– Det här endagsmötet hade en mängd svåra frågor på sin agenda, konstaterade Europeiska rådets ordförande Charles Michel på den avslutande presskonferensen och menade att man trots det hade kunnat ta beslut i enighet.
Ett av genombrotten var att man kunde klubba igenom det nionde sanktionspaketet mot Ryssland. Det hade tidigare stött på motstånd från Polen och Litauen som befarade att sanktionerna hade blivit för urvattnade.
Det nionde paketet innebär bland annat att man lägger ytterligare 168 ryska personer och företag på sanktionslistan. Man inför också exportförbud av en del komponenter som kan användas av Kremls krigsmaskineri och sanktionerna ska även slå till mot Rysslands tillgång till drönare.
EU:s motdrag till amerikansk protektionism behöver jobbas på
EU-ledarna beslöt att arbeta vidare med det europeiska svaret på USA:s gigantiska klimatpaket, den så kallade IRA-lagen.
– Allmänt taget är lagen något positivt, eftersom det är första gången som USA investerar massivt i den gröna övergången, sa kommissionsordförande Ursula von der Leyen.
Hon betecknade ändå vissa delar som bekymmersamma i det amerikanska lagpaketet.
Det handlar om prioriteringen av amerikansk produktion och skattelättnader samt subventioner för den inhemska tillverkningen.
Enligt von der Leyen vill man ha nära samarbete med Bidenadministrationen om särskilda undantag för Europa.
Men EU-kommissionen kommer också att i januari presentera en plan för att lätta på reglerna för statsstöd, som skulle ta hela den globala konkurrensen i beaktande.
Det behövs likaså modeller för hur medlemsländer som inte har råd med utökat statsstöd ska klara konkurrensen, sa hon.
Migrationen får ett helt nytt möte
Migrationsfrågan ska behandlas på ett extrainsatt toppmöte den 9-10 februari, meddelade Michel och tillade att frågan har blivit allt mera aktuell på grund av det ökande antalet migranter och flyktingar som tar sig till EU:s område via Medelhavsrutterna eller västra Balkanrutten.
Tillsammans med von der Leyen tackade han dessutom Tjeckien för mycket goda insatser som ordförandeland under ett svårt halvår. Det roterande ordförandeskapet går nu vidare till Sverige den 1 januari 2023.
Och om man får tro EU-topparna så kommer Bulgarien och Rumänien att bli medlemmar av passfria Schengenområdet nästa år.
Att länderna fick tummen ner på grund av Österrikes motstånd förra veckan uppfattades som ett nederlag bland annat för kommissionen.
Är veto det nya normala?
Ett makrolån till Ukraina på 18 miljarder euro kunde till slut antas, men efter att både Ungern och Polen hade satt sig turvis på tvären.
Det senaste utspelet kom från Polen som strax före toppmötet lade in sitt veto mot lånet, men drog tillbaka det under mötets gång åtminstone delvis på grund en direkt vädjan via video från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Under presskonferensen ställdes frågan ifall användningen av veto nu kommer att vara framtidens melodi.
Ursula von der Leyen påpekade att EU handlar om 27 länder med 450 miljoner människor.
– Det här är demokrati, och det är ibland lite långsammare, men det är av respekten att lyssna till alla och bilda majoriteter, sa von der Leyen, och betonade att EU har agerat med aldrig skådad enighet och snabbhet på grund av det ryska anfallskriget i Ukraina.
Artikeln har uppdaterats angående det nionde sanktionspaketet.