En lång rad länder i Asien rustar upp som aldrig förr av rädsla för Kinas ökande militära hot i Stilla havet och i Sydkinesiska sjön.
Kinas militärbudget är näst störst efter USA och landet har numera världens största krigsflotta räknat i antal fartyg.
Folkets befrielsearmé är den största armén i världen med långt över två miljoner soldater i rullorna.
Kina utför militärövningar som förberedelser för en invasion av Taiwan
utrikesminister Joseph Wu
Detta har också märkts i Kinas allt mer aggressiva hållning i regionen samt territoriella anspråk som bland annat hotar Japan, Indonesien, Filippinerna, Malaysia, Brunei, Vietnam, Indien och Taiwan.
Rysslands invasion av Ukraina har samtidigt underblåst långvariga farhågor för att Kina ämnar följa exemplet, med en invasion av Taiwan.
”Skydda Taiwan, motstå Kina”
Taiwan utökade nyligen den allmänna värnplikten från fyra månader till ett år medan Japan i december beslöt att fördubbla sin försvarsbudget från en procent till två under följande fem år.
Taiwans President Tsai Ing-wen har vunnit två parlamentsval i rad med mottot ”Skydda Taiwan, motstå Kina” vilket återspeglar den oro som öborna känner inför upprepade kinesiska hotelser om att öriket skall införlivas med Kina, kosta vad det vill.
Farhågorna ökade ytterligare då Kinas enväldige ledare Xi Jinping i höstas utsågs till president på livstid.
Kamrat-kejsaren Xi har gått in för en ultranationalistisk linje som särskilt riktar in sig på Taiwan.
Xi betraktar Taiwan som en upprorisk ”avfällingsprovins” som för evigt bör vara en odelbar del av Kina, i likhet med Hongkong.
Explosivt i det omstridda Taiwansundet
Kina har under de senaste åren radikalt ändrat sin långvariga linje om rådande status quo vid det 180 kilometer breda Taiwansundet.
Kineserna respekterade i årtionden ett oskrivet avtal om att varken Kina eller Taiwan kränker den så kallade medianlinjen i sundet, för att undvika allvarliga konfrontationer och misstag.
Kinesiska flygplan flög över denna medianlinje endast fyra gånger från 1954 till år 2020.
Kriget i Ukraina har visat hur svårt det är att kuva ett land som kämpar för sin existens
Men det har förändrats och Kina kränker numera rutinmässigt medianlinjen med militärövningar och överflygningar i luftrummet nära Taiwan.
Det underströks i höstas då Kina genomförde massiva flyg- och marinövningar i och omkring sundet efter att USA:s dåvarande talman Nancy Pelosi hade besökt Taiwan i augusti år 2022.
Pelosi var den första amerikanska talmannen som har besökt Taiwan sedan år 1997 och Kina fördömde besöket i ovanligt skarpa ordalag.
Kina har också upprörts av att president Joe Biden i fjol öppet försäkrade att USA är redo att skynda till undsättning om Kina anfaller Taiwan.
Amerikanska krigsfartyg har också demonstrativt seglat genom Taiwansundet för att understryka rätten till fri navigering i sundet som Kina betraktar som sitt.
Taiwan svarar med egna militärövningar
Taiwans utrikesminister Joseph Wu fördömde de kinesiska militärövningarna i höstas och sade att Kina försöker dominera Sydkinesiska havet genom kontroll av Taiwansundet.
– Kina utför militärövningar som förberedelser för en invasion av Taiwan. Kineserna avfyrar missiler, genomför cyberattacker och desinformationskampanjer och utöver ekonomiska påtryckningar för att försvaga den allmänna moralen i Taiwan, klagade utrikesminister Wu.
Både Wu och president Tsai Ing-wen anklagar Kina för flagranta brott mot internationell rätt med sina krigsövningar och territoriella anspråk medan Xi hårdnackat håller fast vid att inget land bör erkänna Taiwan.
Han har flera gånger antytt att Taiwan bör vara en del av Kina senast år 2035, i god tid före Folkrepubliken Kinas 100 års jubileum år 2049.
Taiwan får allt mer stöd av omvärlden
Rysslands invasion av Ukraina har som sagt väckt farhågor för en kinesisk invasion av Taiwan, men det är mycket som talar för att en sådan invasion är betydligt svårare än i Ukraina.
