Mustafa stod åtalad för övergrepp mot fångar under kriget 1998-1999 då Kosovoalbanerna kämpade för självständighet från Serbien.
Specialdomstolen för Kosovokriget grundades 2015 och fällde nu sin första dom om krigsförbrytelser. Domstolen hörde 29 vittnen under behandlingen.
Tribunalen lyder under kosovansk lag men fick sitt säte i Nederländerna och har endast internationella domare för att garantera oberoende och beskydda vittnen.
Den 50-årige Mustafa greps 2020 då han arbetade som rådgivare vid Kosovos försvarsministerium. Han har fördömt tribunalen som en ”Gestapodomstol”.
Domen gäller inte övergrepp mot serber, utan mot etniska albaner i byn Zllash. Personerna hade gripits misstänkta för att ha samarbetat med serber och torterades och dödades i fångenskap.
Tidigare gerillaledare är ledande politiker
Kosovo gick motvilligt med på att etablera domstolen efter att Kosovos befrielsearmé KLA anklagats för övergrepp i en officiell rapport från Europarådet 2010.
KLA-veteraner ses av många albaner som hjältar efter självständighetskriget mot serberna och flera av dem är eller har varit ledande politiker.
Landets första premiärminister och senare president Hashim Thaçi var exempelvis en av de högsta ledarna inom KLA
Han åtalades åtalades för krigsförbrytelser inför Kovosotribunalen 2020.
Thaçi avgick som president efter det och fördes till Haag men någon rättegång har tills vidare inte inletts.
Natos bombningar i Serbien används av Ryssland som försvar för angrepp på Ukraina
Kosovokriget krävde 13 000 dödsoffer och slutade efter att Nato gick in och bombade serbiska mål och serbledaren Slobodan Milošević trupper drog sig tillbaka.
Milošević själv stod åtalad för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten inför FN:s krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslavien, men han avled 2006 i häktet i Haag innan rättegången hann avslutas.
Natos angrepp på serberna under Kosovokriget är fortfarande ett inflammerat ämne för Serbien och även för Serbiens traditionella allierade Ryssland.
Ryssland har ofta pekat på Natobombningarna som ett exempel på västalliansens aggressivitet.
Bombningarna sattes igång med motiveringen att Nato ville stoppa övergreppen och de etniska rensningarna i Kosovo, men operationen hade inte FN:s godkännande, utan Nato agerade på egen hand.
Bland annat bombades civil infrastruktur som kraftverk i Serbien. Detta har Ryssland ofta framhållit som försvar för att landet som bäst bombar kraftverk i Ukraina.
Kosovos självständighet en svår fråga för många länder
Kosovo utropade självständighet år 2008 efter en betydande medlarinsats av Finlands förra president Martti Ahtisaari.
Det forna moderlandet Serbien har emellertid inte erkänt självständigheten och har fortsatt motarbeta de självständiga kosovanska myndigheternas verksamhet.
Självständigheten har erkänts av ungefär hälften av FN:s medlemsstater, bland dem Finland.
Men exempelvis Spanien har inte erkänt självständigheten i rädsla för att det skulle ge argument för katalaner och basker som vill frigöra sig från Spanien.
Över 90 procent av befolkningen i Kosovo är etniska albaner. Serber utgör dock majoritet i vissa områden i landets norra del vid gränsen mot Serbien och brukar ofta protestera mot Kosovos regering och i stället uttrycka stöd för Serbien.
Källor: Yle, Agence France-Presse, Reuters.