Att känna till vilka stora trender det finns innebär att vi bättre kan förstå den oberäkneliga värld vi lever i, och vad som kan vara att vänta i framtiden, utgående från förändringar som syns redan i dag.
Det innebär samtidigt att samhället bättre kan förbereda sig, och också i viss mån påverka hurdan framtiden blir.
– I det här läget när olika överraskningar och kriser har kommit in i vår vardag, så är det bra att också titta framåt på längre sikt. Megatrenderna ger en slags helhetsbild, säger framtidsexperten Mikko Dufva.
Helhetsbilden belyses i en färsk rapport genom fem teman: naturen, människor, makt, teknik och ekonomi.
De samma temana förekom också år i Sitras tidigare megatrendrapport som kom för tre år sedan. Megatrender förändras inte så snabbt. Vi står fortfarande inför många av de samma utmaningarna, men de har intensifierats. Det lönar sig oftast att reagera tidigt, påpekar jubileumsfonden.
Fortsatta utmaningar för naturen
Det centrala i den nya rapporten är att naturens bärkraft håller på att falla sönder. Klimatet blir varmare och den biologiska mångfalden försämras samtidigt som vi konsumerar för mycket naturresurser och avfallsmängderna växer.
– Man har tidigare tänkt att naturen bara är ett slags förråd därifrån man kan ta i stort sett obegränsade mängder resurser. I dagens läge har man en bättre förståelse för att man måste ta vara på naturkapitalet, kommenterar Dufva.
När människan belastar naturen mer än den tål så äventyras grunden för hela vår ekonomi och vår välfärd.
Fyra ytterligare megatrender
Utmaningarna inom välfärden ökar också, då befolkningen åldras och samlas allt mer i städer. Olika slags hälsoproblem och psykiska problem blir vanligare.
Parallellt med det här så intensifieras kampen för demokrati. Demokratin utmanas både utifrån och inifrån och samhällen sätts på prov då kriser hopar sig.
Dessutom hårdnar konkurrensen om den digitala makten. Spelreglerna för den digitala världen debatteras allt mer intensivt. Diskussion förekommer också om de resurser som ny teknik kräver och hur tekniken borde utvecklas.
– Det blir till exempel viktigt hurdana sociala medieplattformar vi har, hur de regleras, och hurdan roll teknologijättarna spelar. Det får betydelse för den tilltro vi alla har till varandra, kommenterar Dufva.
Även grunden för ekonomin börjar spricka när den globala ojämlikheten ökar och den ekologiska hållbarhetskrisen fortskrider. Enligt Sitra förstärks hela tiden behovet av att förnya ekonomin.
– Vi kan inte bara fortsätta såsom hittills. Många olika gränser kommer emot. Till exempel gränsen för naturens bärkraft och kanske också gränserna för våra samhällen, i form av vad folk är beredda att acceptera. Vi måste försöka förstärka förtroendet och förstärka välfärden, inklusive naturens välfärd, påpekar Mikko Dufva.
– Dessutom gäller det också att tänka på vilka faktorer som hindrar eller bromsar förändringarna, och också vilka föreställningar vi hittills har haft om framtiden. Allt det här påverkar också hur vi människor jobbar för att förändra läget, påpekar Dufva.
Ingen förändring sker heller i isolation. Dufva betonar att det är viktigast att hitta lösningar som samtidigt hanterar flera utmaningar.
Hur den centrala megatrenden naturens bärkraft utvecklas har till exempel betydelse för de fyra andra megatrenderna: Försämringen av miljön leder till en ökning av geopolitiska spänningar, sämre verksamhetsförutsättningar för ekonomin och till välfärdsproblem.
Framtiden kan bli ljusare
Det är för tillfället ett dystert läge i stora delar av världen, i och med flera pågående krig och kriser - till exempel Rysslands anfallskrig i Ukraina och den därpå följande globala inflationen.
– Vi i Finland har ändå en kunnig befolkning och vi har en relativt hög tilltro till varandra. Vi har utmärkta förutsättningar att komma med lösningar, också till andra länder, säger framtidsexperten Dufva.
Det finns alltså mycket man kan göra för att gå mot en ljusare framtid.
I Sitra-rapporten påpekas till exempel att vi kan anpassa oss till jordens bärkraft genom att satsa på en ekologisk rekonstruktion. Det innebär att vi snabbt skulle minska på överkonsumtionen av resurser och också avveckla användningen av fossila bränslen.
Det är mer hållbart att vi människor också är beroende av naturens välbefinnande.
– Den största förändringen finns i hur man tänker. Om man i nuläget tänker att en hållbar ekonomi går ut på att minska skada, så handlar det i en korrigerande och förnyande ekonomi istället om att gynna de positiva effekterna, kommenterar Mikko Dufva.
Också de andra megatrenderna kan påverkas på positiva sätt. Det går att jobba på att öka förtroendet för demokratiska institutioner och att jobba för att öka individens möjligheter att påverka.
Samtidigt kan man på olika sätt verka för en mer rättvis digital värld. Och så kan man gynna folks välbefinnande på olika sätt - till exempel både den fysiska och psykiska hälsan.
– Det finns mycket som kan göras. Politiker kan till exempel förnya lagstiftningen, företag kan utveckla nya tjänster och vi kan alla tänka annorlunda kring framtiden. Jag hoppas också att diskussionen inför riksdagsvalet som hålls nu på våren kommer att bli framtidsinriktad, så att vi ser de möjligheter framtiden för med sig, betonar Mikko Dufva på Sitra.
Du kan diskutera artikeln fram till 2.1.2022 klockan 22:00