Start
Artikeln är över 2 år gammal

Ett queert sammanhang i Österbotten är målet – Nykarlebybon Lina Bonde leder Regnbågsallians Svenskfinland

Doktoranden, poeten och Nykarlebybon Lina Bonde är ny ordförande för Regnbågsallians Svenskfinland. Hon vill sätta fokus på ett queert Österbotten, samtidigt som det ska finnas verksamhet och aktivitet i alla delar av svenskfinland.

Person som sitter i soffa.
Lina Bonde från Nykarleby är ny ordförande för Regnbågsallians Svenskfinland. Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Regnbågsallians har drygt 350 medlemmar och är den enda svenskspråkiga föreningen som nationellt jobbar med att främja hbtqia+-personers rättigheter i Finland.

De senaste åren har föreningen enligt Bonde varit mest aktiv i Helsingforsregionen, helt enkelt för att styrelseledamöter och medlemmar ofta funnits i södra Finland.

– Jag vill utveckla verksamheten i Österbotten. Det finns intresse för mer kontinuerlig verksamhet och alla event vi har ordnat i Österbotten har varit välbesökta och uppskattade. Men vi vill också nå ut till andra orter, bland annat Åboland har varit en utmaning för oss.

Österbotten ligger ändå Bonde varmt om hjärtat eftersom hon är född och uppvuxen i Nykarleby. Dessutom visar en enkät att medlemmarna vill se mer aktivitet i Österbotten.

Bonde säger att föreningen nu har flera styrelsemedlemmar som är bosatta i Österbotten, eller har någon koppling till Österbotten.

Dessutom har föreningen fått positivt förhandsbesked på ett bidrag från Social-​ och hälsoorganisationernas understödscentral STEA. Ansökan gäller 150 000 euro för ett treårigt projekt ”Queer kontext Österbotten”. Slutligt besked kommer i början av 2023.

– Så jag hoppas och tror att det kommer att finnas möjligheter och resurser att göra någonting riktigt bra för Österbotten under mitt första år som ordförande.

Regnbågsankans banderoll under Helsinki Pride 2014
Regnbågsankan rf bytte namn till Regnbågsallians Svenskfinland förra året. Bild: Yle/Mårten Seiplax

Vill se fler skolbesök

I pressmeddelandet som föreningen skickade ut då Bonde blev vald, står det att man hoppas kunna skapa ett queert sammanhang i Österbotten. För Bonde handlar det om att bidra till queera sammanhang och ta tillvara den föreningsanda som finns i Österbotten för att skapa engagemang.

Målen är flera. Föreningen ska både vara nära sina medlemmar och vara med och skapa debatt i samhället.

– Jag hoppas att vi ska vara så pass etablerade att folk vänder sig till oss om det behövs kommentarer på allt från lagförslag till någon typ av regnbågsfråga som lyfts upp i nyheterna. Att vi inte bara svarar på frågor utan själva är med och skapar sådana diskussioner.

De senaste åren har föreningen nått flera tusen skolelever i Svenskfinland med sina skolbesök.

– Det är viktigt att vi skulle ha flera skolinformatörer och också komma ut på mindre orter och mindre skolor – inte bara Vasa och Jakobstad utan att vi skulle synas på flera ställen. Så det är en förhoppning i det queera tänket kring Österbotten.

Förhoppningen är att man via STEA-bidraget kunde ha en anställd som koordinerar arbetet och bland annat åker ut i skolor.

Österbotten mer mångfasetterat än stereotyperna säger

Bonde vill i dag ogärna tala om att Österbotten skulle vara mer stereotypiskt än något annat område. Hon är försiktig med att kalla folk konservativa, religiösa eller homofoba.

– Jag tänker att det till stor del är stereotypier som inte förtjänar alltför stort utrymme. Klart att det finns folk som är mer konservativa eller har värderingar jag själv inte delar, men det finns det på de flesta ställen, inte enbart i Österbotten.

Klart att det finns folk som är mer konservativa eller har värderingar jag själv inte delar, men det finns det på de flesta ställen, inte enbart i Österbotten

Bonde tycker det är svårt att svara på om Österbotten kanske lite oförtjänt har fått dåligt rykte i fråga om hbtqia-frågor.

– Det är på något sätt alltid lätt att tänka i stereotypier, att hänvisa till dem och se dem. Men vardagen är mer mångfasetterad.

Hon nämner att det så klart till exempel finns folk som skriver insändare med åsikter hon själv inte tycker skulle behöva lyftas upp.

– Men det finns också många andra människor som kanske bara ”mårar på” utan att ha de mest konservativa åsikterna. De som hörs mest är ofta de som har mer homofoba åsikter. Men det finns otaliga andra människor som inte alls delar de åsikterna och det är något som inte ska glömmas bort.

En prideparad tågar genom en stad
Arkivbild från Vasa prideparad 2022. Bild: Roger Källman/Yle

Diskussionsgrupper och mötesplatser efterlyses

Själv har Bonde inte stött på fördomar eller påhopp.

– Inte egentligen. Kanske mer någon typ av okunskap, som att man till exempel frågar: ”Hur ska du kunna få barn i framtiden”, eller ”Hur ska du hitta någon att vara med”.

Medlemsenkäten som gjordes i år visar också att ganska många medlemmar mår lite sämre i vardagen.

– Det här var övergripande över hela Svenskfinland och i olika ålderskategorier.

Så ett mål nu är också lågtröskelverksamhet, diskussionsgrupper och evenemang.

– Mötespunkter där man kan umgås med andra som funderar på samma saker som en själv.