Diskussionen gick het på sociala medier efter att julstigen i Hangö förstördes natten till söndagen (18.12). Många misstänkte att det är ungdomar som varit i farten och påtalade problem som pågått en längre tid. Yle Västnyland skrev om oroligheter på biblioteket tidigare i år.
Hangö är inte ensam om problemen. I till exempel Ingå har det förekommit skadegörelse, och också Raseborg har haft oroligheter.
Många gånger läggs ansvaret på föräldrarna och roten till problemet antas vara en alltför fri uppfostran. Frågan är ändå hur långt en förälder kan kontrollera sitt tonårsbarn, och vad man ska göra då de egna resurserna inte längre räcker till.
Det finns en kultur bland ungdomarna att de inte vill ha kontakt
Familjeterapeut Petra Sjölund
På Esplanaden 85, bredvid hälsocentralen, finns barn- och ungdomsmottagningen i Hangö. Det är en lågtröskelverksamhet dit föräldrar eller barn och ungdomar kan vända sig med olika problem.
Familjeterapeut Petra Sjölund intygar att resurserna är tillräckliga och att hjälp finns att få, men berättar att många som kunde behöva den ändå inte kommer till ungdomsmottagningen.
– Det finns en kultur bland ungdomarna att de inte vill ha kontakt, de tyr sig till varandra och litar kanske inte på vuxna, berättar Sjölund.
Orsaken att föräldrar inte tar kontakt kan bero på såväl en känsla av misslyckande och skam som tidsbrist, tror hon.
– Att träffa någon och fundera över sin situation är ännu en sak du ska ha i kalendern. Många gånger kan det vara bara det att du inte har ork och resurser, förklarar Sjölund.
Borde komma tidigare
Sjölund säger att de familjer som kommer till barn- och ungdomsmottagningen ofta hade gynnats av att söka sig dit tidigare.
– Vi ser kanske problemen när barnen kommer upp i tonåren, men när vi ser tillbaka så märker vi saker som vi kanske borde känna igen tidigt för att stödja familjerna tidigare. Många gånger har det hunnit gå så långt att det är så drastiska saker man måste göra, funderar hon.
Socialkurator Nina Hellström håller med.
– Det skulle vara fint om föräldrar kom för väldigt små ärenden så att man lär känna familjerna tidigt. Det går bra att bara ringa och fundera över telefonen.
Hon säger att det till exempel kan handla om att barnen inte lyder eller att det är stridigheter hemma.
– Kanske barnet behöver stöd eller har någon sinneskänslighet. Det kan vara en liten grej som ger en aha-upplevelse, förklarar Hellström.
Föräldrar gör det bästa de kan
Familjeterapeut Petra Sjölund
Petra Sjölund konstaterar att skuldbeläggningen på sociala medier är onödig.
– Det hjälper ingen. Föräldrar gör det bästa de kan. Det finns så många saker som inverkar som livssituationen och vad man har för nätverk. Du kanske är ensam, det kan finnas missbruk, det handlar om så många saker.
Hon poängterar också att samhället förändras och samma saker kanske inte fungerar som tidigare.
– Många gånger säger föräldrar ärligt att de inte har metoder längre, att de inte vet vad de ska ta sig till.
Behöver inte handla om stora saker
Det är inte heller ovanligt att de flesta föräldrar i något skede känner sig maktlösa eller misslyckade.
– Det är något som vi alla som är föräldrar kämpar med, det är inget konstigt i det, försäkrar Sjölund.
Men även om det gäller väldigt små utmaningar menar hon att det är välkommet att vara i kontakt med barn- och ungdomsmottagningen. Många har kanske en felaktig uppfattning att det ska vara frågan om väldigt grava problem innan man hör av sig.
– Det behöver inte vara stora saker. Det kan vara vad som helst. Vi har ingen klar schablon vi följer utan vi funderar tillsammans. Man behöver inte förbinda sig till några långa vårdperioder eller så, vi kan bara följa med, förklarar hon.
Vänta tills känslorna svalnat
Sjukskötare Nina Lohvansuu-Hirvonen säger att man som förälder bör vara särskilt uppmärksam på vissa förändringar hos barnet såsom att kompiskretsen förändras, intresset för hobbyer försvinner eller att det börjar gå åt mera pengar än vanligt. Hon rekommenderar ändå att inte tala med barnet då känslorna går heta.
– Det är viktigt att hålla sig lugn. Om det är någon konflikt på gång ska man inte kräva att diskutera och reda ut något, utan låta känslorna lugna sig.
Kommunikation är a och o. Det menar också Petra Sjölund som säger att föräldrar ska sikta på att prata med ungdomarna varje dag, också om det bara är frågan om ett utbyte på några meningar.
– Även om det uppstår konflikter så ska man alltid se till att man reparerar relationen. Jag träffar väldigt många ungdomar som håller allt för sig själv.
Pia Sundell, verksamhetsledare för Barnavårdsföreningen, berättar att de också har en hel del resurser för den som kämpar i sitt föräldraskap. Precis som Sjölund och Lohvansuu-Hirvonen understryker hon vikten av en aktiv dialog med barnet.
– Ungdomar gör misstag, men de borde kanske också bära ansvar för det de har gjort. Kanske reparera något. Jag tror inte att det bästa sättet är att gorma och skrika och vara förbannad. Det handlar nog främst om att få en bra diskussion med sitt barn.
Ingen har någonsin sagt att det är roligt att uppfostra tonåringar
Pia Sundell, verksamhetsledare vid Barnavårdsföreningen
De som är i tonåren har en tendens att smälla igen dörren och gömma sig på sitt rum istället för att prata. Det är naturligt, men det betyder inte att man som förälder ska ge upp, menar Sundell.
– Du kan helt enkelt säga att du vill höra om en sak från deras dag och en sak som hände i skolan. De flesta kan haspla ur sig något. Att kunna ha en dialog är det viktigaste, förklarar hon.
Precis som Sjölund betonar Sundell att maktlösheten delvis hör till tonårsföräldraskapet.
– Ingen har någonsin sagt att det är roligt att uppfostra tonåringar, men det är vår viktigaste arbetsuppgift just då. Lyckligtvis går det om, konstaterar hon.
Ungdomsledarna i Raseborg rejält oroade över droganvändningen bland unga
Unga oroar sig över samma saker som vuxna
Sundell vill också poängtera att det är mycket som pågår i samhället och världen just nu som inte bara bekymrar vuxna.
– Ibland undrar jag om vi kommer ihåg att de lever i samma värld som vi vuxna. Vi pratar om kriget i Ukraina, sviter från coronan, inflation och energipriser som går upp och barn och unga ska hantera det här – att leva i en värld som känns farlig och osäker.
Sundell påminner om att det är de vuxnas skyldighet att inge hopp hos de unga.
Kamratstöd i Hangö för tonårsföräldrar
För den som bär på oro för sin tonåring erbjuds det i början av nästa år kurser både på barn- och ungdomsmottagningen och i Barnavårdsföreningen.
I Hangö startar en grupp i februari som heter Passivt motstånd, ickevåldsprincipen, där föräldrar som upplever utmaningar med sina tonåringar ska få kamratstöd och verktyg i sitt föräldraskap.
– En motsvarande grupp har funnits i Borgå och den har tagits väldigt väl emot där. Vi har redan haft intresserade föräldrar, berättar Sjölund.
Barnavårdsföreningen har en onlinekurs som börjar i januari som behandlar olika metoder som föräldrar kan använda för att undvika onödiga konflikter och förbättra kontakten med tonåringen.
Barnavårdsföreningen har också en chat för oroliga tonårsföräldrar.