Men det verkar som om det finns flera julgubbar som hjälps åt att hinna till så många hem som möjligt. Yle Österbotten har träffat två tomtar i Karleby. Den ena har mer än 30 års erfarenhet av jobbet, den andra har delat ut klappar i ungefär 10 år.
– Jag har försökt sträva efter att klockan 20 slutar tomten och åker hem till julbastu, säger Lotta Sundell.
Den äldre tomten har pensionerat sig nästan helt, medan den yngre ska hinna till 14 ställen på sju timmar. Som tur är har den tomten chaufför och då hinner hon bra från ställe till ställe.
Varför gör ni det här?
– Jag har inga barn så då tänker jag att jag kan sprida glädje åt andra. Och man tycker om att uppträda så det finns en charm i att man får spela en roll, och barnen blir så glada, säger Jenna Hägglund.
– Det bästa är när man knackar på fönstret och hör ”nu kommer han”, då tänker man att jo jo, men det är inte han, säger Sundell.
Dra tomten i skägget bara om tomten får dra dig i håret
För att orka prata länge med mörk röst, och dessutom lite läspande, brukar den äldre tomtegubben sätta in blött hushållspapper under läppen. I regionen finns både vuxna och barn som fortfarande inte vet vem det är som kom på besök på julafton.
En man som sent omsider fick veta sanningen hälsar fortfarande alltid på Sundell med orden:
– Jag kan ännu inte tro att det är du.
En del barn vill förstås testa om tomten är äkta.
– En del av de äldre barnen brukar fråga om de får dra mig i skägget, då säger jag ”jo, om jag får dra dig i håret”, berättar Sundell.
Det som är spännande är också att tomten ofta vet så mycket om barnen som ska få klappar.
– Med lite äldre barn kan man skoja, yngre blir fascinerade av att julgubben faktiskt vet en hel del om dem, säger Hägglund.
Kanske föräldrarna kan uppträda med något?
Den yngre tomten brukar knacka hårt med käpp på dörren då hon kommer.
– Vissa är väldigt rädda, andra kommer genast och kramar om tomten. En del säger inget, andra pratar sju stugor fulla, säger Hägglund.
Båda de här tomtarna jobbar till vardags med barn, det ser de som en fördel i jobbet som tomte. De känner in hur man ska ta barnen och vet hur man kan få barn att glömma nervositeten eller rädslan då tomten dyker upp.
– Det gäller att lirka på rätt sätt, att man får förtroendet i stunden, säger tomten Hägglund.
– Man frågar ”finns det några snälla barn här”. Och så lägger man till ”finns det några snälla vuxna här”. Då börjar barnen se sig omkring och börjar berätta hur det var den gången då...
Om barnen förväntas uppträda eller sjunga för tomten kan tomten Sundell plötsligt också fråga om de vuxna kan sjunga något. Då brukar barnen genast opponera sig och börjar själva gärna sjunga.
Julens magi gör att tomten orkar
Ibland kommer tomten också och knackar på fönstret dagen före julafton.
– Det finns så mycket magi kring julafton och julen, så är man bara lyhörd kan man få till det där lilla extra, säger Sundell.
Magin som infinner sig på julafton är något alldeles speciellt, säger båda tomtarna. Det är också den som gör att man orkar dela ut julklappar år efter år.
– Barnen jublar och frågar om man kommer nästa år. De allra flesta föräldrarna är helt med och vill skapa stämningen och frågar var renarna är.
Därför har Sundell alltid en förklaring till var renarna är - i vems stall de finns, vad de äter och hur gamla de är.
Det finns så mycket magi kring julafton och julen, så är man bara lyhörd kan man få till det där lilla extra
Tomten Sundell
Men överlag hakar barnen inte upp sig på detaljer. Det är till exempel helt förståeligt att renarna väntar utanför stan.
– Barnen förstår och är helt med på det. Och om det är plaskföre är det helt okej att man kommer sista biten med bil.
– Och det är helt acceptabelt att tomten fört paketen tidigare, barnen förstår att man inte kan bära allt, säger Hägglund.
Ett besök på en kvart räcker gott och väl, tror tomtarna.
– Om tomten skulle stanna i timtal så spricker illusionen. Då man har delat ut julklappar och pratat lite far man vidare. De vet att julgubben har bråttom.