Den nya skogsplanen kommer definiera hur de kommunägda skogarna i Raseborg behandlas under de kommande tio åren.
Skogsplanen avgör hur mycket träd som huggs ned i stadens skogar. Den avgör också hur avverkningarna görs, var de görs och när de görs.
Må bästa anbudet vinna
Arbetet med att göra upp en ny skogsplan i Raseborg har kommit en bit på vägen.
Staden har konkurrensutsatt skogsplanen och efter det valt vilken aktör som ska göra upp planen. Det här har skett som tjänstemannaarbete, utan politikernas medverkan.
Efter konkurrensutsättningen skulle staden välja den aktör som kommer med det bästa anbudet för tioårsplanen.
I praktiken gjordes konkurrensutsättningen så att stadens långvariga skogsbruksingenjör Carl-Johan Jansson i september begärde in offerter av fyra aktörer i branschen, alltså av sådana företag eller organisationer som han tyckte kunde göra upp planen.
Men endast en av aktörerna, Södra skogsreviret, blev intresserad och skickade in ett anbud.
De övriga tre; företagen Skogssällskapet, Arvometsä och Innofor gav ingen offert.
Femton euro per hektar
Raseborg äger cirka 3 500 hektar skog. Av det är ungefär 700 hektar det som kallas tvinmark och impediment, alltså skog som ur virkesproduktionens synvinkel inte är så produktiv.
Skogsreviret lovade göra upp planen till ett pris på 15 euro per hektar (plus 24 procent i mervärdesskatt). Priset gäller för skogsmark. För tvinmark och impediment kostar planen ingenting.
Utöver pris per hektar debiterar Södra skogsreviret 45 euro per timme för möten med staden under planeringsarbetets gång.
Den uppskattade slutsumman för hela skogsplanen för åren 2024–2033 blir ungefär 45 000 euro.
Stadens tekniska direktör, Carl-Johan Janssons chef Jan Gröndahl, beslutade i oktober att Södra skogsreviret är den som får göra upp skogsplanen.
Ibland försöker kommuner och städer få in fler offerter om den första offertrundan inte ger flera goda kandidater att välja mellan. Men Raseborgs stad tyckte inte det var aktuellt att konkurrensutsätta jobbet på nytt för att få in fler eller bättre offerter.
”Nej, inkommet anbud fyller de ställda kriterierna”, konstaterar tekniska direktören Jan Gröndahl.
Tre företag gav inget anbud - här är orsakerna
Yle Västnyland har kontaktat de övriga tre och frågat varför de inte ville ge Raseborgs stad någon offert. Det kanske mest intressanta svaret kommer av företaget Arvometsä.
1. Arvometsät
Av de tre företagen som inte lämnade en offert, har Arvometsät den största omsättningen, ungefär tre miljoner euro år 2021.
Arvometsät uppger på sin webbplats att företaget främst jobbar med så kallat olikåldrigt eller kontinuerligt skogsbruk. Det är sådant skogsbruk där skogen består av träd av olika slag och i olika åldrar och där större kalhyggen undviks; i stället tar man ut stockar.
Det här är också orsaken till att Arvometsät inte lämnade in någon offert till Raseborgs stad.
– Arvometsät har specialiserat sig på kontinuerligt skogsbruk. Men Raseborg har profilerat sig som förespråkare för likåldrigt skogsbruk, säger vd Aleksi Vihonen.
Aleksi Vihonen menar att det inte skulle ha varit någon vits för hans företag att satsa resurser på att ge en offert då det står helt klart att staden och stadens långvariga skogsbruksingenjör vill fortsätta med likåldrigt skogbruk och därtill hörande kalhyggen, också under det kommande decenniet med undantag för rekreationsskogarna i Raseborg. I dem har staden undvikit kalhyggen och i stället försökt skapa skogar som ger ett flerskiktat intryck.
Vihonen frågar sig med andra ord om Raseborgs stad verkligen ville ha en offert av Arvometsät.
2. Innofor
Företaget Innofor uppger också på sin webbplats att deras kärnkunnande finns inom kontinuerligt skogsbruk.
Innofor har just nu fullt upp och kunde därför inte lämna in en offert till Raseborgs stad.
– Orderboken är full och vi hade ingen möjlighet att göra en så stor engångssatsning som Raseborgs stads skogsplan skulle förutsätta trots att vi har anställt mer folk. Därför tänkte jag inte dess mer på saken, uppger vd Erno Lehto vid Innofor.
Erno Lehto tillägger att Innofor helst säljer helhetstjänster till sina kunder. Bland deras nuvarande kunder finns också kommuner.
Stadens skogsbruksingenjör Carl-Johan Jansson bad alltså om offerter för skogsplanen av inte bara en utan två aktörer som har specialiserat sig på kontinuitetsbruk av skogar. Jansson är känd för att han förespråkar fortsatt likåldrigt skogsbruk med tillhörande kalhyggen i stadens ekonomiskogar.
Majoriteten av politikerna i Raseborg har heller inte velat förbjuda kalhyggen i stadens skogar. Det har fått kritik av bland annat forskare vid Helsingfors universitet:
3. Skogssällskapet
Det tredje företaget, Skogssällskapet, uppger på sin webbplats att de endast gör upp skogsbruksplaner för sina långsiktiga kunder som vill ha ett helhetspaket av dem.
