Centralkriminalpolisen utreder misstänkt spioneri.
Enligt Yles uppgifter har det misstänkta spionerifallet kommit till polisens kännedom tidigast i början av oktober. CKP:s enhet i Uleåborg håller i utredningen.
En person som skaffar information om exempelvis Finlands försvar, utlandsrelationer eller statliga ekonomi i syfte att skada Finland eller gynna en annan stat kan dömas för spioneri. För att det ska vara fråga om spioneri måste gärningspersonen ha landsförrädiska avsikter.
Utredningsledaren, kriminalkommissarie Jukka Nurmenniemi, bekräftar att man har inlett en utredning. Av utredningstekniska skäl kommenterar han inte fallet närmare i det här skedet.
Nurmenniemi berättar inte om polisen har misstänkta i fallet. Ingen har begärts häktad i Uleåborgs tingsrätt under brottsrubriceringen i fråga. Han kommenterar inte heller var och när det misstänkta brottet har begåtts.
Förra veckan rapporterade Yle att CKP utreder två andra landsförräderibrott. Ett av dem, ett misstänkt röjande av statshemlighet, utreds även det av enheten i Uleåborg. Också i det fallet är Jukka Nurmenniemi utredningsledare.
Nurmenniemi berättar för Yle att det misstänkta spioneriet och det misstänkta röjandet av statshemlighet utreds som två separata ärenden. Han förtydligar inte om de två fallen har någon inbördes koppling.
Dessutom utreder Centralkriminalpolisen sedan i höstas ett fall där brottsrubriceringen är olovlig underrättelseverksamhet. Enligt Yles uppgifter har fallet kommit till polisens kännedom i kommunen Vederlax i Kymmenedalen, nära östgränsen.
Den misstänkta olovliga underrättelseverksamheten utreds av CKP:s enhet i Vanda.
Kan ge upp till tio års fängelse
Enligt Yles uppgifter har bara en polisanmälan om spioneri registrerats hos myndigheterna sedan 2006 utöver det fall som utreds nu. Biträdande professorn i straffrätt Tatu Hyttinen från Åbo universitet bekräftar att det är fråga om en mycket ovanlig brottsutredning.
– Jag kommer inte ihåg några andra fall som skulle ha kommit till allmänhetens kännedom de senaste åren, säger Hyttinen.
Spioneri är ett allvarligt landsförräderibrott. Om man döms kan straffet vara fängelse i minst ett och högst tio år.
Spioneri är straffbart om informationen man kommer över är sådan som ska hållas hemlig från främmande stater. Om man till exempel av nyfikenhet skaffar information fyller det nödvändigtvis inte rekvisitet för spioneri.
Tatu Hyttinen kommenterar saken på ett allmänt plan utan att ta ställning till den nu pågående utredningen. Han säger att brottsrubriceringen spioneri täcker in ett stort antal möjliga fall.
Enligt Hyttinen kan det till exempel vara fråga om spioneri om man flyger med drönare nära infrastruktur som är viktig för Finland ifall syftet är att gynna en annan stat. Han misstänker dock att ärenden som utreds under rubriceringen spioneri troligtvis kommer till kännedom genom skyddspolisen.
– Om någon märker att en drönare flyger nära ett förbjudet område börjar knappast den lokala polisen utreda fallet som spioneri, säger Hyttinen.
En slump att fallen avslöjas nu
Enligt Tatu Hyttinen har spionerifall i Finland vanligen inte gått så långt som till en brottsutredning, utan man har strävat efter att ingripa innan brottsrekvisitet uppfylls.
– Kanske har man inte velat ta sådana här känsliga ärenden till rätten. I stället har man behandlat dem på andra sätt, till exempel genom att utvisa spioner från landet, säger han.
Också Skyddspolisen har sagt att man inom finskt kontraspionage strävar efter att ingripa i olovlig underrättelseverksamhet innan den fyller rekvisitet för brott.
De senaste dagarna har dock tre brottsmisstankar relaterade till spionage kommit till allmänhetens kännedom. Hyttinen bedömer att det vittnar om en förändring såväl i Finlands geopolitiska ställning som i de möjligheter lagstiftningen ger.
– Den nya underrättelselagstiftningen möjliggör en ny sorts övervakning av datatrafik. Det gör att man kan få tillgång till information som gör att brottsprocessen kan påbörjas tidigare än förr.
Den nya underrättelselagstiftningen trädde i kraft i juni 2019. I och med den kan bland andra Skyddspolisen skaffa information från till exempel datanätverk såväl i Finland som utomlands även när det inte är fråga om att förhindra eller avslöja ett brott.
Enligt Skyddspolisen har det inte skett någon förändring i fråga om kontraspionage.
– Som vi ser det är det närmast en slump att utredningarna har inletts under samma år, säger Skyddspolisen till Yle i ett e-postmeddelande.
Skyddspolisen säger att lägesbilden i fråga om underrättelseverksamhet och spionage mot Finland är den samma som tidigare.
– Finland är föremål för fortgående och långsiktig underrättelseverksamhet. Skyddspolisen deltar i första hand i myndighetssamarbetet om man misstänker spioneri. Samarbetets form beror på situationen, varje fall är unikt.
Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel KRP tutkii epäiltyä vakoilua – kyseessä jo kolmas käynnissä oleva maanpetosrikostutkinta, skriven av Jesse Mäntysalo. Översättning och bearbetning: Jakob Lillas.