På lördag återupptas kollektivavtalsförhandlingarna inom industrin.
Finlands fackförbunds centralorganisation FFC har samordnat lönekraven och hänvisar till läget i Sverige och Tyskland. Där blir löneökningarna drygt 4 procent per år under de kommande åren.
”Inflationen borde kompenseras”
Peter Sjökvist från Närpes är styrelsemedlem i Industrifacket. Hans förväntningar är en löneförhöjning som ens delvis motsvarar inflationen i samhället, ordentliga löneökningar alltså.
I Tyskland har det också utlovats stora engångsersättningar som man också kunde överväga i Finland, gärna skattefria, hoppas Sjökvist.
Egentligen skulle industrin tidigare i höst fortsätta sitt kollektivavtal från ifjol med enbart löneförhandlingar.
Det gick inte, bud och krav stod för långt ifrån varandra. Så nu sitter man med hela avtalspaketet, både löneökningar, arbetsvillkor och textförbättringar.
Parterna möts på lördag och Sjökvist vill inte sia om framgången. FFC:s ordförande Jarkko Eloranta är tydligare, han tror inte på en förhandlingsframgång under veckoslutet.
Teknologi- och kemiindustrin har stor betydelse för exportindustrin. Resultatet för industrilönerna har traditionellt en stor betydelse som tak för alla andra fackliga förhandlingar.
Förklarat: Så här påverkar teknologiindustrins avtal också din lön
Männen dominerar i industrifacket
Tidigare i år var det vårdbranschen som fick de högsta löneförhöjningarna.
Det är ändå inte så enkelt som att vårdbranschens seger var en kvinnornas seger, och att det nu är männens tur i industrin. Men över 75 procent av medlemmarna i industriförbundet är män.
Peter Sjökvist ser det som att det handlar om den totala ekonomin för familjerna.
– Inom vården kom det löneökning på 12 procent under tre år. Vårdområdet är en kvinnodominerad bransch och lönehöjningarna var befogade, säger Peter Sjökvist.
Men också vårdbranschens löner gynnas om exportindustrins löner stiger.
Industrin redovisar svårigheter
Den offentliga sektorn är en sak, industrin talar om konkurrenskraft och lönsamhet. På torsdag gick kemiindustrin ut och beklagade sig över att energikrisen slår hårt. Det finns risk för både permitteringar och uppsägningar i vinter.
Kemiindustrin har svårt att föra över prishöjningarna på både elektricitet och råvaror som plast till de priser som kunderna ska betala.
Det är förstås också en hälsning till förhandlingsbordet: industrin har inte råd med höjda löner. Orderböckerna sägs också vara oroande tunna.
Peter Sjökvist sitter i industrifackets styrelse och representerar teknologiindustrin, och vill därför inte kommentera kemiindustrin, som förhandlar senare.
– Inom teknologiindustrin vet jag ju att orderböckerna är tjocka, men komponentpriserna har förstås ökat, så där finns det en utmaning.
Nog förstår man ju att den andra parten har sina utmaningar, men överlag har vi en ganska gynnsam situation i teknologin, säger Peter Sjökvist.
Sjökvist vill inte sia om hur snabbt man når avtal, men han hoppas på resultat längs en gyllene medelväg.
Avtalslöst läge kan betyda strejk
– Det skulle ju vara bra för alla om man kom till avtal så snabbt som möjligt, för både arbetsgivare, anställda och hela Finland.
Några hot om strejk finns ännu inte, men man befinner sig i avtalslöst läge, så det kan inte uteslutas.
Det finns hål i den personliga ekonomin för många, som har svårt att klara tillvaron, därför behövs bra avtal och goda lösningar, säger Peter Sjökvist.