Start
Artikeln är över 2 år gammal

Enkel majoritet i riksdagen räcker för att godkänna Finlands Natomedlemskap – grundlagsutskottet enhälligt

Finlands anslutning till Nato kan godkännas av riksdagen med enkel majoritet, anser grundlagsutskottet i sitt utlåtande.

Finlands och Natos flaggor.
Bild: VITALIY VODOLAZSKYY

– Utskottet anser att det inte handlar om en så betydande överföring av behörighet till Nato att beslutet skulle förutsätta två tredjedelars, alltså kvalificerad majoritet, säger utskottets ordförande Johanna Ojala-Niemelä (SDP).

Utskottet är därmed på samma linje som den arbetsgrupp som berett Nato-anslutningen under ledning av Utrikesministeriet.

Enkel majoritet betyder att minst hälften av riksdagsledamöterna röstar för att godkänna anslutningen. Riksdagens talman deltar inte i omröstningen. Grundlagsutskottet var enhälligt i frågan.

Påverkar inte riksdagens budgetmakt

Utskottet konstaterar att Finland i och med Nato-anslutningen behåller makten över statsbudgeten, lagstiftning och domstolarna. En annan vägande faktor är att Nato agerar genom konsensus, det vill säga enhälliga beslut.

– Här flyttas inte automatiskt några pengar till Nato, och inom Nato finns heller inga konstruktioner där man fattar majoritetsbeslut, som i EU, säger Mats Löfström i Svenska riksdagsgruppen.

Natochefen Jens Stoltenberg håller i ordförandeklubban under utrikesministermötet i Bukarest
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vill gärna se Finland och Sverige som medlemmar. Bild: NATO

Målsättningen att Nato-länderna ska lägga åtminstone två procent av BNP på försvarsutgifter är därmed inget problem ur grundlagssynvinkel, enligt utskottet.

– Om man ser till de befintliga Nato-medlemmarna är det flera som inte når upp till två procent, utan sanktioner från Natos sida, påpekar Löfström.

Inga synpunkter på tidtabellen

Grundlagsutskottet skickar sitt utlåtande till utrikesutskottet, som ska sammanställa ett betänkande för riksdagen att rösta om.

När själva Nato-omröstningen sker har grundlagsutskottet inga vidare synpunkter på. Finland väntar fortfarande på att Ungern och Turkiet ska ratificera Finlands Nato-medlemskap, men enligt utskottet hindrar det inte riksdagen från att gå vidare med processen.

– Riksdagen kan fatta sitt beslut oberoende av Ungern och Turkiet, antingen före eller efter vårens riksdagsval, säger Johanna Ojala-Niemelä.

Statsminister Marin: Vi är redo

Statsminister Sanna Marin (SDP) litar på att riksdagen kan avgöra hur Nato-processen går vidare. Enligt Marin finns det fortfarande inga klara besked om när Ungern och Turkiet slutgiltigt tänker släppa in Finland och Sverige i alliansen.

Pääministeri Sanna Marin (sd.) antoi kommentteja medialle eduskunnassa.
Statsminister Sanna Marin (SDP) Bild: Silja Viitala / Yle

Ungern har tidigare lovat att gå vidare med ratificeringen i februari, och Marin utgår ifrån att löftet håller.

– Vi har ännu ingen tidtabell beträffande Turkiet, men diskussioner förs kontinuerligt på tjänstemannanivå. Vi har tillsammans kommit överens om stegen i processen i Madrid i somras och dem håller vi fast vid. Jag bedömer att Finland uppfyller alla kriterier, vi är redo för Nato, säger Marin.