Malin Nylund tycker om att läsa och besöker ofta biblioteket i Karis för att hämta böcker hon har reserverat. Hon har en funktionsnedsättning sedan födseln och är rullstolsburen.
Inomhus kan hon röra sig korta sträckor med kryckor, men utomhus rör hon sig i rullstol och har med sig en assistent.
– Av säkerhetsskäl rör jag mig aldrig utomhus ensam i Karis. Här finns många trottoarkanter, här finns många hinder som gör det mer eller mindre omöjligt. Jag har inte gått så mycket utomhus själv så jag har inte riktigt den tekniken, säger Nylund.
Hon tycker om det nya biblioteket i kulturhuset Fokus. Det är fräscha nya lokaler där det går att röra sig fint – men det finns brister. Det börjar redan vid ytterdörren som inte är automatisk.
På andra våningen i biblioteket finns också en dörr som inte är automatisk och har en besvärlig tröskel. När Yle Västnyland besöker biblioteket tillsammans med Malin Nylund prövar hon på om det skulle gå att ensam ta sig in genom den tunga dörren och över den höga tröskeln.
Det går, men Nylund har svårt att hålla upp dörren och rullstolen skramlar till när hon drar sig över tröskeln.
Hon konstaterar att hon inte skulle våga ta sig in genom dörren helt ensam. Nu stod assistent Siv Åberg hela tiden bakom, redo att hjälpa till om något skulle gå tokigt.
– Det är en grundläggande rättighet i samhället att vi också ska kunna röra oss så självständigt vi kan och att offentliga byggnader ska vara tillgängliga för alla oavsett förutsättning, säger Nylund.
Tillgängligheten i Fokushuset ska förbättras
Fokushusets ytterdörr, dörren på andra våningen i biblioteket och en wc-dörr ska automatiseras inom februari månad. Det säger Stefan Mutanen som är styrelseordförande för Fastighets Ab Fokus och för den lokala stiftelsen Fokus i västra Nyland som administrerar kulturhuset.
Rådet för personer med funktionsnedsättning besökte under hösten flera ställen i Raseborg för att se hur tillgängligheten fungerar. De besökte också Fokus och kom med flera förbättringsförslag.
– Dem har vi gått vidare med. Det som är tråkigt är att de har dröjt de här jobben, de här leveranserna. Planeringen är klar och beställningarna är gjorda men vi har inte fått det gjort, säger Mutanen.
Också andra förbättringar ska göras i Fokushuset. Områden med hörselslinga ska utökas och alarmsystemet ska få en ljussignal.
Rådet för personer med funktionsnedsättning samlade ihop en lista på problem med stadens fastigheter och gator, som de skickade till staden i slutet av år 2022. På våren ska rådet göra en liknande genomgång i skolor i Ekenäs och Tenala.
Problemen rådet tagit upp i sitt brev gäller bland annat dörrar som är för tunga, information som synskadade skulle behöva och skyltning som borde förbättras.
Marika Törnqvist-Björklund (SFP) är medlem i rådet och har jobbat med saken. Hon berättar att det ingalunda är bara stadens fastigheter som har problem. Rådet lade också märke till många privata fastigheter som inte är så tillgängliga.
– Vi har varit in i butiker och alla är positiva, men många har några trappor upp till sina dörrar och där är det lite svårt.
En sak som enkelt går att åtgärda är att se till att dörrpumpar inte stänger för snabbt, vilket gör att dörren slår fast i baken på folk som kommer långsamt in.
– Det gör att man kan falla. Det kunde vi påtala för många. Dem kan man ofta ställa in så de kan vara lite långsammare.
Jag träffar Marika Törnqvist vid ett hus på Ekåsenområdet där det finns handikappservice och socialbyrå. Här var det flera punkter som rådet påpekade om.
Inne i huset finns ett väntrum som inte är tillgängligt för rörelsehindrade, det är några trappsteg upp och själva rummet är litet.
Utanför finns det en stor ramp som leder upp till ytterdörren. Om någon kommer ensam med rullstol uppför rampen är det sedan svårt att få upp dörren och komma förbi den för att komma in.
– Man borde få hit en dörröppnare så att man med rullstolen kommer förbi dörren, och svänger och får en dörröppnare framför sig så att dörren av sig själv kommer upp. Det skulle vara lösningen här.
Ofta har rörelsehindrade någon med sig, och det går i många fall att ordna service på distans. Men Törnqvist vill betona att det är viktigt att skapa förutsättningar för ett självständigt liv.
– Utgångsläget är att de som har olika funktionsvariationer ska klara sig självständigt, det ska vara vårt tankesätt, säger Törnqvist.
Raseborgs stad ska förbättra tillgängligheten i stadens lokaler
På staden berättar chefen för utrymmesförvaltning Anna Friberg att staden ska gå igenom problemen som rådet hittat. Staden fick ett brev av rådet i slutet av år 2022 med en lista på de problem med tillgänglighet som de fann i Rasborgs stads fastigheter.
– Vi tar naturligtvis alla deras synpunkter på allvar och kommer också att jobba med det här med start år 2023. Vi kommer att beakta det här i vårt arbetsprogram.
Tekniska nämnden fattade beslut om arbetsprogrammet på sitt möte den 24 januari. En av punkterna i programmet är att staden ska vidta åtgärder i stadens byggnader för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. 20 000 euro har öronmärkts för åtgärderna.
Friberg konstaterar att Raseborgs stad har en gammal fastighetsmassa. Till exempel har det inte gått att göra huvudingången till stadshuset tillgänglig. Den som rör sig med rullstol måste ta sig till baksidan av huset.
– Det är en gammal byggnad från början av 1900-talet. Men här tyckte jag vi fick det bra förverkligat hindersfritt från baksidan, där kommer man fram och in i byggnaden med hiss från våning noll.
Hon vill också tillägga att det på Ekåsenområdet finns flera skyltar som visar hur man hindersfritt kommer in i stadshuset. Rådet påpekade i sitt brev om att det kunde finnas en skylt på framsidans dörr om att det finns hiss på baksidan.
Rådet hade kommentarer också om nya byggnader
I rådets brev finns också kommentarer som gäller nybyggen och renoverade lokaler. Askers skolcenter i Svartå blev klart år 2022.
Där påpekade rådet om att det finns trösklar överallt, att rum för 2–3 elever saknas och att det är mycket insyn överallt från rum till rum vilket är svårt för barn med koncentrationssvårigheter.
– När det gäller insynen så är det användarnas önskemål att få ljusa rum. Här finns många aspekter, säger Friberg.
Anna Friberg håller inte med om att det skulle saknas små rum i Askers.
– Där finns separata smårum, så jag upplever inte att där saknas mindre rum där man kan jobba enskilt med några få elever.
Det gjordes en omfattande akustikplanering för Askers.
– När det är decibeldörrar som där önskades så medförde det låga trösklar.
