Kimitoöns kommun äger idag kring 370 hektar skog på olika håll i kommunen. Kommunen ska nu uppdatera sin skogsvårdsplan fram till 2030 och ta beslut om hur kommunens ägor ska förvaltas.
På onsdagskvällen arrangerade kommunen därför ett invånartillfälle i Villa Lande i Kimito centrum. Kommunen ville diskutera och presentera de alternativ som kommunen tagit fram för att förvalta sina skogar i framtiden.
Redan innan mötet inleddes ställdes en fråga varför skogen enbart beaktas ur ett ekonomiskt perspektiv. Eftersom man kan se på skogarna ur många olika perspektiv.
Avverkningstakten väcker frågor
Peter Lindholm är revirinstruktör vid Skogsvårdsföreningen i Södra skogsreviret. Lindholm har på beställning av kommunen tagit fram ett förslag till skogsvårdsplan som politikerna i tekniska nämnden ska ta ställning till i mars.
I planen har Lindholm bland annat delat in skogen i olika områden och slår fast att kring 231 hektar är ekonomiskog som kan anses vara normal skogsbruksmark. Resten är antingen naturskog som sköter sig själv, kring tio procent kan räknas vara rekreationsskog med naturstigar och nästan 30 hektar är skog som kunde fredas ifall beslutsfattarna så vill.
– Avverkningstakten i mitt förslag väcker säkerligen frågor eftersom takten på kring 21 tusen kubikmeter de kommande tio åren kan kännas stor, säger Lindholm. Men ser man på tillväxttakten i skogen som jag beräknar som ekonomiskog så är det realistiskt att tänka sig en sådan avverkning under de kommande åren.
Eftersom kommunen naturligtvis vill tjäna pengar på den skog man förvaltar så har Lindholm tagit fram beräkningar som visar att ifall avverkningstakten är den föreslagna kan kommunen tjäna kring 640 000 euro fram till 2030 då man avverkar skog man förvaltar.
Kalhyggen oroar invånare
Miljön och naturen på Kimitoön har diskuterats flitigt den senaste tiden och då miljöprogrammet klubbades igenom i kommunfullmäktige i höstas var många invånare oroliga för framtiden. Därför är det kanske inte en överraskning att Kimitoöns Natur samlat in namn för att kommunen ska avstå från kalhyggen och freda den skog som kan skyddas. Namninsamlingen avslutades den 20.9.2022. Dessutom samlades det namn via nätet.
Den 4.1.2023 hade medborgarinitiativet skrivits under av totalt 300 personer.
På onsdagskvällen presenterade skogbruksingenjör Carl-Johan Jansson vad det skulle betyda ifall kommunen gick in för att förbjuda kalhyggen i de skogar man äger. Ett sådant alternativ är inte att föredra enligt Jansson av flera olika orsaker.
Bland annat kan det enligt Jansson leda till torkstress, barkborrar och slutligen ekonomisk katastrof för skogsägaren som i det här fallet är Kimitoöns kommun.
– Vill man dessutom få blandskog är ett förbud mot kalavverkningar enligt mig inte att föredra eftersom blandskog skapas bäst genom planerad plantering, säger Jansson. Väljer man att förbjuda kalavverkningar leder det på lång sikt till total grandominans vilket bland annat ökar risken för klimatskador och rotröta vilket naturligtvis leder till ökad ekonomisk förlust.
Dessutom finns det enligt Jansson inget som tyder på att ett kalhyggeslöst skogsbruk skulle leda till ett bättre rekreationsvärde och därför hoppas han att Kimitoöns kommun skyndar långsamt och verkligen avväger vad som är det bästa för kommunens skogar.
– Men vad man ska göra är upp till beslutsfattarna och enligt mig känns det nu som att man inte riktigt vet vad man vill, säger Jansson. I strategin beaktas många olika aspekter men frågan som nu lämnats obesvarad enligt mig är är hur stor roll ekonomin ska ha då skogen förvaltas.
”Varför beaktas inte invånarnas önskemål?”
Under onsdagskvällen frågade många varför inte invånarnas önskemål alls verkar ha beaktats då skogsplanen har tagits fram. Flera motioner och initiativ har lagts fram under åren och dessutom har Kimitoöns kommun i sin egen strategi betonat att man vill vara en av de mest miljövänligaste kommunerna i landet.
– Det verkar som inget av detta har beaktats i de alternativ som nu ikväll har lagts fram och det känns som att man inte alls vill beakta de önskemål och förhoppningar som invånare i kommunen har, säger agrologi- och forstdoktor Panu Kunttu. Trots att invånarna upprepade gånger uttryckt önskemål om att kommunen borde freda sina skogar så verkar det som att kommunen och beslutsfattarna lagt dövörat till.
Också Ville Laitinen som är ordförande för Kimitoöns Natur anser att kommunen inte beaktar invånarnas önskemål tillräckligt. I flera repriser har invånare lyft fram vikten av att freda den skog som kommunen äger men trots det vill man åtminstone ännu inte diskutera det som ett reellt alternativ.
Skogsplanerna har diskuterats i många kommuner den senaste tiden. Och frågan om vad som ska beaktas då planerna gör upp har också aktualiserats i bland annat Lojo och Hangö.
”Kommunens skog har redan fredats”
Skogsägaren Mårten Nurmio anser att den skog som kommunen äger måste förvaltas klokt och på ett hållbart sätt.
– Kimitoöns kommun har redan för länge sedan fredat en del av den skog som kommunen äger och då man idag talar om att kommunen kunde eller borde freda kring 30 procent så bör man beakta att det redan har gjorts, säger Nurmio.
Enligt Nurmio är det därför viktigt att man inte ser på kommunens skog som ett område utan det finns olika sorters skog bland de cirka 370 hektar skog som kommunen äger.
De Grönas Gunilla Avellan ansåg att Nurmios kommentar inte håller streck eftersom kommunen enligt henne aldrig har fredat sina skogar.
– Kommunen sålde sina skogar som sedan fredades så det är nog en skillnad till att man självmant skulle ha fredat dem, säger Avellan.
Enligt Nurmio var avsikten med försäljningen alltid att skogarna skulle fredas och då kan man nog anse att det var kommunen som tog beslutet.
Den 21 mars ska tekniska nämnden behandla skogsplanen för 2021-2030.
– Beslutet att göra en ny skogsplan togs innan jag började här men litet överraskad är jag att det är nämnden och inte fullmäktige som har sista ordet, säger Kimitoöns tekniska chef Ralf Nyholm. Men det är enligt den förvaltningsstadga politikerna godkänt.
Skogen på Kimitoön diskuterades också i Slaget efter tolv. Där möttes Otto Bruun som forskar i klimatfrågor och bosatt på Kimitoön och Mårten Nurmio som är skogsägare och tidigare skogsrådgivare. Du kan lyssna på diskussionen via länken nedan.
7.1.2023 Antalet underskrifter i namninsamlingen preciserades.
