Start
Artikeln är över 2 år gammal

Teater: Pappans liv och bortgång blir en fascinerande gåta i Innan avfärd på Svenska Teatern

En gammal stjärnförfattare försvinner sakta i minnets dimmor. Innan avfärd i regi av Ulrika Bengts är en slipad och gåtfull föreställning som lever kvar i tanken som en fascinerande tolkningslek.

Ett gammalt äkta par står framför en grå vägg och håller om varandra som i en bröllopsvals.
Florian Zellers pjäs Innan avfärd skildrar Madeleines (Ylva Ekblad) och Andrés (Asko Sarkola) relation som rymmer en värld av spänningar och oförlösta historier. Bild: Christian Jakowleff

Pjäsen öppnar med en vacker sal i ett hus på den franska landsbygden. Det har varit en jordfästning, och scengolvet är fullt av blommor i vaser, ståtliga buketter som sakta vissnar.

Den gamle mannen André (Asko Sarkola) står med ryggen åt publiken och tittar ut mot trädgården bakom huset. Hans vuxna döttrar Anne och Elise (Sofia Heikkilä, Sannah Nedergård), frustrerade och ledsna och mitt uppe i sina egna livs bekymmer, försöker övertyga sin motvilliga pappa, en uppburen författare, att han måste flytta in på ett servicehem.

Han har minnessvårigheter. Han klarar sig inte ensam för han kan inte handla, inte laga mat. Den motsägelsefulla dialogen bygger omsorgsfullt upp en känsla av förvirring på scenen.

En gammal man står och håller om sina vuxna döttrar.
Sofia Heikkilä och Sannah Nedergård spelar de vuxna döttrarna som upptäcker nya och oroande sidor av sin fars liv. Bild: Christian Jakowleff

Men strax kommer också hans hustru Madeleine (Ylva Ekblad) in och förvirringen växer. Vem är det som har gått bort? Snart förgrenar sig berättelsen i olika handlingsplan som glider över i varandra i ett intrikat spel. Än är det maken André som gått bort, än är det hustrun Madeleine.

Ibland betraktar André det som pågår utifrån som ett spöke som är oförmögen att ingripa i det som sker, än är det tillbakablickar till makarnas gemensamma liv som utspelar sig.

Samtidigt går dottern Anne igenom sin pappas efterlämnade anteckningsböcker och deras innehåll väcker oroande frågor om hans förflutna. Och en kvinna som påstår sig vara hans ungdomsvän (Johanna af Schultén) kommer på besök med sin son (Max Forsman/Kristofer Möller) och gör obekväma antydningar om deras relation.

Minnen och fantasier flyter ihop, tiden blir osäker.

Vem var André egentligen? Vad är det som händer nu? Och framför allt, när är ”nu”?

Uppföljarpjäs

Florian Zellers pjäs Innan avfärd kunde beskrivas som en slags uppföljare till succépjäsen Pappan som filmatiserats och spelats runt om i världen. Även Pappan sattes upp på Svenska Teatern 2019, även den med Asko Sarkola i huvudrollen som en gammal man med minnessvårigheter.

I Innan avfärd använder sig Zeller av samma enkla och eleganta metoder för att skapa konflikt och spänning i berättandet – i en scen säger sig en skådespelare vara en viss person, för att i nästa scen presentera sig som någon annan. Den situation som etableras i inledningsscenen byts omärkligt ut till en annan.

Detta skapar en framåtrörelse i berättandet som inte beror på att åskådaren vill veta vad som händer härnäst, utan helt enkelt försöker orientera sig i nuet och förstå vad som pågår. Historien berättas ur ett kraftfullt inifrånperspektiv som sällan är pålitligt men nog så innerligt.

Ett gammalt äkta par står sida vid sida och lutar sig mot varandra.
Andrés (Asko Sarkola) och Madeleines (Ylva Ekblad) djupa och långa relation står i centrum för föreställningen. Bild: Christian Jakowleff

Det långa äktenskapet

I centrum för pjäsen står det gamla äkta paret André och Madeleine som spelas av Sarkola av Ekblad med njutbar precision. Relationen de gestaltar är en gammal och djup kärlek som fortfarande rymmer en hel värld av spänningar och oförlösta historier. I scenerna där en av dem gått bort blir det tydligt hur halva de är utan varandra.

Svenska Teaterns uppsättning av Innan avfärd är en väldigt slipad helhet. Regin av Ulrika Bengts är kontrollerad men lekfull och bjuder på filmatiska element (främst av dem kanske Johanna af Schulténs ståtliga femme fatale).

Innan avfärd är en gåtfull berättelse som nystar upp sig lite åt gången. Det förblir osäkert när i berättelsen vi åskådare befinner oss, och vad sanningen är om Andrés och Madeleines liv tillsammans, deras val och förflutna, stavas aldrig tydligt ut.

Uppsättningen undviker förtjänstfullt att servera ett sådant facit, vilket låter uppsättningen leva kvar i tanken som en fascinerande tolkningslek.

Men i grunden är Innan avfärd kanske mest av allt en berättelse om det äkta paret som, ställda inför ålderdomens krassa villkor, väljer att hålla fast vid varandra och fortsätta vara de personer de varit tillsammans, i trots mot tiden och döden.

Svenska Teatern: Innan avfärd. Av Florian Zeller. På scen: Ylva Ekblad, Max Forsman, Sophia Heikkilä, Kristofer Möller, Sannah Nedergård, Asko Sarkola, Johanna af Schultén. Regi Ulrika Bengts. Ljus Tobias Lönnquist. Ljud Andreas Lönnquist. Scenografi och kostym Heidi Wikar. Mask och hår Tiitta Stoor.

Lyssna på Kulturpodden om minnet - bl.a. om föreställningen Innan avfärd på Svenska teatern:

Kan minnet vara förrädiskt och falskt?