”Då Raseborgs stad har egen kompetent personal som jobbar med skogsbruket och ansvarar för skötseln av sina skogar, saknas förutsättningarna för ett längre kundförhållande. Det var därför vi inte lämnade in en offert”, förklarar Mikko Söderling, vd vid Skogssällskapet Finland.
Företaget har sitt närmaste kontor i Västankvarn i Ingå.
Skogssällskapet har tidigare också gjort upp separata skogsplaner men numera ingår planeringen endast som en del i det skogsförvaltningspaket som företaget erbjuder sina kunder. I ett sådant paket ingår också skötselarbetena i skogen, konkurrensutsättningen av avverkningar samt allt annat arbete som har med skogsegendomar att göra.
Skogsreviret är en stor aktör
Södra skogsreviret som fick jobbet är en förening för skogsägare från Borgå till Hangö. Reviret producerar skogstjänster för skogsägarna på sitt verksamhetsområde.
Reviret är en stor aktör i branschen. Det visar siffrorna man hittar på revirets webbplats:
- Den årliga avverkningsvolymen, alltså virkesmängden de fäller, är över 600 000 kubikmeter.
- Reviret har 4 600 medlemmar som tillsammans äger 162 000 hektar skog – det är nästan en femtedel av Nylands yta.
- Varje medlem äger med andra ord i medeltal 35 hektar.
- Alla medlemmar i Södra och de övriga skogsreviren i Svenskfinland är medlemmar i producentförbundet SLC, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund. SLC är en systerorganisation med finska motsvarigheten MTK.
Vad ska planen innehålla?
Skogsplanen som Södra skogsreviret gör upp åt Raseborgs stad ska enligt stadens beställning vara en genomgång av stadens skogsegendom samt av virkesvolymerna och avverkningsmöjligheterna i stadens skogar de kommande tio åren.
Skogsplanen ska bland annat innehålla uppskattade virkesvolymer både totalt och sortimentsvis. Den ska uppskatta tillväxten i stadens skogar, både tillväxten nu och hur den kommer se ut i framtiden.
Planen ska i vanlig ordning också innehålla avverkningsförslag och dessutom, som jämförelse, siffror för det som kallas ”största uthålliga uttag”, det vill säga vad man anser vara den maximalt hållbara avverkningsvolymen.
Planen ska också visa hur stort kolförråd som finns i stadens skogar. Då räknar man med de skyddsområden som staden äger.
Förutom det uppskattade kolförrådet nu, ska planen innehålla en uppskattning på hur kolförrådet i stadens skogar ser ut framöver.
Staden förutsätter att reviret inventerar skogen i terrängen, alltså inte enbart utgående från existerande data och satellitbilder. Men staden konstaterar att de enskilda skogsområdena, ”figurerna”, är större än i många privata skogar och det ska försnabba inventeringen.
Planen ska enligt beställningen vara klar senast 30.11.2023.
Det är skogsbruksingenjören Johan Österlund som i praktiken gör upp planen. Han är företagare och har samarbetsavtal med reviret som staden köper planen av.
Österlund har redan inlett arbetet men vill i det här skedet inte ställa upp på intervju. Några möten med staden har han ännu inte haft. Österlund tror möten blir aktuella när han har något att presentera för staden.
Stadens beställning slår fast att planeringen ska göras ”i interaktion med stadens styrgrupp så att rapportering och genomgång görs vid regelbundna, högst två timmar långa sammanträden”. Det här ska ske per varje inventerad yta på 500 hektar. Vid de här mötena kan staden föreslå förändringar och korrigeringar.
Det står också att staden vid inledningen av planeringen ger anvisningar om olika saker, till exempel omloppstider, det vill säga hur länge träden ska få växa innan de fälls.
Ingen konkurrensutsättning förra gången
Den nu gällande skogsplanen (2014–2023) köpte staden utan konkurrensutsättning.
Planen levererades av en aktör som hette Otso. Otso blev senare ett bolag med väldigt kort livslängd, berättade Carl-Johan Jansson till Yle Västnyland i somras.
”Då beställningen gjordes var Otso en del av Skogscentralen och bolagiserades 2016. Gick senare i konkurs.”
Men den här gången skulle staden via konkurrensutsättning välja den aktör som billigast lovar göra upp planen enligt kriterierna i offertbegäran.
Valkriteriet var alltså lägsta pris. Men lägsta pris blev enda pris då staden inte fick in mer än en offert.
När tioårsperioden för den nya skogsplanen är slut, är det bara två år kvar till 2035, året när Finland ska vara kolneutralt. Det målet kräver både sänkta utsläpp och stärkta kolsänkor.
Skogarna spelar en viktig roll i det hela eftersom de har varit en av grunderna för Finlands väg till kolneutralitet. Men nu står det klart att skogarnas kolsänkor har kollapsat på grund av intensiva avverkningar och en tillväxt i skogen som har blivit långsammare än man tidigare räknat med.
Om skogarnas kolsänkor inte stärks, måste utsläppen någon annanstans i vardagen, till exempel inom matproduktionen, energiproduktionen och trafiken, sänkas ännu mer än hittills planerat.