En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Speciellt unga personer ställs inför valet; ska man gå med i en arbetslöshetskassa? Ska man gå med i ett fackförbund? Är det alls någon idé med ett medlemskap i någondera? För att ta tempen på nästa generations arbetstagare beger vi oss till Yrkeshögskolan Arcada. Där träffar vi Fanny Huttunen, som jobbar vid sidan om studierna.
– För tillfället jobbar jag på ett konstmuseum. Tidigare har jag bland annat jobbat på en dansstudio och gjort lite lättföretagsjobb, säger Huttunen.
När du får din lönespecifikation så kan du läsa om hur dina pengar bland annat går till arbetslöshetsförsäkring. Tänker du på vart pengarna går?
– Det gör jag nog inte, nej.
Har du någon uppfattning om varför den är viktig?
– Säkert i ett sådant tillfälle där jag inte skulle jobba och skulle behöva hjälp. Då kan jag tänka mig att man behöver de pengarna.
Än så länge är arbetslösheten mycket låg, men Arbets- och näringsministeriet förutspår en något stigande arbetslöshetsgrad år 2023. Finansministeriet och Finlands Bank förutspår en lindrig recession år 2023, och samtidigt är konsumenternas förtroende för ekonomin rekordlåg. Detta kan göra den sista raden på lönespecifikationen till en alltmer aktuell fråga.
Finländarnas hemliga spargris i Gräsviken
Så hemlig är den inte, men vem kan ärligt säga att man hört talas om sysselsättningsfonden? Ändå är det dit en rad på allas våra lönespecifikationer är adresserad. Och det är därifrån pengarna ska komma när man inte längre behövs på sitt gamla jobb.
På den femte och sjätte våningen i en saklig men anspråkslös kontorsbyggnad i Gräsviken, centrala Helsingfors, arbetar 150 personer med just detta. År 2021 passerade 3 747 miljoner euro genom deras händer. Och chefen heter Janne Metsämäki.
– Sysselsättningsfonden är en lagstadgad organisation som samlar arbetsförsäkringspremierna som arbetsgivarna och arbetstagarna betalar. Med dessa premier så finansierar vi arbetslöshetsdagpenningar som arbetslöshetskassorna betalar ut, säger Metsämäki.
Under en halvtimmes träff reder vi i breda drag ut hur organisationen fungerar. Verksamheten kan sammanfattas i grafiken nedan. Pengarna kommer från arbetsgivare, arbetstagare och staten. Organisationen har också en lagstadgad buffert, som jämnar ut perioder med högre och lägre arbetslöshet.
– Den (bufferten) var egentligen som störst just före pandemin. Det var tur i oturen att vi kunde använda bufferten då, säger Metsämäki.
– Vi betalar också ut vuxenutbildningsstöd. Om man tänker att man borde utbilda sig lite mera, så ger vi gärna mer information om vuxenutbildningsstödet.
Vuxenutbildningsstödet och yrkesexamensstipendium är det enda som sysselsättningsfonden betalar ut direkt. De andra stöden går via FPA och arbetslöshetskassor.
Metsämäki poängterar också att man måste vara medlem i en arbetslöshetskassa för att vara berättigad till inkomstrelaterad dagpenning. Men även om man inte är det så drar man i viss grad nytta av arbetslöshetsförsäkringen som man betalar med sin lön.
– Eftersom alla löntagare betalar premien, men alla inte är med i kassorna, så betalar vi årligen den del till FPA som motsvarar andelen av löntagarna som inte är medlem i arbetslöshetskassorna.
Om du blir arbetslös så finns det 16 namn som väger tyngre i plånboken än FPA
För att vara berättigad till det högre arbetslöshetsstödet, inkomstrelaterad dagpenning, finns det några krav. De främsta är att man ska vara medlem i någon av de 16 arbetslöshetskassorna och har arbetat minst 18 timmar i minst 26 veckor som medlem. Medlem i en arbetslöshetskassa kan man antingen vara direkt via någon av de öppna kassorna, eller via ett fackförbund.
