Det är fortfarande öppet exakt hur överenskommelsen som nåddes i Montreal ska tolkas. Länder får tolka överenskommelsen utgående från de egna omständigheterna och de svarar själva för att förverkliga den.
Svenska Yles miljöreporter Anna Dönsberg säger i Nyhetspodden att det inte handlar om naturskyddsområden som vi traditionellt uppfattar dem.
– Det handlar inte om orörda nationalparker där man inte får göra något. Det kan också omfatta jordbruksmark eller skog som brukas.
Huvudsaken är bevarandet av unika områden, platser där det lever väldigt sällsynta arter eller platser som är viktiga för många olika arter. I Finland handlar det om lundar och lövskogar, strandängar men också våtmarker.
Finland har redan skyddat 17 procent av landområdena. Men nu är målet 30 procent senast år 2030. Utöver det ska 30 procent av utarmade områden återställas.
– De områden som ska restaureras är sådana som slitits, som vi människor använt slut och sen flyttat oss vidare från, säger Dönsberg.
I praktiken kan det betyda att torrlagda torvmarker tillåts bli våta igen.
– Det sägs att naturen kan återhämta sig om den får ta plats. Men då måste vi hålla oss borta och ge den en chans.