra Balkan nu väntar på att bli en del av unionen.
– Det här ett historiskt ögonblick för vårt land som ska öppna ett nytt kapitel i vårt samhälle, sa premiärminister Albin Kurti under ceremonin i Pristina.
Enligt Kurti kommer det att hänga på hur man kan utveckla demokratin, rättsstatsprincipen och ekonomin.
Efter självständighetsförklaringen från Serbien år 2008 har våldet i det serbdominerade norra Kosovo blossat upp med jämna mellanrum.
Och så länge som fem EU-länder fortfarande inte godkänner den unga Balkanstatens självständighet, finns det få hopp om att man når ett EU-medlemskap.