Allt fler byter ut fackförbundet mot en billigare variant
I Finland är nästan två miljoner löntagare försäkrade via en arbetslöshetskassa. Siffran är stort sett den samma år efter år. Men det som ändrar är att löntagarna är allt mera intresserade av att byta sitt medlemskap i ett fackförbund mot ett medlemskap i en öppen kassa. Samtidigt blir kassorna allt färre.
För en överblick vänder vi oss till Aki Villman. Han är verkställande direktör på Arbetslöshetskassornas Samorganisation TYJ, som ser över dessa 16 kassor.
– Arbetslöshetskassornas antal minskar år efter år. En del av orsaken är att a-kassornas reglering har ökat, och det har uppstått ett tryck för förändring inom arbetslöshets- och socialskyddet.
– Genom att kassorna sammanslår sig till större enheter kan de förbättra sin effektivitet, och därigenom förbättra deras tjänster. Man kan också bättre förbereda sig på arbetslöshetsrelaterade branschbyten.
Villman förklarar att alla kassor betalar samma ersättning i fall man blir arbetslös. På så sätt är det alltså ingen skillnad om man är med via en öppen kassa eller via facket.
– Medlemskap är en billig försäkring. Det kostar i år i medeltal 82 euro [årsavgift] för någon som tjänar 3000 euro, säger Villman.
– Är man inte medlem så får man FPA:s ersättning som är lika stor för alla.
När vi tar upp trenden att allt fler väljer öppna kassor framför fackförbund, så poängterar Villman att fackförbund och arbetslöshetskassor inte erbjuder samma tjänster.
– Fackförbund erbjuder viktiga tilläggstjänster, så som juridiska tjänster, utbildning som förebygger arbetslöshet, kurser, råd och andra förmåner.
Säger man själv upp sig så blir man utan både lön och stöd
Om du går i tankar om att säga upp dig från ditt jobb och landa på en mjuk inkomstrelaterad kudde, så finns det skäl att tänka om. För de som säger upp sig på eget initiativ väntar föga slantar från arbetslöshetskassan. En karenstid på 90 dagar utan stöd har en avskräckande effekt.
Det är det som Tiina Nurmi-Kokko, organisationschef vid byggnadsförbundet använder som huvudargument för mervärdet ett fackförbund kan ge.
– Lagstiftningen är svår att förstå, och förändringar sker hela tiden när det gäller inkomstrelaterad dagpenning, säger Nurmi-Kokko.
– Arbetsgivaren kan säga att det inte finns arbete, och du får 1000 euro i handen om du säger upp dig. Det som ingen har berättat för arbetstagaren är att när man säger upp sig själv från arbetet, så får man 90 dagar karens.
Vi vänder tillbaka till Fanny Huttunen, som vi träffade i Arcada. Hon är med i tradenomernas fackförbund, även om hon som studerande ännu inte är berättigad till inkomstrelaterad dagpenning. Så här motiverar hon sitt medlemskap i tradenomernas fackförbund:
– Jag får gå gratis på seminarier, jag får en tidning varje månad, och så fick vi billigare halare.
En stigande arbetslöshet kunde betyda högre premier
Ännu blåser det inga stormvindar i sysselsättningsfondens konton. Arbetslösheten just nu är rekordlåg, och Janne Metsämäki intygar att hanteringen av en stigande arbetslöshet är en del av deras jobb. Bland verktygen finns högre premier och lån.
– Just nu har vi en god situation, där vi kan garantera finansieringen av arbetslöshetsskyddet. Om det skulle bli en mycket värre situation så finns också möjligheten att ta nya lån. Men nu ser vi inte sådan utveckling till detta år, säger Metsämäki.
Korrigerad 18.01 08:28 – 82 euro är den genomsnittliga årsavgiften.