Start
Artikeln är över 2 år gammal

Svenska Yle på plats i Sälen – Sveriges statsminister: ”Turkiet vill ha saker vi inte vill ge dem”

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att det är otänkbart att Nato inte skulle reagera redan nu om Finland eller Sverige hotas. Men det är fortfarande oklart när länderna kan bli medlemmar.

Jens Stoltenberg, Ulf Kristersson och Magdalena Andersson
Natos generalsekreterare träffade både statsminister Ulf Kristersson från Moderaterna och Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson i Sälen. Bild: Daniel Ivarsson

Snön vräkte ner i Sälen då rikskonferensen Folk och försvar inleddes på söndag i närheten av den norska gränsen. Fokus för årets konferens är Nato och kriget i Ukraina och Jens Stoltenberg var en av söndagens huvudtalare.

Men trots att mycket sades om Ukraina var Finlands och Sveriges Natomedlemskap dagens huvudfråga.

– Jag är glad att Finland och Sverige ansökt om Natomedlemskap. Det raderar gråzoner, det stärker den politiska gemenskapen i väst och det gör oss alla tryggare, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i sitt tal.

Jens Stoltenberg.
Jens Stoltenberg säger att Nato reagerar om Finland hotas. Bild: Daniel Ivarsson

Men när Finland och Sverige kan bli medlemmar kunde Stoltenberg inte svara på. Däremot poängterade han att ratificeringsprocessen gått rekordsnabbt hittills.

– Jag förstår att man är otålig, men det har gått väldigt fort, säger han.

Kristersson om Turkiets orimliga krav

28 av 30 Natoländer har godkänt Finlands och Sveriges Natoansökningar, men fortfarande väntar länderna på ett ja från Ungern och Turkiet.

– Turkiet vet att Finland och Sverige så fort som möjligt vill bli medlemmar i Nato, men det är bara Turkiet som kan fatta sitt eget beslut, säger Sveriges statsminister Ulf Kristersson på en presskonferens.

Det är Sverige som har pressats hårdast av Turkiet. Enligt statsminister Kristersson har landet gjort vad de kan för att uppfylla de krav som Turkiet har för att godkänna landet.

ulf kristersson
Ulf Kristersson säger att Sverige inte kan göra allt som Turkiet ber dem om. Bild: Lehtikuva

– Turkiet både bekräftar att vi har gjort det vi sa att vi ska göra, men de säger också att de vill ha saker som vi inte kan och inte vill ge dem, säger Kristersson.

Här pekar Kristersson främst på att Turkiet namngett individer som de vill se att Sverige lämnar ut till landet. Det här har ändå varit omöjligt att göra, enligt svensk lagstiftning.

– Den lagstiftningen avser vi inte att ändra på. Svenska medborgare kommer aldrig att utlämnas åt något annat land, det finns processer för hur man lämnar ut personer och där är det klart att Turkiet ibland nämner personer som vi inte kan gå till mötes. Det ligger utanför avtalet, säger Kristersson.

Sverige och Finland tydliga om kärnvapen

Ulf Kristersson är tydlig med att Sverige ska bidra till Natos gemensamma arbete. Han säger att landet, precis som Finland, ska vara med och utveckla robotförsvaret European Sky Shield Initiative.

Dessutom ska Sverige bidra med luftpatrullering av Gripenplan till incidentberedskapen för Estland, Lettland och Litauen genom Natos Baltic Air Policing. Sverige kommer också bidra med markstridsförband i Natos försvar av de baltiska staterna.

Det är i slutändan Nato som bestämmer hur länderna konkret ska hjälpa till i det gemensamma arbetet.

Pekka Haavisto
Finlands utrikesminister Pekka Haavisto besökte Sälen på söndag. Bild: Daniel Ivarsson

Både Sverige och Finland vill bli Natomedlemmar utan några formella förbehåll. Men trots det, poängterar både Kristersson och utrikesminister Pekka Haavisto som också deltar på konferensen som talare, vill inget av länderna ha kärnvapen utplacerade på deras mark i fredstid.

– I Finland har vi redan konstaterat att även om vi inte i förväg ställer några restriktioner för vårt Natomedlemskap, så har vi inga planer på att ta in kärnvapen på vårt territorium, säger Haavisto i sitt tal.

Pekka Haavisto utvecklar sitt resonemang i en intervju med Svenska Yle.

– Natos kärnvapenspolitik är mycket traditionell. Det är vissa områden där Nato har kärnvapen och Nato har inte alls tagit upp den här frågan med oss.

Viktigt att bli godkänd före juli

I december rapporterade Aftonbladet att Finlands och Sveriges Natoansökningar kan läggas på is fram till oktober nästa år om inga framsteg nås före det turkiska valet som hålls under våren eller sommaren.

Pekka Haavisto säger till Svenska Yle att det viktigaste är att ländernas ansökningar blir godkända före juli och Natos toppmöte i Litauens huvudstad Vilnius.

– Är man optimist kan man tänka att ratificeringsprocessen skulle vara igång före det turkiska valet. Men före toppmötet i Vilnius i juli borde både Finland och Sverige vara med i Nato.

Vilken tidtabell är det som gäller?

– Tidtabellen har varit så konstig, med både Ungern och Turkiet, så jag vill inte gissa. Men vi hoppas givetvis på en snabb process och det är realistiskt att bli godkänd före toppmötet i Vilnius.

Rikskonferens Folk och försvar pågår fram till tisdag i Sälen.

Artikeln uppdateras.