Den största skillnaden är att USA har lovat sitt fulla militära stöd och att Taiwan i värsta fall också kan räkna med massivt stöd från amerikanska bundsförvanter som Sydkorea, Filippinerna, Japan och Singapore. Alla dessa länder har förstärkt sin militär under de senaste åren.
– Kriget i Ukraina har visat hur svårt det är att kuva ett land som kämpar för sin existens, särskilt om det får stöd från utlandet, skrev Utrikespolitiska institutets forskare Jyrki Kallio och statsvetaren Mikael Mattlin i en gemensam kommentar i fjol.
Forskarna skrev att det är möjligt att Kina har lärt sig av Rysslands motgångar i Ukraina och att det till och med är möjligt är kineserna är redo att gå med på eftergifter och ge efter på sina krav på en återförening.
EU ändrar linje?
Även EU har närmat sig Taiwan på olika sätt under det senaste halvåret, trots att inget EU-land erkänner Taiwan utan enbart Kina.
EU-parlamentet skickade för första gången någonsin i höstas en delegation till Taiwan medan utrikesminister Joseph Wu besökte EU-parlamentet för första gången i oktober.
EU-parlamentet har också krävt ett utökat, heltäckande samarbete med Taiwan genom dess handelsrepresentationer utomlands som fungerar som örikets inofficiella ambassader.
Litauen har som första EU-land skickat en egen parlamentarisk delegation till Taiwan och tillåtit Taiwans handelsrepresentation i Vilnius att fungera som örikets inofficiella ambassad i landet.
Taiwan ointagligt?
Taiwan skiljer sig från Ukraina också genom att det är ett örike och därmed inte har någon lång landgräns med Kina så som Ukraina har med Ryssland.
En invasion över Taiwansundet skulle därför kräva den mest omfattande amfibieoperationen i världshistorien.
Taiwan har köpt mängder av toppmoderna vapen av USA och kört igång en egen försvarsindustri, men det är fortfarande totalt underlägset Kina både vad gäller vapen och manskap. Taiwans stående armé består av ungefär 180 000 soldater jämfört med drygt två miljoner i Kina.
Taiwans bergiga geografi samt vädret utgör kanske dess främsta skydd. USA har beräknat att en kinesisk invasion kunde utföras endast mellan maj och juni samt i oktober på grund av regelbundna häftiga monsunperioder.
Huvudön i Taiwan skyddas dessutom av uteliggande öar som är starkt befästa och utrustade med moderna radar- och robotsystem.
Försvarsexperter räknar med att en landstigningsoperation endast kunde utföras vid 14 stränder som är omgärdade av berg, höga klippor, våtmarker eller tätt bebodda områden.
I dessa förhållanden är det ytterst svårt för kineserna att utan enorma förluster genomföra en landstigning som skulle kräva massivt underhåll över Taiwansundet.
Krigssimulationer tyder på förlust för alla
USA:s försvarsministerium Pentagon publicerade nyligen resultaten av simulationer av en invasion och försvarsstrider i Taiwan, som tydde på att alla krigförande parter skulle lida enorma, till och med katastrofala förluster om krig skulle bryta ut.
Enligt dessa simulationer skulle Kina inte lyckas inta Taiwan eller huvudstaden Taipei och största delen av de kinesiska styrkorna skulle förintas innan de ens hann stiga i land.
Även USA och dess allierade skulle lida enorma förluster och den eventuella pyrrhussegern skulle vara ytterst dyrköpt för USA, enligt Pentagon.
Pentagon testade 24 olika scenarier som utgick från att Kina skulle inleda en invasion med massiva flygattacker som inom några timmar skulle förstöra största delen av Taiwans flotta och flygvapen.
Pentagon medgav att USA antagligen skulle lida så stora förluster att den amerikanska militärens möjligheter att verka globalt skulle skadas för en mycket lång tid framöver.
– USA skulle möjligen vinna en pyrrhusseger men på lång sikt skulle förlusterna vara värre för USA än för de ”besegrade” kineserna, skrev Pentagon i sin rapport.
Källor: The Diplomat, Pentagon, Foreign Policy, HS, AFP, STT, Washington Post, NYT, Mänsklig Säkerhet