Human Rights Watch (HRW) har gett ut sin årliga världsrapport om mänskliga rättigheter.
Under år 2022 såg vi en lång rad kriser kopplade till mänskliga rättigheter, men insatserna för att hjälpa civila i till exempel Jemen, Afghanistan och Sydsudan var ändå ganska halvhjärtade, säger HRW:s tillförordnade vd Tirana Hassan.
En stor grupp nationer har enats om omfattande sanktioner mot Ryssland samtidigt som det finns ett brett stöd för Ukraina. FN:s råd för mänskliga rättigheter och Internationella brottmålsdomstolen har dessutom båda inlett utredningar om övergrepp.
Tirana Hassan hyllar den solidaritetsanda och det globala engagemanget för Ukraina efter den ryska invasionen, och skulle gärna se den tendensen på andra håll också.
Vad hade hänt om engagemanget varit lika stort vid Kriminvasionen?
Hassan vill att länder frågar sig vad som kunde ha hänt om omvärlden hade vidtagit åtgärder redan då Rysslands annekterade Krim 2014, eller om man hade tillämpat de här lärdomarna till exempel i Etiopien där två år av väpnad konflikt har bidragit till en av världens värsta humanitära kriser. Också Syrien nämns i rapporten.
– Den våldsamma, två år långa konflikten som har pågått i Tigray i Etiopien har fått bara en bråkdel av den globala uppmärksamheten. Det är mycket viktigt att det internationella samfundet fortsätter att driva på ansvarsskyldigheten hos de styrande i Etiopien, säger Hassan och påpekar att krisen där påverkar över 22 miljoner människor.
Folkliga aktioner hyllas
HRW lyfter fram exempel på folkliga aktioner på olika håll.
– Modiga människor tar fortfarande om och om igen extraordinära risker då de går ut på gatorna i protest, även på platser som Afghanistan och Kina, för att stå upp för sina rättigheter, sa HRW:s Asienchef Elaine Pearson då rapporten lanserades i Jakarta.
- Demonstrationer bröt ut i Iran i september efter Mahsa Aminis död. Hon dog efter att ha gripits av landets moralpolis för att ha brutit mot den islamiska republikens strikta klädkod.
- De omfattande protesterna i Sri Lanka tvingade president Gotabaya Rajapaksas regering att avgå.
- Det hölls ett demokratiskt val i Brasilien då vänsterns Lula da Silva besegrade den högerextrema Jair Bolsonaro.
- I Kina har bland annat FN engagerat sig mer i Kinas behandling av uigurer och turkiska muslimer i Xinjiang-regionen. Inhemska protester mot regeringens noll-covid-strategi har också lett till en bredare kritik av president Xi Jinpings styre.
Modiga människor tar stora risker då de går ut på gatorna i protest
Elaine Pearson påpekar att många västerländska regeringar vänt sig bort från Kina och i stället riktar blickarna mot Indien då det gäller handel. Hon uppmanar dock omvärlden att inte ignorera den indiska premiärministern Narendra Modis syn på mänskliga rättigheter.
– Övergrepp har setts i Indien under premiärminister Modis ledning; den systematiska diskrimineringen av religiösa minoriteter, särskilt muslimer, och undertryckande av politiskt oliktänkande. Ledningen använder sig av tekniska metoder för att undertrycka yttrandefriheten och skärpa greppet om makten.
Krisen i Myanmar fortsätter
En av de största humanitära kriserna fortsätter i Myanmar där militären tog makten i februari 2021 från den folkvalda regering som hade letts av Aung San Suu Kyi.
Sedan dess har allt fler oliktänkande brutalt slagits ner av landets militära ledning. Över 17 000 människor har fängslats för sina politiska åsikter och över 2 700 människor har dödats, enligt organisationen Assistance Association for Political Prisoners.
HRW poängterar att det har satts minimal press på Myanmar. Omvärlden uppmanas att engagera sig mera i oppositionsgrupper i exil och att intensifiera trycket på Myanmar till exempel genom att förhindra militärjuntan att få intäkter via utländsk valuta. Också vapenförsäljningen borde ses över.
Pearson noterar att den enda varaktiga lösningen är att stämpla Myanmars regering som skyldig till förföljelse och förtryck av rohingyerna och att ge dem en möjligheten att säkert återvända till sina hem.
– De flesta rohingyer vill åka hem, men de vill ha trygghet, de vill ha likabehandling, de vill ha tillbaka sitt land och de vill att förövarna av etnisk rensning och folkmord ställs till svars.
HRW valde Indonesien som plats för lanseringen av årsrapporten, i hopp om att Indonesien – som är nuvarande ordförandeland för de sydostasiatiska ländernas förbund ASEAN – skulle använda tillfället till att få ASEAN att ställa Myanmar till svars och att arbeta vidare med fredsprocessen samt samarbeta med flyktingar i exil.
Elaine Pearson konstaterar att omvärldens plikt är att genuint skydda de mänskliga rättigheterna och se till att de som är skyldiga till övergrepp inte kommer undan.
– Världens svar på Rysslands invasion i Ukraina visar vad som är möjligt när regeringar arbetar tillsammans.
HRW varnar för dubbelmoral
Miljontals ukrainska civila flydde över gränserna för att ta sin tillflykt till europeiska länder efter att kriget i Ukraina bröt ut i februari förra året. I september hade mer än 4 miljoner flyktingar från Ukraina kunnat flytta till olika EU-länder.
HRW konstaterar att man aldrig i historien i bemötandet av konflikter har sett ett så samordnat internationellt svar där hela det internationella samfundets arsenal tas i bruk för att skydda mänskliga rättigheter och säkerställa ansvarsskyldighet.
Men HRW vill också peka på ett slags dubbelmoral.
– I de flesta EU-länder pågår behandlingar av asylansökningar som lämnats in av otaliga syrier, afghaner, palestinier, somalier och andra som söker asyl.
Det här är den övergripande lärdomen från vår allt mer störda värld: vi måste ompröva hur makten i världen utövas, och att inse att alla regeringar inte bara har möjligheten utan även ansvaret att vidta åtgärder för att skydda mänskliga rättigheter inom och utanför sina gränser
Tirana Hassan, tillförordnade vd vid HRW
Källor: HRW, AP,AFP